Smart kapital bäst för life science-företag

Entreprenöriella ekosystem kan bidra med både kompetens och viktiga kontakter till life science-företag som vill växa, menar Janna Alvedalen.

Entreprenöriella ekosystem har hamnat i fokus under de senaste åren, och olika beslutsfattare intresserade sig snabbt för deras möjligheter att stötta innovativa företag. Men det var oklart hur ekosystemen fungerar och otydligheten medförde problem när konceptet skulle implementeras i praktisk politik.

– Nya innovativa företag anses bidra till utveckling och tillväxt i olika regioner. Men företagen är sköra och har knappa resurser. Endast en liten del av företagen överlever, och ännu färre växer. Entreprenöriella ekosystem kan därför fylla en viktig funktion för att stötta företagen, säger Alvedalen.

I sin avhandling har Janna Alvedalen intervjuat entreprenörer och andra aktörer inom life science-industrin i fyra svenska regioner (Göteborg, Lund, Stockholm och Uppsala) och en i USA (delstaten Ohio).

– Life science är intressant eftersom det är en bransch där det krävs mycket kunskap och resurser, och många aktörer är involverade i processen.

Relationer är viktiga

Alvedalen har främst studerat hur aktörer, nyckelfaktorer och olika interaktioner påverkar life science-företag i deras olika faser, och i vilken mån detta skiljer sig åt mellan olika ekosystem. Bland aktörerna finns exempelvis universitet, sjukhus, finansiärer, investmentbolag och olika supportorganisationer. Nyckelfaktorerna kan exempelvis vara kunskap och drivkrafter.

Relationerna och interaktionerna mellan olika delar i systemet är viktiga. De kan vara lokala, mellan ekosystemen och kringliggande universitet och företag, men även globala. Styrkan och kvaliteten i de olika länkarna är av stor vikt för företagen. En viktig nyckelfaktor är också att det finns entreprenöriellt ledarskap att tillgå inne i ekosystemet.

– Säljerfarenhet och kunskap om hur man bygger bolag är värdefulla för företagen – gärna internationell erfarenhet samt nätverk i andra länder. Företagen får därigenom kännedom om olika marknader och hur man tar sig igenom snåriga regelverk.

Viktigt att planera för tillväxt

Life science-företag bör planera för tillväxt redan på ett tidigt stadium, menar Alvedalen.

– Om ett företag har varit leverantör av laboratorietester till ett annat företag behöver de anställa rätt kompetens och skaffa nya samarbetspartners när de ska lansera sin egen produkt eller teknologi. Blir organisationen för komplex behöver kanske en del av verksamheten knoppas av till ett nytt företag.

– Genom att vara aktiv i olika nätverk på ett tidigt stadium stärks förtroendet för företaget hos framtida investerare och samarbetspartners.

Det finns många entreprenörer som återinvesterar sin vinst i nya innovativa bolag. Ju fler framgångsrika företag som skapas, desto fler av dem kan bli framtida investerare. Det är då en fördel att de bistår med smart kapital. Med det menas att de förutom pengar även bidrar med kunskap om hur man skapar ett framgångsrikt företag.

– De flesta investerare väljer helst företag i sitt närområde, men om företaget och deras produkt är tillräckligt intressant kan de ändå välja att finansiera ett avlägset företag, säger Janna Alvedalen

I USA är myndigheter involverade i företagens tillväxt i mycket högre utsträckning än i Sverige. Där finns en mer tillväxtorienterad attityd och olika aktörer samarbetar för att främja företagstillväxt. Universiteten äger patenten och de arbetar tillsammans med forskaren för att utveckla och kommersialisera patenten. Situationen är annorlunda i Sverige, här äger forskaren sitt patent. Svenska forskare behöver därför ofta arbeta på egen hand med finansieringen för sitt bolag.

Avhandlingen Entrepreneurial Ecosystems in Life Science Industry: A study of start-ups, scale ups and resilience of Entrepreneurial Ecosystems har lagts fram vid Lunds universitet och kan laddas ner som PDF.

Kontakta janna.alvedalen@circle.lu.se