”Stärk incitamenten för samverkan”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 2, 2016:

Samverkan i högre utbildning bidrar till positiva effekter för såväl universitet och högskolor, som för näringslivet och det omgivande samhället. Utbildningens kvalitet stärks samtidigt som samhällets förändringsförmåga och innovationskraft främjas. En hög grad av kvalitetsdrivande samverkan förbereder studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Det gäller inte minst i utbildningar som kännetecknas av arbetslivskopplad verksamhet.

Entreprenörskapsutbildning lämpar sig väl för att arbeta med kvalitetsdrivande samverkan tillsammans med externa aktörer. Entreprenörskap kan i många avseenden ses som ett progressivt ämne där olika former av arbetlivsknutna utvecklingsprojekt har utvecklats till naturliga inslag i utbildningen. Exempelvis finns en lång tradition bland entreprenörskapsutbildare av att arbeta med gästföreläsningar, mentorskap och skarpa affärsprojekt i samarbete med representanter från näringsliv och omgivande samhälle.

Trots vikten av samverkan i högre utbildning saknas fungerande verktyg för kvalitetssäkring. Därför kan det bli skevt när kurser och examensarbeten i entreprenörskap ska bedömas och utvärderas, eftersom standardiserade utbildningsprogram utgör normen. Inte sällan sker en ensidig premiering av utbildningens forskningsanknytning med risk för att arbetslivsanknytningen kommer i skymundan. Samtidigt saknas fungerande incitamentsstrukturer som minskar möjligheten för enskilda lärare att systematiskt och långsiktigt arbeta med kvalitetsdrivande samverkan i utbildningen.

Vi har alla något att vinna på att utveckla och förbättra det långsiktiga arbetet med samverkan i våra utbildningar. Här är det viktigt att myndigheter och universitetsledningar tar sitt ansvar för de strukturella och resursmässiga hinder som finns för att arbeta med kvalitetsdrivande samverkan. Det finns till exempel behov av att se över befintliga resursfördelningssystem, samtidigt som incitamenten för kvalitetsdrivande samverkan stärks och synliggörs. Det behövs även adekvata metoder och kriterier för att bedöma prestationer och kvalitet i samverkan.

Myndigheter och universitetsledningar behöver stöd från oss som dagligen jobbar med samverkan. Här kan vi entreprenörskapsutbildare bidra med goda exempel för hur man på olika sätt kan möta dessa utmaningar. Hur integrerar vi samverkan som skapar ömsesidig nytta i den högre utbildningen? Hur uppmärksammar och belönar vi samverkansarbete? Vad finns det för pedagogiska verktyg och förhållningssätt som möjliggör kvalitetsdrivande samverkan i utbildning? Det behövs ett ökat kollegialt kunskapsutbyte både över traditionella ämnesgränser och mellan olika lärosäten för att komma vidare med dessa frågor.

Om vi ska ta samverkan på allvar inom högre utbildning måste vi sluta se det som en ”tredje uppgift”. I stället bör samverkan lyftas fram som ett tvärgående och möjliggörande inslag som driver och utvecklar kvalitet på bred front i hela verksamheten. Men först behöver vi ta ett ordentligt och samlat grepp kring vad samverkan innebär, och hur den bör organiseras och integreras i högre utbildning. Då kan vi skapa förutsättningar för kvalitetsdrivande samverkan på ett sätt som gör skillnad för framtiden.

Om Diamanto

Diamanto Politis är docent vid Sten K Johnson Center for Entrepreneurship, Lunds universitet. Hon är föreståndare för magisterprogrammet i entreprenörskap och innovation med inriktning ”new venture creation”. Politis är också kopplad till forskningscentrumet Circle samt Högskolan i Halmstad. Hon nås på diamanto.politis@fek.lu.se———–