Reflektion lika viktigt som aktion

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2018:

Att vara en doer anses som en av de verkliga entreprenöriella dygderna. Men att hela tiden bara göra – och aldrig tänka efter – leder inte till ökad kunskap. Handling måste paras med reflektion, visar Gustav Hägg i sin avhandling.

Att kombinera handling och reflektion är en grundbult i utbildningarna på Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship (SKJCE) vid Lunds universitet. Centrumet invigdes i januari 2012, senare samma år antogs Gustav Hägg som doktorand. Förra året firades femårsjubiléet och i december disputerade Hägg.

Marie Löwegren är föreståndare för centrumet:

– Gustav är vår första doktorand, han har genomfört hela sin doktorandutbildning här. Redan vid starten fanns en tanke om att vi, parallellt med utbildningarna, skulle satsa på forskning om utbildning, berättar hon.

Avhandlingen har titeln Experiential entrepreneurship education: Reflective thinking as a counterbalance to action for developing entrepreneurial knowledge.

– Jag har ifrågasatt det vanliga grundantagandet om att ”det behövs praktik” i entreprenörskapsutbildningen. Min avhandling handlar om att se reflektivt tänkande som motvikt till aktion, säger Gustav Hägg.

– Praktiska färdigheter är en typ av kunskap, faktakunskap är en annan, och värderingsförmåga en tredje. Det reflektiva tänkandet ligger nära värderingsförmågan. Det handlar om hur jag kan använda praktisk och teoretisk kunskap.

Trots att entreprenörskap som akademiskt ämne har 30 år på nacken är det fortfarande relativt ungt.

– Entreprenörskap är bara i början av sin akademiska karriär. Det finns mycket som behöver förstås och utforskas mer. Min avhandling handlar om hur man kan utbilda i det.

Hittills har det aktionsorienterande synsättet dominerat entreprenörskapsutbildningen.

– Det innebär att vi har tagit kunskap om hur entreprenörer lär sig, och överfört den direkt i utbildningen. Som jag ser det har vi rusat lite snabbt. Vi har experimenterat mycket och implementerat nya pedagogiska ansatser – utan att alltid ha den teoretiska tyngden bakom.

Hägg konstaterar att det är lätt att vara kritisk i efterhand. Egentligen är det inte konstigt att man söker och testar olika metoder i början.

– I dag har vi blivit mer ifrågasättande. Det är ett naturligt förlopp för fältets utveckling, säger han.

Aktionsbaserat, problembaserat och erfarenhetsbaserat lärande var viktiga influenser i tidiga entreprenörskapsutbildningar. De passade ihop med hur man såg att entreprenörer agerade.

– På senare tid har det kommit ganska mycket forskning som visar på problemen med erfarenhetsbaserat lärande. Om vi tar in studenter som inte har egna erfarenheter av entreprenörskap, så måste vi ge dem instruktioner i början. Först efter ett tag går det att bygga mer på erfarenhetsbaserat lärande.

Gustav Hägg hade nära till sina studieobjekt: studenter på SKJCE:s masterprogram. Han har följt deras lärande i samband med att de har skrivit reflektiva dagböcker, deltagit i studiegrupper och fått råd av mentorer.

Studenterna har skrivit strukturerade dagböcker varannan vecka under ett års tid. I dem har de besvarat fem frågor: Vad har jag gjort? Varför har jag gjort det? Vad var mina tankar och känslor? Vad är kopplingen mellan tankar, känslor och teori? Vad är mina planer framgent?

– Tanken med dagböckerna är att bygga kontinuitet. Studenterna kopplar det som de lär sig på programmet till sina entreprenöriella erfarenheter, och de kopplar tillbaka till tidigare dagböcker. De får också utvärdera sitt eget lärande i enkäter.

Studiegrupperna ska följa studenternas lärprocesser och fungera som ett hjälpmedel för studenterna. Lärare agerar facilitatorer. Ibland är diskussionsämnena fasta och ibland får studenterna välja själva. De får råd, feedback och hjälp att hantera förvirring och frustration.

Mentorerna kommer in med entreprenöriell erfarenhet, något som majoriteten av studenterna saknar.

De tre pedagogiska metoderna öppnar upp för fler perspektiv, nya insikter och idéer om hur man kan tänka. Tillsammans med faktakunskaper ökar de studenternas reflektiva tänkande.

– För reflektivt tänkande krävs både erfarenheter att reflektera över – en kunskapsmassa – och olika perspektiv att tillämpa. Annars får man tunnelseende och kommer inte vidare, säger Gustav Hägg.

– När vi kombinerar individuellt lärande med grupplärande och expert-/novislärande ser vi olika grader av eftertanke. Det ökar studenternas förmåga till reflektivt tänkande.

Han betonar att erfarenhet inte är detsamma som lärdom. Bara för att du har erfarit något, betyder det inte att du har lärt dig av det.

– Man måste göra något med erfarenheten för att få kunskap. Det måste ske en förändring.

– Det krävs också att man har en viss kunskapsbas innan man går ut och erfar. Annars tror jag att det är svårt att veta vad som var viktigt i det vi gjorde. Om jag ska klättra i berg behöver jag veta hur man knyter en knop – det är svårt att lära sig när man befinner sig hundra meter upp på bergväggen. Entreprenörskap är inte alltid på liv eller död, men liknelsen håller. Kunskapen om hur man gör öglor behöver komma först.

Hägg menar att utbildningen har kastats mellan olika ytterligheter: Från att studenterna skulle sitta i bänkarna medan någon föreläste, till att de hela tiden skulle aktiveras och erfara.

– Frågan är om något perspektiv är särskilt bra när man applicerar det fullt ut… Jag tror att vi behöver olika former av kunskap, och olika former av kunskapsinhämtning: teoretisk färdighet, erfarenhet, och insikt om när man bör använda olika former av kunskap.

– Ju bättre vi känner studenterna, desto bättre kan vi strukturera läraktiviteterna. Om vi vet att studenterna har kunskapen kan vi implementera mer erfarenhetsbaserade läraktiviteter. Vi kommer aldrig kunna skräddarsy utbildningen för varje individ, men genom att erbjuda en mångfald av aktiviteter kan vi nå de flesta.

Gustav Hägg konstaterar att med dagens fokus på aktivt lärande blir grundläggande saker, som att lära känna studenterna, extra viktiga. Det är lätt att det tas för givet och blir sekundärt när kraven om rapportering ökar.

– Studenter måste veta varför de ska göra något, för att de ska vilja göra det. Det säger både det erfarenhetsbaserade lärandet och utbildningspsykologin. Det är mycket enklare att lära sig om man ser en mening.

– Vi tränar dem i reflektivt tänkande för att det ökar deras förmåga att tänka rationellt, fatta beslut och agera. I den ordningen. Det handlar faktiskt om moral och etik: Det är bättre att tänka efter en extra gång, än att handla först och tänka sedan. Som lärare har vi ett ansvar att utbilda samhällsmedborgare, säger Hägg.

Kontakta gustav.hagg@fek.lu.se———–