Små tjänar mest på närhet

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2009:

Globaliseringen har gjort världen mindre. Avståndets betydelse för ekonomin har till och med dödförklarats av vissa. Samtidigt pekar mycket på att företag vinner på att placera sig geografiskt nära varandra, i kluster. Framförallt småföretag verkar tjäna på närhet.

Magnus Nilsson har lagt fram avhandlingen A Tale of Two Clusters – Sharing Resources to Compete vid Lunds universitet. Hans klusterintresse inleddes 2002 när han tillsammans med två kollegor drev ett projekt på uppdrag av Region Skåne.

Strax efter den studien påbörjade han sin forskarutbildning i företagsekonomi.

– Ganska få företagsekonomer ägnar sig åt kluster. Det är främst nationalekonomer och ekonomgeografer som intresserar sig för området. Klustereffekter har därför oftast studerats på samhällsnivå, de enskilda företagen har behandlats lite styvmoderligt, säger Magnus Nilsson.

Det här vill han ändra på och har därför undersökt hur företagen påverkas av att befinna sig i kluster. Han har gjort en intervjustudie bland 12 företag som verkar i två livsmedelskluster, ett i Skåne och ett i Torontoregionen, Kanada. Han har också intervjuat andra personer med insikt i respektive kluster.

Självförstärkande samarbeten

Nilsson använder sig av en resursbaserad ansats. Tankegången är att företag blir konkurrenskraftiga och innovativa genom att identifiera, utvärdera, få tillgång till och använda sig av olika resurser.

– Företag som befinner sig i ett kluster träffas oftare, både planerat och mer slumpmässigt. Det leder till tillit och förståelse, som i sin tur leder till effektivare kommunikation och ett ökat samarbete. Relationerna blir tätare och man får en gemensam bild av hur man gör affärer. Därmed ökar också företagens förmåga att identifiera, utvärdera, få tillgång till och använda sig av resurser från källor utanför den egna organisationen.

– Det finns också en självförstärkande del i det här. När företagen börjar samarbeta mer, leder det till mer direktkontakt, som ytterligare ökar tilliten, vilket leder till fler samarbeten – och så vidare.

En viktig klusterfördel är de informella nätverk som bildas. Det finns många exempel på hur man lunchar med folk eller träffas på puben, och att det leder till vidare kontakter.

– Mitt i det kanadensiska klustret ligger Shakespeare Pub. Många affärer har klottrats ned på servetter och gjorts upp där. Hierarkierna rasar lite på puben, säger Nilsson.

Relationsmäklare sköter kontakten

För att få olika perspektiv har han intervjuat både större och mindre klusterföretag. Småföretag tycks vara mer beroende av att ta del av externa resurser, och tjänar därför mer på att finnas i kluster. Nilsson menar att de stora företagen framförallt söker samarbete när det sker stora omvärldsförändringar, som exempelvis när en ny skatt introduceras.

– I både de små och de stora företagen finns individer som fungerar som relationsmäklare. Det hade jag inte förväntat mig, framförallt inte i de stora företagen. De här individerna är informella spindlar i nätet som sköter kontakterna mellan företagen. De har ofta en bakgrund i regionen och har arbetat på många håll i klustret.

Studien är inte i första hand jämförande, men Nilsson har ändå hittat en del skillnader mellan det svenska och det kanadensiska klustret.

– I båda klustren finns en spänning mellan samarbete och konkurrens. I Nordamerika håller man mer på affärshemligheter än i Sverige. De små kanadensiska företagen är ganska öppna, medan de stora är klart mer slutna än i de Sverige. Men det är svårt att jämföra rakt av, vi har inte samma närvaro av de riktigt stora spelarna här i Sverige, säger Magnus Nilsson.

För mer info: magnus.nilsson@fek.lu.se
———–