Svårt få till hajpad kommersialisering

Jonas
Gustafsson
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2008:

Kommersialiseringen av forskning ses i dag som en viktig drivkraft för tillväxt. Men hur går den till? Det vill Peter Svensson kasta ljus över i licentiatuppsatsen Capitalizing on Science: A Case Study of a Swedish Microelectronic University Research Program*.

Många – politiker och andra – sätter stor tilltro till forskarnas möjligheter att skaka fram nya, framgångsrika innovationer. Därför satsas det alltmer på tillämpad forskning, som anses ligga närmare marknaden. Men vägen mellan forskning och inkomstbringande innovation är långt ifrån spikrak. Trots all hajp, vet vi faktiskt fortfarande rätt lite om hur det går till, menar Svensson.

Han har studerat ett svenskt universitetsforskningsprogram som aktivt satsade på kunskaps- och tekniköverföring. Trots det, och trots bra vetenskapliga resultat, hade man stora svårigheter att visa kommersiella resultat.

Peter Svensson konstaterar att det handlar om två olika fnuttlooparfnutt: Den akademiska och den kommersiella.

Den akademiska loopen går från forskning till att ta fram ny teknologi, en resa som forskare är väl hemmastadda med. Men ny teknologi är inte automatiskt innovation. För att skapa en sådan måste man ta sig ut på marknaden, igenom den kommersiella loopen, och det kräver helt andra färdigheter.

Två lösningar som föreslås är att skapa sociala nätverk mellan forskare och entreprenörer, och att öka forskarnas kunskap om kommersialisering genom doktorandkurser i ämnet.

Svensson har också studerat olika vägar för universitetsforskning att nå marknaden. Såväl avknoppningar som licensiering är två viktiga sådana vägar, men de kräver helt olika typer av nätverk och färdigheter.

För mer info: peter.svensson@liu.se

*Licentiatuppsatsen har lagts fram vid Linköpings universitet
———–

1547

DELA