Statligt företagsstöd för enkelspårigt

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 1998:

Vad statlig företagsservice är eller skulle kunna vara är inte alltid uppenbart. Dan Hjalmarsson visar i sin avhandling att såväl sammanhanget som aktören påverkar hur företagsstödet bör vara utformat.

Dan Hjalmarsson har i en avhandling vid Uppsala universitet undersökt statliga informations- och rådgivningsprogram, så kallade företagsserviceinsatser. Vad har staten för teoretiska grunder i sitt stöd till företagen? Vad innebär stödet egentligen och hur skulle utformningen kunna förbättras?

– En av bristerna med statlig företagsservice är att grundläggande teoretiska resonemang om vad företagsservice är eller skulle kunna vara ofta saknas. För att kunna ta fram småföretagspolitiska instrument måste staten veta hur ett litet företag fungerar. Annars kan staten inre störta dem. Politikerna måste också fundera över varför de ger stöd. Det var utgångspunkten i min avhandling, säger Dan Hjalmarsson.

Tillbaka till grunderna

Dan Hjalmarsson har gått tillbaka till de teorier som stadigt stöd ofta bygger på, teorier om att rätta till felaktigheter på marknaden eller att aktörerna är rationella vinstmaximerare.

– Jag kom fram till att information i sig aldrig är perfekt, och att marknaden bygger på att den inte är perfekt. Det är det som ger ett utrymme för entreprenören. Därför ska stödet vara anpassat till den specifika situationen och företaget, konstaterar Dan Hjalmarsson.

Han pekar på ett oupplösligt samband mellan konkurrens och entreprenörskap. Det finns därför inte några generella och allmängiltiga lösningar på hur ett statligt informationsprogram ska se ut.

– Den övergripande slutsatsen utifrån de teorier som staten grundar sina företagsserviceinsatser på är att ingen av dem var för sig förmår att fånga allt som behöver vara med. Generellt sett måste struktur och aktör kombineras i en process över tiden.

Kompetensen i programmet

Ett småföretags framgång hänger ihop med vilken sorts kunskap företaget besitter.

– När det till exempel gäller strategiska frågor är det ofta en subjektiv, dynamisk och tyst kunskap som behövs. Det är helt enkelt entreprenöriella färdigheter som blir viktiga.
Dan Hjalmarsson konstaterar slutligen att framgången för programmet för företagsservice står och faller med den kompetens som finns knuten till det.

– Ett program för företagsservice blir aldrig bättre än de människor som arbetar i det. Funktionen är strategiska bollplank och de ska verka som kreativa arenor. Färdiga affärsidéer kan ingen komma med. Sammantaget gör det att statens roll är mer begränsad än många vill erkänna, och att entreprenören själv spelar en större roll.
———–