Svenska forskare är överraskande positiva till kommersialisering av sin forskning. Det menar professor Maureen McKelvey, Göteborgs universitet. 21 februari 2012 föreläste hon på Estrad under rubriken ”Universities, patents and innovation – what’s in it for the entrepreneurs?”
Maureen McKelvey har undersökt hur relationen mellan entreprenörer, nya företag och universiteten ser ut i Sverige.
– Ofta ser vi FoU, med all dess vetenskapliga och teknologiska kunskap, som det som universiteten representerar. Det här leder ibland till ett koncept som vi kallar ”teknologiska möjligheter”, sa McKelvey.
Teknologiska möjligheter genererade av universitet öppnar i sin tur upp för entreprenöriella möjligheter, som nytt företagande och utveckling av nya produkter.
– Det är därför våra politiker tycker om att prata om hur universiteten stimulerar nya jobb och tillväxt. Det påverkar ju hela samhället.
– Jag jobbar på ett universitet, och tycker att det är bra av många anledningar. Men vi måste fråga oss om universiteten har en speciell roll när det gäller att utveckla teknologiska möjligheter och att påverka företag eller inte? Och om de har det; vad pågår på universiteten och hur kan vi förstå det bättre?
– Jag tycker om att arbeta med och i just Sverige. Det är speciellt kul att titta på en liten ekonomi som ändå kan vara konkurrenskraftig i en global ekonomi. Det väcker frågor för framtiden som vi alla borde tänka på.
Många har påstått att det finns ett problem med det entreprenöriella tänkandet i Sverige, speciellt inom akademierna. Samtidigt finns det alltför lite bevis och internationella jämförelser. McKelveys forskning visar att det förhåller sig tvärt emot vad många tror sig veta.
– Flera universitet i Sverige är positiva till entreprenörskap. Det finns åsikter om att svenska universitet är dåliga på att ta patent, men så är det faktiskt inte. Det här är viktiga frågor eftersom akademiska patent inte bara är ett sätt att hitta en marknad och köpare till teknologin. Patenten är också slutresultatet av en långsiktig relation, vilket är värdefullt för företagen.
– Politikerna vill att universiteten ska stimulera till fler jobb och tillväxt. Och ett sätt, om det nu vore så att svenskarna saknar entreprenöriellt tänkande, skulle vara att få universitetsfolk att bli mer entreprenöriella. Dessutom borde vi få akademikerna att interagera mer med industrin, sa Maureen McKelvey.
Undersökningen av åsikter och attityder inom universitetsvärlden visade att 60 procent var positivt inställda till entreprenörskap, 23 procent var neutrala och 17 procent negativt inställda. Hela 46 procent var positiva till kommersialisering i ett brett perspektiv, och många var redan aktiva. 50 procent var positiva till spinn-offs, 42 procent var neutrala medan 9 procent var negativa till det.
Men vad har då bevisats empiriskt om Sveriges ”entreprenöriella tänkesätt”?
– Vi ville veta om akademikerna automatiskt var emot patent och kommersialisering, men genom de här siffrorna kan man direkt se att generellt sett är akademiker positivt inställda.
Flera akademiker var även positivt inställda till att starta företag. Anledningen till att man inte gjort det var snarare tidsbrist än att man såg det som något negativt.
I undersökningen frågade man sig om universiteten har en struktur som stöder entreprenörskap. Hjälper de till att ta patent och uppmuntrar de forskarna att starta företag?
– Det viktigaste visade sig vara de kurser som universiteten ger inom entreprenörskap. De ger individen en bild av företagande som en framtida möjlighet. Det var ett oväntat resultat som vi tyckte var intressant. Kanske är det mer stimulerande att ha kurser i entreprenörskap än att hyra in experter som man kan konsultera och få hjälp av?
Ett viktigt steg i att starta företag är att ta patent. Svenskarna är dåliga på det sägs det, och det ses som ett stort problem. Det finns en underliggande idé att ifall svenskarna tog fler patent skulle svensk ekonomi förbättras. Tidigare har man tittat på hur många patent som universiteten registrerar. McKelvey valde att inte bara undersöka det på universitetsnivå, utan även ta med individer med koppling till akademin.
– USA har många fler patent tagna av universitet, men jämför man patent på individnivå blir det jämnare. Baserat på denna undersökning är det svårt att argumentera för att Sverige ligger långt efter USA, sa McKelvey.
I USA ägs 68 procent av patenten av universitet, i Sverige 3,9 procent. Patent tas dock inte lika mycket i alla akademiska fält. Flest tas inom områden som biokemi och teknik.
– Akademiker är helt enkelt inte entreprenörer som vill starta och driva företag. Det vore bättre om de kunde ge sina patent till företag. I USA tas patentet ofta av universitetet som sedan licensierar ut det för kommersialisering.
Den svenska FoU-modellen leder till, i något större utsträckning än andra länder, ökade möjligheter när det gäller akademiska patent. När det gäller akademiska start-ups ligger Sverige på medelnivå i relation till USA, men lite bättre än Europa. Sverige står sig väl när det gäller att föra över patent till större företag.
– I 10 år har vi fokuserat på intellektuell äganderätt, IPR, och det är till stor del en amerikansk lösning på ett amerikanskt problem. Det här kan förbättras på svenska universitet, men det kommer att leda till små förbättringar i marginalen, sa McKelvey.
Hon tycker inte att man ska ta en amerikansk lösning och applicera den på ett svenskt problem. Hon anser även att problemet i sig ofta är felformulerat och baserat på felaktiga data. Tidigare har man försökt hitta enkla, mätbara resultat.
– Jag tror att det finns många missförstånd om stora företags inflytande på vetenskap, FoU och teknologi. Många gånger har vi misstolkat rollen som universiteten har.
– Vi ser inte att universiteten är den primära igångsättaren som utvecklar baskunskap som skickas ut till företag. Patent tas av stora och små företag för att exploatera sina existerande, grundläggande områden. De blir bättre på vad de faktiskt gör, och det leder till spännande frågor om vad som händer i Sverige.
McKelvey tycker att forskningen behöver tänka om och ställa nya frågor: Hur påverkar de här kunskapsprocesserna entreprenörer och deras möjligheter i Sverige? Hur kommer vi bort från den linjära modellen som verkar dominera mycket av vårt tänkande?
– Det är aldrig en linjär process för entreprenören. Och det är inte viktigt om möjligheterna kommer från små- eller stora företag, utan bara att de teknologiska möjligheterna finns.
– Vi behöver få tillbaka de stora företagen i debatten. Idag ansvarar de för 70-80 procent av FoU i Sverige. Det har betydelse även för det som händer utanför företaget.
McKelvey anser att universiteten kan spela en nyckelroll genom att öppna gränserna mellan akademiker, större företag, småföretag och entreprenörer. Företagen säger själva att den här typen av forum är viktiga. Företagen ser universiteten som problemlösare och idégeneratorer, inte som de som ska lägga fram nya produkter.
– Det ser bra ut i Sverige i dag om man jämför med hur det ser ut i resten av världen – men hur ser det ut i framtiden? Hur fungerar det inom landet, och hur fungerar det globalt? Hur kommer universiteten påverka utvecklingen i framtiden?
