Så skapas innovationer i offentliga organisationer

Maria
Linde
DELA
Caroline Wigren-Kristoferson. Foto: David Lundin.

Roboten Laiban svarar på förskolebarns frågor och Bostad först erbjuder hemlösa människor en ny form av trygghet. Det är två resultat av Helsingborgs stads innovationsarbete. Så kallad public innovation skiljer sig stort från innovationsprocesser i den privata sektorn.

Caroline Wigren-Kristoferson, Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet, har under två år varit Helsingborgs stads egen inhouseforskare. På nära håll har hon följt kommunens innovationsarbete. Redan innan hon påbörjade projektet hade Helsingborg inlett en större resa kring innovation.

– Som alla andra kommuner i landet står de inför en demografisk utmaning i att de äldre blir fler och skattebetalarna färre. Ett radikalt arbete inleddes med utgångspunkt i att använda skattemedlen bättre och effektivare, säger hon.

Under hennes tid i Helsingborgs stad kom hon i kontakt med flera innovativa idéer. Bland annat produktinnovationen Laiban, en robot som svarar på förskolebarns återkommande frågor.

– En pedagog i förskolan upplevde att barn ställer många återkommande frågor: Vilket väder är det? Vad blir det för mat? Vem hämtar mig? Frågor som en robot skulle kunna svara på. Laiban har testats i verksamheten och har blivit ett verktyg för staden att utforska hur AI kan användas, säger Caroline Wigren-Kristoferson.

Bostad först är ett exempel på social innovation inom kommunen. Det är ett koncept – ursprungligen från USA – som erbjuder hemlösa personer i stort behov av stöd från socialtjänsten, ett förstahandskontrakt till en bostad. Stödteamet kring personen besitter olika kompetenser, vilket underlättar återsocialisering i samhället.

– I stället för att kräva att den boende som får bostad är drogfri, erbjuds en trygghet – i form av en bostad. Arbetet med Bostad först organiseras på ett helt nytt sätt.

– Helsingborg är en oerhört progressiv stad som jobbar aktivt med innovationsarbete. Kulturen är tillåtande och medarbetare uppmuntras att testa.

Stora skillnader på innovationsarbete i kommun vs privat företag
När vi tänker innovation går tankarna ofta till produktinnovationer och patent. Produkter går det att ta på och patent kan vi räkna på. I kommuner däremot, handlar arbetet oftare om processinnovationer och sociala innovationer i en komplex kontext.

– Man behöver komma ifrån stuprören och i stället jobba tvärsektoriellt, som i Bostad först. Den skillnaden är helt central för att lyckas med public innovation, säger Wigren-Kristoferson.

– Men den kunskap vi har från innovationsarbete kommer från den privata kontexten. Och det är problematiskt att applicera en privat kontext i en offentlig miljö. I det privata är innovation ett mål för att sälja saker. I en kommun är innovation ett medel för att göra saker bättre.

Ändå är det inte ovanligt att personer från den privata sektorn anställs för att arbeta med innovation i en kommun.

– Det är värdefullt att människor från privat näringsliv kommer in i det offentliga. Nu i slutet av min tid i staden så tänker jag att det vore bra att lägga tid på att erbjuda medarbetare en crash course i hur en kommun fungerar. Det är andra förutsättningar där. Det går till exempel inte att samarbeta på samma sätt som i privat näringsliv, eftersom det är viktigt att företag inte jävas ut, säger Caroline Wigren-Kristoferson.

Hon poängterar vikten av att – på riktigt – jobba med och förstå problemen och behoven som finns i kommunen. Och att inte ha för bråttom. Det är centralt för att innovationsarbetet ska landa rätt.

– Entreprenörskapsutbildningarnas verktyg som lean start up, agila processer och effectuationperspektivet är verktyg för att snabbt komma fram till prototyper som går att vidareutveckla. Men att göra en prototyp av Bostad först är svårt, det behövs djupare förändringar för att lyckas med en sådan innovation.

– Men i dag är det så eftersträvansvärt att vara innovativ och entreprenöriell att man lätt missar att skilja på kontexter och anpassa sig efter den rådande situationen, säger Caroline Wigren-Kristoferson.

Kontakta caroline.wigren@fek.lu.se

Insiktsrapporterna från Caroline Wigren-Kristofersons tid på Helsingborg stad finns att läsa som pdf.

Projektet finansierades av Riksbankens jubileumsfonds Flexit-program.———–

1543

DELA