Samarbetsvilja förenar nya svenska professorer i entreprenörskap

En kortare version av denna text ingick även i temat fnuttFyra nya stjärnor på forskarhimlenfnutt som publicerades i Entré nr 1, 2005:

Det rör på sig inom entreprenörskapsfältet i Sverige. Ämnet börjar få spridning och intresserar forskare från olika discipliner. Det visar inte minst bakgrunden hos de fyra professorer som nyligen har tillträtt inom fältet. Två är maskiningenjörer, en är nationalekonom och en är företagsekonom. Sina olika bakgrunder till trots har flera av dem redan hunnit samarbeta, och de är överens om att mer samarbete är melodin för att utveckla fältet ytterligare.

Något av ett generationsskifte verkar vara på gång inom det svenska entreprenörskapsfältet. Fyra nya professorer har tillsatts under de senaste månaderna. Åsa Lindholm-Dahlstrand är en av dem, och hon tycker att det är bra att det händer saker inom fältet.

– Det är bara bra för ämnet att professorer byts ut och kommer till. Det visar att det är dynamik inom fältet och att entreprenörskap fortfarande är ett stort och hett ämne, säger Åsa Lindholm-Dahlstrand.

Hon är nybliven professor i företagsekonomi med inriktning entreprenörskap vid Högskolan i Halmstad. En ny professur på papperet, men Lindholm-Dahlstrand håller inte riktigt med.

– Det kanske kan kallas för en ny professur, men jag förväntas fylla luckan efter Hans Landström. Professuren har varit otillsatt ett par år och är genom en ny donation tillsatt igen. En form av nystart, kan man väl säga.

Entreprenörskap på gränsen

I arbetsbeskrivningen står det bland annat att hon ska utveckla ämnet entreprenörskap som en del av ämnet företagsekonomi. Hon ska också stärka länken mellan företagsekonomi och teknik, något som passar henne som handen i handsken.

– Det som tilltalade mig var just den tydliga kopplingen mellan ekonomi och teknik, något jag alltid har varit intresserad av. I Halmstad finns också en stark tradition av utvecklingsingenjörsutbildning, som ligger på gränsen mellan ekonomi och teknik. För att hålla på med innovation och entreprenörskap måste man nog vara ganska gränsöverskridande.

Själv kommer hon från tekniksidan med en grundutbildning som maskiningenjör. Tidigare var hon verksam vid Chalmers tekniska högskola där hon har gjort såväl sin grundutbildning som doktorerat. För tillfället är hon tjänstledig från Chalmers, men hon kommer även i fortsättningen att ha en koppling dit och till forskningscentrumet RIDE.

– På ett sätt känner jag mig längre och längre ifrån den tekniska biten. Men mitt sätt att tänka och se på världen tror jag präglas mer och mer av min ingenjörsbakgrund. Det finns till exempel hela tiden i bakhuvudet att forskningen ska kunna tillämpas, även om det är något teoretiskt jag håller på med.

Åsa Lindholm-Dahlstrand tror inte att hon kommer att ändra fokus på sitt arbete i och med den nya professuren. Hon kommer även i fortsättningen att inrikta sig mot forskning om nya teknikbaserade företag och särskilt mot policyfrågor. Hon vill också föra innovationsforskningen högre upp på dagordningen.

– Innovationen är en viktig del i det här. Det entreprenöriella arbetet bygger ju på innovationer. Ändå har innovation ingen framträdande roll i många definitioner av entreprenörskap.

Fältet bör professionaliseras

Lindholm-Dahlstrand tycker att definitionen av entreprenörskap bör förtydligas. I dag har många forskare sina egna definitioner. Det hänger ihop med att det är ett relativt ungt ämne med många olika influenser.

– Ibland behövs en vedertagen definition, ibland inte. Det är bra om det finns klara definitioner som man sedan kan avvika ifrån. När man vill kunna jämföra resultat med varandra är det till exempel nödvändigt att ha en gemensam definition. Även kopplingen till policy blir lättare om det finns en klarare definition.

Framöver skulle hon därför vilja se att fältet professionaliseras ytterligare, till exempel genom att man hittar gemensamma metoder och blir bättre på databehandling. Men efter det att ämnet har gått ihop, menar hon att det är bra om det divergerar igen.

– Det är ett multidiciplinärt ämne. Det gör att det finns en frihet som jag tycker är rolig. Jag tror inte att fältet skulle må bra av för mycket enhet, men det är nog bra om vi kan hitta en kärna att enas kring.

En sak som hon vill undersöka och bygga upp ytterligare inom sin nya tjänst är samverkan med andra universitet och högskolor. Hon menar att det är viktigt att ha diskussioner om fältet med andra entreprenörskapsforskare från olika delar av världen. Hon menar också att om man blickar utåt så står sig Sverige ganska bra, åtminstone i ett europeiskt perspektiv.

– I Europa är man imponerad av svensk forskning och svensk innovationspolitik. Samtidigt är vi ganska dåliga på entreprenörskap, det startas inte så många företag. Däremot är vi bra på att gå från önskan att starta företag till att verkligen komma till skott, och det är hoppfullt. Men det vore ju bra om fler skulle vilja ta det steget.

Själv har Lindholm-Dahlstrand nyligen tagit ett entreprenöriellt steg. I och med flytten till Halmstad köpte hon och hennes man ett värdshus i en liten by utanför Halmstad. Där har hon börjat testa sina teoretiska kunskaper om småföretagande i praktiken.

– Det är en nyttig erfarenhet att starta företag. Det är roligt, men jag har också märkt hur krångligt det kan vara. Teori och praktik är inte alltid samma sak. Vi har ingen verksamhet än och vi kommer nog inte ha så mycket heller, kanske några engagemang om året. Men nu kan vi ju hålla konferenser hemma, säger hon och skrattar.

Akademiker sedan barnsben

En som har en hel del gemensamt med Åsa Lindholm-Dahlstrand är Johan Wiklund. Även han är i grunden maskiningenjör. Efter det arbetade han ett tag på dåvarande Televerket, på ett litet konsultbolag och som internationaliseringsansvarig vid Högskolan i Jönköping. Parallellt inledde han sina doktorandstudier vid samma lärosäte.

Han tillbringade senare ett år som gästforskare i Australien och några år på Handelshögskolan i Stockholm. Nu är han tillbaka i Jönköping där han nyligen blev utnämnd till professor i företagsekonomi, särskilt entreprenörskap.

– Det är samma professur som Per Davidsson hade innan. Man kan säga att han och jag bytte plats, han är på samma universitet i Australien som jag var för några år sedan. Min nya tjänst går ut på att jag har det samlade ansvaret för forskning och undervisning inom ämnet entreprenörskap vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping, säger Johan Wiklund.

Att han skulle ägna sig åt det akademiska verkar ha stått klart länge. När hans fröken i småskolan frågade om framtida yrkesplaner, och alla andra pojkar svarade fnuttpolisfnutt eller fnuttbrandmanfnutt, svarade han fnuttprofessorfnutt. Varför visste han inte, han tyckte bara att det lät roligt.

– Jag måste ha varit insiktsfull som barn. Men det är lite lustigt att jag hamnade inom ekonomi, jag känner mig inte som ekonom. Fast samhällsvetenskap är roligt att forska inom, man är mer fri än inom naturvetenskapen. Man kan använda de metoder man vill och det finns en större öppenhet för olika infallsvinklar.

Wiklund är fortfarande med i civilingenjörsförbundet och läser regelbundet tidningen Ny teknik. Så teknikintresset finns där i högsta grad. Om han ska gissa kommer han i framtiden att forska om innovation och om kopplingen mellan ekonomi och teknik. Men vad han ska göra mer exakt på sin nya tjänst vet han inte.

– Jag har givetvis funderat på vad jag vill åstadkomma här. Jag har en del konkreta idéer, men inget jag vill berätta om nu. Jag vill ta lite tid och fundera på saken. Historiskt sett har jag inte bundit mig till något särskilt ämnesområde. Jag är en nyfiken person som gillar att ge mig i kast med olika ämnen. Det kanske också bidrar till att jag inte riktigt vet vad jag vill hålla på med i framtiden.

Mer internationell samverkan

Johan Wiklund poängterar vikten av samarbete med andra forskare. Han samarbetar själv mycket med andra, framför allt internationellt, men även i Sverige. Så även om han inte vet exakt vad han vill hålla på med inom ramen för sin nya tjänst, så vet han hur – genom mer samarbete.

– Jag tror inte att man kan åstadkomma så mycket på egen hand. Jag vill samla många olika människor som forskar kring samma ämne, och jag vill ha lite spridning på kunskaperna. Det ska inte bara vara hardcore entreprenörskapsforskare, utan även folk från andra discipliner, till exempel redovisning och nationalekonomi.

Mer samverkan är också något han tror skulle vara bra för fältet som helhet. Såväl mellan olika discipliner som mellan olika länder.

– Jag skulle vilja att Sverige i ännu större utsträckning är med i internationella sammanhang. Doktorander bör redan från första början ta till sig att världen är deras arbetsfält. Det finns en del forskare i Sverige som är bra på att jobba globalt, men det behövs mer av den varan. Det är viktigt att vara med i det internationella flödet.

En annan sak som han skulle vilja se, är att den politiska sektorn i Sverige tog entreprenörskapsforskningen på allvar. Bland annat när det gäller hur man ska utforma stöd till entreprenörer.

– De flesta politiker verkar inte ha något begrepp om hur de här marknaderna fungerar. Det är lite synd. Politiker pratar så mycket om att de vill stötta entreprenörskapet, men de är inte villiga att vidta de åtgärder som behövs. Forskningen borde få större inflytande, det skulle vara väldigt bra.

Wiklund vill också fortsätta att utveckla undervisningen inom entreprenörskap på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han håller på med ett projekt för att införa entreprenörskapsundervisning för studenter utanför den ekonomiska institutionen, till exempel för sjukvårdsutbildningarna och Lärarhögskolan.

– Jag tror även att det är bra att få in mer tankar om entreprenörskap i gymnasieskolan. Min dotter går på gymnasiet. Jag har länge irriterat mig på att man i samhällskunskapen pratar alldeles för lite om att vårt välstånd till stor del kommer från entreprenörskapet.

Dubbel doktor

Johan Wiklund planerar att forska ihop med Pontus Braunerhjelm som i dagarna tillträder Leif Lundblads donationsprofessur i internationell affärsverksamhet vid Kungliga tekniska högskolan. Professuren gick tidigare under namnet Leif Lundblads professur i entreprenörskap och småföretagande, och var placerad vid Stockholms universitets företagsekonomiska institution. Björn Bjerke var innehavare av professuren 1999-2002 och efterträds nu av Braunerhjelm. Professuren har en inriktning mot entreprenörskap i vid bemärkelse, med särskilt fokus på internationellt entreprenörskap.

– Entreprenörer verkar i en global miljö i dag. För att få en hävstång i verksamhetsstadiet är det nödvändigt att ha ett internationellt synsätt. Man måste finnas med på den internationella marknaden, säger Pontus Braunerhjelm.

Sin akademiska bana inledde han på juristlinjen, men det enda han tyckte var riktigt roligt var en kortare kurs i nationalekonomi. Efter en tids påbyggnadsstudier i nationalekonomi flyttade han till Genève där han så småningom fick ett stipendium av den schweiziska staten. Han fastnade i ett doktorandprogram som ledde till att han disputerade i internationell ekonomi.

Några år senare disputerade han en gång till för säkerhets skull, den här gången i nationalekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Han har också hunnit med att driva familjens jordbruksrörelse i sex år, arbeta på Industriens utredningsinstitut och nu senast kommer han från en tjänst som forskningsledare på SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle.

Hans nya professorstjänst ligger under Kungliga tekniska högskolans institution för arkitektur och samhällsbyggnad, Infra. Men vilken organisation Braunerhjelm kliver in i vet han inte riktigt ännu.

– Det är lite för tidigt att säga, men jag tror att det är en spännande miljö. Jag tänker försöka få igång något som sträcker sig över flera institutioner, eller fnuttskolorfnutt som det heter numera sedan KTH omorganiserade. Jag ska försöka få igång studenter och doktorander inom området. I övrigt får jag laborera lite när jag väl är på plats. Det finns till exempel mycket tekniskt nyföretagande inom KTH, så en del av empirin finns att tillgå på hemmaplan.

Stort kunskapsbehov

Fokus i Pontus Braunerhjelms forskning kommer att ligga på entreprenörens roll för tillväxten i samhället. Åtminstone vill han driva den åt det hållet. Till skillnad från många andra nationalekonomer har han ett Schumpeterianskt synsätt.

– Jag tror att det finns ett stort behov av kunskap här. Inte minst hos dem som fattar beslut om den ekonomiska politiken. Jag tror att man har underskattat dimensionen i tillväxtproblemen. En orsak till att vi vet lite är att vi har haft dåliga data. De börjar bli bättre nu, men det finns fortfarande mycket att göra på det området.

Mycket inom entreprenörskap går att koppla till ekonomisk politik och aggregerad tillväxt på ett intuitivt sätt, menar Braunerhjelm. Små företag står till exempel för nästan all tillväxt inom sysselsättningen.

– Entreprenörskap handlar ju om mikrofundamentet för tillväxt. Vi vet också att små företag är viktiga när det gäller att utveckla nya produkter. Hur spridningskanalerna ser ut tror jag spelar mycket stor roll, alltså länken mellan kunskap, idé och ny produkt eller tjänst. Det satsas mycket på FoU i Sverige, men vi får ganska lite ut av det. Det beror bland annat på att Sverige alltid har varit orienterat mot storföretagande.

Ett annat mer mikroorienterat område han vill ägna sig åt är internationalisering. Han vill bland annat undersöka för vilka typer av marknader det är viktigt att komma ut snabbt. Han vill också titta på vilka möjligheter som öppnar sig för den enskilde entreprenören genom internationalisering, men även på de hot som följer av att konkurrensen ökar från den öppna marknaden.

– Jag är också intresserad av den regionala aspekten. Vilken är entreprenörskapets roll för att regioner ska leva och växa? Här finns lite mer forskning än inom tillväxtområdet, men det finns fortfarande en hel del att göra.

– Min allmänna uppfattning när man talar med politiker och andra instanser som har som uppgift att sköta den ekonomiska politiken, är att det finns för lite kunskap om entreprenörskapsområdet. Varför har till exempel ingen forskare som håller på med det här fältet fått Nobelpriset ännu? Det är en fråga man ställer sig på många håll i USA och som säger något om att det fortfarande är ett outforskat område.

Pontus Braunerhjelm tycker att det är bra att det kommer in folk från olika discipliner. Det är viktigt med nytt blod i entreprenörskapsforskningen i form av nya professorer.

– Jag tror att det är bra att vi blir flera nya samtidigt, det blir som en bombmatta. Det är viktigt att ha en interdisciplinär ansats för att verkligen förstå vad entreprenörskap är och hur det ser ut. Vi nationalekonomer är bra på att forska kring vad entreprenörskap bidrar med till tillväxten i samhället. Men vi är inte lika bra på mikroperspektivet och där kommer företagsekonomerna in.

Handelsresande i entreprenörskap

Den enda företagsekonomen i sällskapet är Ivo Zander. Han är den första som tillträder den nyinrättade Anders Walls professur i entreprenörskap vid Uppsala universitet. Zander har tillbringat större delen av sin akademiska tillvaro på Handelshögskolan i Stockholm, där han genomgick både grundutbildningen och doktorandutbildningen. Att nu byta lärosäte tycker han ska bli spännande.

– Det är kul att det är något helt nytt. Min primära roll är att bygga forskning och att undervisa. Eftersom man inte har haft så mycket verksamhet inom det här området i Uppsala kommer jag väl att bli som en handelsresande i entreprenörskap, säger Ivo Zander.

Exakt vad han vill göra i Uppsala vet han inte ännu. Just nu håller han på att slutföra sina åtaganden på Handelshögskolan i Stockholm, och han kommer inte att vara i Uppsala på heltid förrän till sommaren.

– Det är lite tidigt att säga vad jag ska göra eftersom jag inte riktigt vet hur det ser ut ännu. Jag måste lära känna personerna innan jag vet exakt vad jag vill göra. Så det blir att arbeta lite som en entreprenör, jag får se vilka möjligheter som finns och sedan bestämma vad som ska göras. Det jag vet att jag vill göra är att sätta området ordentligt på kartan i Uppsala.

En väg att sätta entreprenörskapsområdet på kartan är något som har fått arbetsnamnet fnuttUppsalamodellenfnutt. Projektet handlar om att arbeta praktiskt med hur man kan ta tillvara idéutbytet mellan akademi, företag och andra aktörer i Uppsala.

– Jag har en känsla av att det finns något viktigt att göra här, men jag vet inte riktigt vad ännu. Det måste få växa fram. Det här kommer givetvis att bli en kollektiv uppgift, men jag vill gärna vara en kugge i det. Det finns bra förutsättningar i Uppsala, vi har ju redan bioteknologiklustret, så vi börjar inte från noll.

Entreprenörskapsfältet har inte alltid varit Zanders huvudområde. Han började inom internationellt företagande och studerade multinationella företag och teknikutveckling. Medan han skrev på sin avhandling startade han och några vänner ett limousineföretag i Riga. Det blev inkörsporten till entreprenörskapet, och han lärde sig en hel del på kuppen.

– När jag senare funderade på vad företagande är kände jag igen mig själv mest i entreprenörskapsteorin. Det passade bäst in på vad vi gjorde i Riga. Då började jag på allvar att intressera mig för entreprenörskap.

Bra företagsklimat?

Han menar att det är viktigt att få igång ett entreprenöriellt klimat i Sverige. De stora företagen är byggda kring en idé. När den idén tar slut börjar man utveckla kringutrustning och tjänster och efter det flyttar man utomlands för att få ner kostnaderna. Sedan fnuttförsvinnerfnutt företaget.

– Det finns bara ett sätt att komma runt det här, och det är att starta nya företag. Resten sköter sig självt. För att fler ska starta företag, måste det anses som coolt att göra det. När jag var student trodde jag inte att jag någonsin skulle driva företag. Nu blev det så ändå. Om det fanns inom mig så finns det inom oss alla. Den potentialen måste vi utnyttja.

Ett sätt att nå dit är genom mer forskning om vad ett bra företagsklimat egentligen innebär. Han menar att det talas rätt allmänt kring att vi behöver ett bättre företagsklimat i Sverige, men han tror inte riktigt att vi vet vad det innebär. Vad är det egentligen som får igång en entreprenöriell cykel?

– Jag tror inte att det bara handlar om skatter och regler, jag är övertygad om att det är mycket mer psykologiskt än så. Den biten borde man kunna utveckla. Men jag vet inte om jag själv kommer att kunna vara aktivt involverad i den typen av forskning.

Vad han däremot vet är att han kommer att fortsätta forska om intraprenörskap. Vad är det som gör att man lyckas eller misslyckas med att utveckla nya idéer i redan existerande företag? Han kommer också att forska om strategier i entreprenöriella företag och titta mer på hur internationella möjligheter exploateras. Han tror att entreprenörskapsfältet kommer att konvergera lite kring just nya upptäckter, utvärdering och exploatering.

– Jag tror att det kan bli fältets unika kärna. Men det kommer nog att fortsätta att vara lite spretigt ett tag till. Det ryms många olika forskningsområden inom fältet och det är bara bra att det är så.

– Det vore också kul att få igång ett bra samarbete med de andra nya entreprenörskapsprofessorerna. Jag vill inte överdriva vår roll i termer av att skapa ett bra företagsklimat, men jag tror att det är bra om vi pratar med varandra istället för att sitta isolerade på varsitt håll. Att vi blir fyra nya professorer samtidigt medför en speciell dynamik som det vore bra att ta vara på, konstaterar Ivo Zander.

Pontus Braunerhjelm

Bakgrund: Grundutbildning som jurist och nationalekonom. Disputerade 1994 i internationell ekonomi vid Graduate Institute of International Studies i Genève och i nationalekonomi 1999 vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Har också varit adjungerad professor vid Linköpings universitet, vice vd för Industriens utredningsinstitut och vice vd samt forskningsledare vid SNS.

Aktuell: Nyligen tillträtt Leif Lundblads donationsprofessur i internationell affärsverksamhet vid KTH

Tre publikationer: Braunerhjelm, P: Regional Integration and the Locational Response of Knowledge Intensive Multinational Firms: Implications for Comparative Advantage and Welfare of Outsiders and Insiders. Doktorsavhandling, Graduate Institute of International Studies, Genève, 1994

Braunerhjelm, P: Knowledge Capital, Firm Performance and Network Production. Doktorsavhandling, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, 1999

Braunerhjelm, P: Integration and the Regions of Europe: How the Right Policies Can Prevent Polarization? CEPR, London, 2000

För mer info: pontusb@infra.kth.se

Åsa Lindholm-Dahlstrand

Bakgrund: Grundutbildning som maskiningenjör vid Chalmers tekniska högskola. Disputerade vid Chalmers 1994. Docent i industriell dynamik vid samma skola.

Aktuell: Nybliven professor i företagsekonomi med inriktning entreprenörskap vid Högskolan i Halmstad.

Tre publikationer: Lindholm, Å: The Economics of Technology-Related Ownership Changes. A study of innovativeness and growth through acquisitions and spin-offs. Doktorsavhandling, Chalmers tekniska högskola, 1994

Lindholm-Dahlstrand, Å: Industrial Dynamics and Ownership Changes: Incubation and Acquisition of Small Technology-Based Firms. I Johannisson, B och Landström, H: Images of Entrepreneurship and Small Business. Studentlitteratur, Lund, 1999

Lindholm-Dahlstrand, Å: Teknikbaserat nyföretagande: tillväxt och affärsutveckling. Studentlitteratur, Lund, 2004

För mer info: lindholm.dahlstrand@set.hh.se

Johan Wiklund
Bakgrund: Grundutbildning som maskiningenjör vid Linköpings universitet. Arbete på Televerket, konsultbolag och som internationaliseringsansvarig på Högskolan i Jönköping. Disputerade 1998 vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping. Har varit gästforskare i Australien och docent vid Handelshögskolan i Stockholm i tre år.

Aktuell: Nybliven professor i företagsekonomi, särskilt entreprenörskap vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Tre publikationer: Wiklund, J: Small Firm Growth and Performance: Entrepreneurship and Beyond. Doktorsavhandling, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, 1998

Davidsson, P, Delmar, F och Wiklund, J (red): Tillväxtföretagen i Sverige. SNS Förlag, Stockholm, 2001

Shepherd, D A och Wiklund, J: Entrepreneurial Small Business: A Resource-Based Perspective. Edward Elgar, Cheltenham, 2005.

För mer info: johan.wiklund@ihh.hj.se

Ivo Zander

Bakgrund: Grundutbildning i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Disputerade vid samma skola 1994. Post doc vid Stanford University. Professor vid Handelshögskolan i Stockholm 2004.

Aktuell: Som den första innehavaren av Anders Walls professur i entreprenörskap vid Uppsala universitet

Tre publikationer: Zander, I: The Tortoise Evolution of the Multinational Corporation – Foreign Technological Activity in Swedish Multinational Firms 1890-1990. Doktorsavhandling, Handelshögskolan i Stockholm, 1994

Zander, I: The Micro-Foundations of Cluster Stickiness – Walking In the Shoes of the Entrepreneur. I Journal of International Management, vol 2, nr 10, 2004

Mathews, J A och Zander, I: International Entrepreneurial Dynamics – Delineating a New Field of Scholarship. Kommande artikel i Journal of International Business Studies.

För mer info: ivo.zander@fek.uu.se———–