Skolning i företagsamhet

Magnus
Aronsson
DELA

Följande text publicerades även under vinjetten ”Ledaren” i Entré nr 4, 2017:

1997 publicerades rapporten I entreprenörskapets tecken: en studie av skolning i förnyelse, skriven på uppdrag av dåvarande Närings- och Handelsdepartementet. Samma år startade Esbri, och vi började omgående ge ut den tidning som i dag heter Entré. Sedan starten har vi återkommande lyft fram forskning om just entreprenörskapsutbildning.

2011 blev det inskrivet i läroplanen att entreprenörskap ska genomsyra hela utbildningssystemet, och det har även resulterat i mer forskning i ämnet. I detta nummer uppmärksammar vi tre aktuella doktorsavhandlingar, skrivna av Karin Axelsson, Monika Diehl och Ida Lindh. De har på olika sätt studerat konsekvenserna av entreprenörskapets intåg i skolan på olika nivåer. En intressant reflektion är hur begreppet entreprenörskap har tolkats på olika sätt, och anpassats efter olika miljöer.

Jag skulle önska att fler fick en bred utbildning om företagande. Med det menar jag en grundläggande kunskap om vad entreprenörskap och innovation innebär för samhällets utveckling och dynamik. Det skulle öka förståelsen för entreprenörernas roll i ekonomin.

Vår inställning till alla som försöker, och antingen lyckas eller misslyckas, skulle bli klart mer informerad och nyanserad. Och de som i olika roller påverkar förutsättningarna för entreprenörskap skulle få bättre verktyg för att skapa ett gynnsamt klimat för företagare, innovatörer och deras idéer. En bättre jordmån att växa i för alla de frön som sås, helt enkelt.

Serieentreprenören Leif Lundblad var den som tog initiativet till Esbri, ett fristående institut som sprider forskningsbaserad kunskap. När jag ser tillbaka på hans framsynthet för mer än 20 år sedan är jag tacksam över att – tillsammans med excellenta medarbetare och insiktsfulla finansiärer – ha kunnat bidra till att göra den viktiga forskningen mer tillgänglig.———–

1372

DELA