Samsyn och struktur stärker forskningen

Följande text ingick även i temat fnuttSmåföretagsforskning då och nufnutt som publicerades i Entré nr 1, 1999:

Entreprenörskapsforskningen blomstrar i Sverige och utomlands, men fältet dras fortfarande med en del vetenskapliga barnsjukdomar. Att förfina forskningens begrepp och metoder blir därmed en viktig uppgift inför nästa millennium.

I mitten av 1990-talet fanns det 70 entreprenörskapsutbildningar i Sverige, varav bara fem startats redan på 70-talet och hela 52 stycken sedan 1990. Det visar studien I entreprenörskapets tecken – en studie av skolning i förnyelse som Bengt Johannisson och Torsten Madsén gjorde för två år sedan. Resultatet bevisar naturligtvis att intresset för småföretag och entreprenörer är större i dag än någonsin tidigare. Ändå måste området fortfarande beskrivas som ungt och tämligen omoget i jämförelse med de flesta andra vetenskapliga fält. Situationen är alls inte förvånansvärd, menar Hans Landström, professor i entreprenörskap vid högskolan i Halmstad, vars bok Entreprenörskapsforskningens rötter ges ut av Studentlitteratur under våren.

– Hittills har forskningen ofta varit policyorienterad och av beskrivande karaktär. Vi har försökt lösa nationella eller regionala problem, något som innebär att resultaten näppeligen varit av internationellt intresse eftersom kontexterna skiljer sig så pass mycket åt. Nu blir forskningsmiljöerna i Sverige starkare och då tror jag att vi också kan börja bygga upp mer allmängiltiga teorier om småföretag och entreprenörskap.

Bristen på samsyn beror också på att dagens entreprenörskapsforskare som regel har sin bakgrund i en mängd olika akademiska discipliner. Detta leder till att vi får se verkligheten tolkad ur omväxlande psykologiskt, organisationsteoretiskt, sociologiskt eller något annat vetenskapligt perspektiv. Det är därför tunnsått med gemensamma teoretiska modeller för forskningen, något som lett till att det inre ens finns någon allmänt vedertagen definition på vad entreprenörskap faktiskt är. Att någon sådan behövs tycks alla vara överens om, utan en entydig definition blir det svårare att jämföra resultat från olika studier och därmed också att bygga vidare på den kunskap som finns sedan tidigare.

Liknande idéer umgås Carin Holmquist, professor i entreprenörskap vid Umeå universitet, med. Att hon själv är djupt förankrad i den svenska empiriska traditionen betyder inte att hon inte ser behovet av en stabil teoretisk bas för forskningen.
– I dag sjunger alla småföretagens lov, men det stör mig lite som forskare att de teoretiska fundamenten för varför små företag är så viktiga faktiskt inte finns. Det skulle vara kul att utreda detta och hitta fler klara teoretiska argument, säger hon.

En pådrivande faktor i jakten på gemensamma begrepp och metoder är att forskningen kring entreprenörer och småföretag snabbt blir allt mer internationell. Forskare i USA och Europa möts ofta på konferenser och kan läsa utdrag ur varandras texter i någon av de tidskrifter som etablerats under 90-talet. I och med det ökade utbytet har också skillnaderna mellan europeisk och amerikansk forskartradition gjorts tydlig. Ska forskarens roll vara att bistå politikerna med riktlinjer för policybeslut? Nej, menar amerikanerna som i entreprenören gärna ser en ekonomisk naturkraft som inte kan tämjas av offentliga initiativ.

– Ibland kan internationella konferenser urarta till en slags fnuttdialog för dövafnutt, eftersom forskare från USA respektive Europa ofta inte lyssnar på varandra och därför heller inte förstår varandra, konstaterar David Storey, professor vid Warwick Business School, Storbritannien och en av de ledande småföretagsforskarna i världen.

Det finns även andra olikheter. Hans Landström menar i sin kommande bok att europeiska forskare i högre utsträckning visar en metodologisk öppenhet genom att inte bara utnyttja breda surveystudier utan att de också lyckas kombinera sådana med mer djuplodande empiriskt material. Det finns alltså mycket gott att ta vara på från europeisk horisont, något som kan vara värt att ha i åtanke i och med att det faktiskt är amerikanerna som sätter dagordningen i den internationella debatten.

Per Davidsson, professor i entreprenörskap vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, ser stora möjligheter för just kombinationen av breda surveys och konkreta fallstudier.

– Den största potentialen i dag tycker jag ligger i att longitudinellt och i realtid studera entreprenörskap såsom framväxten av ny affärsverksamhet, oavsett i vilken organisatorisk kontext detta sker, säger han och poängterar att man också tydligt måste skilja på begreppen fnuttentreprenörfnutt ochfnutt småföretagfnutt.

– Mer fokus bör läggas på an förstå processerna snarare än de stabila fnuttfaktorer som påverkar…fnutt, Särskilt intressant rycker jag det vore att försöka nagla fast vadfnutt entreprenöriell kompetensfnutt egentligen består i, och hur individen tillägnar sig sådan över tiden genom livserfarenheter, utbildning och arbetserfarenhet.
Trots forskningsfältets snabba tillväxt finns det alltså fortfarande många spännande frågor kvar att besvara för entreprenörskapsforskarna. fnuttBetydligt fler, skriver Hans Landström i sin bok, än vad det finns kompetenta forskare som kan ta itu med dem.fnutt

– Det finns så mycket vi behöver kunskap om, säger Carin Holmquist och pekar bland annat på praktiska frågor som hur små och stora företag skiljer sig vad gäller organisation, redovisning och marknadsföring.
Själv ställer hon sig lite frågande till varför småföretagens villkor alltid måste mätas med ekonomiska parametrar.

Hennes egen erfarenhet är an små företag vill ha fasta regler snarare än bara lägre skatter. Hon vill också bredda definitionen av fnuttentreprenörfnutt till att inkludera även sådana verksamheter som inre är ekonomiskt motiverade – ett exempel kan vara människor som på egen hand organiserar stora välgörenhetskampanjer.

– Jag tror att det många gånger är mentala begränsningar som hämmar nyföretagandet, snarare än faktiska hinder. Därför skulle jag också vilja titta mer på nya former för företagare, exempelvis de nya blandformer av företagande och anställning som blivit vanliga under 90-talet.

Hans Landström siktar på att även i framtiden prioritera forskning kring entreprenörskap i teknikföre
tag, en profil som Halmstad redan skaffat sig. Ett intressant ämne kan då vara intraprenörskap eller fnuttcorporate entrepreneurshipfnutt – alltså hur entreprenöriell dynamik kan vårdas eller odlas även inom lite större företag. Landström arbetar dessutom nu med slutredigeringen av sin andra bok för året.

– Jag håller på med en fnuttState of The Artfnutt-bok tillsammans med Donald Sexton. Boken bygger på att de 20 främsta forskarna från Europa och USA skriver var sitt kapitel om vilka frågor som är de mest intressanta inom sina respektive områden. Därför får vi kanske vänta ett tag till på de slutgiltiga orden om vad som ska stå på den framtida forskningsagendan.
———–