Samhället muteras av entreprenörskap

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2011:

Entreprenörskap framställs ibland som ett undergörande elixir. Men det kan också ses som en mutagen, som skapar både godartade och elakartade förändringar i samhället. Det menar Erik Lundmark.

Erik Lundmark har lagt fram sin doktorsavhandling vid Linköpings universitet. Utgångspunkten är vad han kallar det entreprenöriella samhället – ett teoretiskt ramverk och en världsåskådning som vuxit fram de senaste decennierna. Det entreprenöriella samhället bygger på tesen att ny kunskap och nya idéer genereras genom till exempel forskning vid universitet och företag, men att det krävs entreprenörskap för att omsätta idéerna och kunskapen i praktiken.

I avhandlingen studerar Lundmark bland annat spridningen av idéer och kunskap mellan organisationer, och vilken roll nyanställda spelar.

– Vi undersökte hur ISO 9000 implementerades i små och medelstora företag och upptäckte en skillnad mellan hur gamla och nya kvalitetschefer jobbade med frågan. De som var mer nyanställda genomförde ofta större förändringar i bemärkelsen att de involverade fler människor. De var också mer benägna att processorientera organisationen. Det där tyckte jag var väldigt intressant för det indikerar, som jag ser det, entreprenöriell potential hos nyanställda chefer, säger Erik Lundmark.

I en annan undersökning studerades upplevelsen av det kreativa klimatet på arbetsplatsen, det vill säga i vilken utsträckning anställda upplever att de kan föreslå och genomföra idéer i verksamheten.

– Nyanställda upplever ett mer kreativt klimat. Den här upplevelsen verkar avta under de två, tre första åren, för att sedan plana ut. De nyanställdas upplevelse av det kreativa klimatet pekar alltså också på en entreprenöriell potential bland nyanställda.

Men idéer rör sig mellan organisationer även utan att människor byter arbete. Lundmark studerade två stora, innovativa, forskningsnära utvecklingsprojekt för att se hur nya idéer kom in i verksamheten. Projektmedlemmarna fick nämna vilka de tyckte kom med kreativa bidrag i projektarbetet. Lundmark undersökte sedan hur de som utmärktes som mer kreativa skilde sig från de övriga.

– Utmärkande för dem som anses vara kreativa är att de i sin kunskapsinhämtning har större fokus på kunder, leverantörer och andra partnerorganisationer.

Lundmark finner alltså visst stöd för att rörlighet kan vara positivt för idéspridning mellan organisationer. Han håller också med om att det krävs entreprenörskap för att omsätta idéer i praktik. Däremot är han kritisk till hur entreprenörskap beskrivs.

– Jag tycker att det har skapats en hajp där man är okritiskt positiv i sin syn på både kreativitet och entreprenörskap. Jag kallar det elixirsynsättet – några droppar entreprenörskap får individer, organisationer och regioner att blomma upp och bli framgångsrika.

Lundmark menar i stället att entreprenörskap går att se som en mutagen. Något som skapar mutationer, förändringar, i organisationer och samhället i stort.

– Zoomar man ut och tittar på entreprenörskap på långt håll finns egentligen ingenting som är inneboende gott, skulle jag vilja säga. Entreprenörskap kan användas både för bra och dåliga syften. Och det måste inte nödvändigtvis vara lagligt.

– Ta till exempel The Pirate Bay som utpekats som både kriminellt och ett typexempel på schumpeteriansk kreativ förstörelse. Utan entreprenörskap, ingen förändring i samhället. Men entreprenörskap i sig skapar både dåliga och bra saker. Förhoppningsvis har vi ett samhällsklimat som låter det positiva leva kvar, men inte det negativa, säger Erik Lundmark.

Kontakta erik.lundmark@liu.se———–