Misslyckanden är en viktig del av lärprocessen, men den entreprenör som misslyckas alltför flitigt går i konkurs. På Estrad 7 november 2007 argumenterade Daniel Hjorth för ett ökat inslag av experimenterande i entreprenörskapsundervisningen. Kelly Shaver menade att kunskap spelar roll – både för individen och företaget.
I november var Estradtemat entreprenörskap och lärande, och föreläsningen genomfördes på engelska. Rubriken lydde: fnuttSuccessful failures and abnormal normalities – about learning entrepreneurshipfnutt.
Talare var professorerna Daniel Hjorth, Handelshögskolan i Köpenhamn, och Kelly Shaver, College of Charleston, USA. Båda är gamla ESBRI-vänner: Shaver har gästforskat på ESBRI och ingår i vårt vetenskapliga råd. Hjorth var verksam vid ESBRI under flera år. Han var bland annat med om att skapa och utveckla en workshopserie för entreprenörskapslärare, och en annan för entreprenörskapsforskare i fältets framkant.
– Vi pratar om den postindustriella ekonomin som kreativ, immateriell och kunskapsintensiv. Att påstå att den industriella ekonomin inte var kunskapsintensiv är förstås bara larv, men jag menar ändå att kunskap har etablerat sig som en ännu viktigare konkurrensfördel i dag, sa Daniel Hjorth.
– Det är inte längre viktigast att vara störst. Snabbhet, innovationskraft och flexibilitet är den postindustriella ekonomins heliga treenighet. Och det är här entreprenörskap kommer in i bilden.
Som ett exempel på hur högt vi värderar kunskap jämförde han Volvo med Excite.
– Ford betalade 50 miljarder kronor för Volvo år 1999. I samma veva såldes söktjänsten Excite för 54 miljarder kronor. Volvo startade 1927, medan Excite bara var fyra år gammalt…
– De som köpte Volvo kunde förstås vandra omkring i ett antal fabriker och klämma på stål, gummi och maskiner. När det gäller Excite var det inte lika tydligt vad köparna hade förvärvat. Några killar och tjejer, och så datorer förstås. I det fallet handlade det snarare om potentialen i de kunskapsresurser som fanns samlade inom företaget.
Det här får konsekvenser för hur vi betraktar entreprenörskap respektive management, menade Hjorth, som intresserar sig för balansen mellan de båda disciplinerna.
– Vikten av kunskap påverkar hur vi utbildar framtidens entreprenörer – och framtidens handelshögskolestudenter. De sistnämnda är alldeles för managementinriktade i dag.
Sluta aldrig leka
När barn växer och utvecklas utgör varje misslyckande ett viktigt steg i lärprocessen. I leken testar de att vara och göra på olika sätt, och de lär av sina misstag.
– När vi blir vuxna slutar vi leka, och vi slutar även att misslyckas i samma utsträckning. Detta får katastrofala följder för lärandet.
– En 4-åring ställer lika många frågor på en dag som en 40-åring gör på ett år. Det är förklaringen till varför 4-åringar lär sig så mycket, så snabbt.
Entreprenörskap har en stark koppling till kreativitet, att skapa något nytt. Entreprenöriellt lärande handlar därmed om att skapa ny kunskap om hur man skapar något nytt. Men om ny kunskap är oförenlig med vad man tidigare har lärt sig – fast det senare behövs om man ska förstå vad som är nytt – vad finns det då för bas att bygga ny kunskap på? Frågor som dessa engagerar pedagogikforskarna.
– Det finns ett språng, eller en kreativ distans, mellan det du redan vet och det nya. Det här är ett gigantiskt problem inom utbildningssystemet. Det är helt enkelt inte designat för entreprenörskap, som i mitt tycke bör klassas som ett experimentellt ämne. Precis som kemi, fysik och medicin behöver entreprenörskap labbtid: i laboratoriet finns det plats för misslyckanden.
– Först när eleverna får möjlighet att agera entreprenöriellt kan de utveckla kunskap om entreprenörskap.
Att skriva ner en affärsplan är en sak, men att testa den på människor med känslor, vanor, tankar och erfarenheter är något helt annat. För att kunna göra det krävs radikalt ökade resurser. I dag är den genomsnittliga entreprenörskapsstudenten billig: hon eller han kostar mindre än en tredjedel av vad en kemistudent kostar. Problemet är att få rektorer har möjlighet, eller är villiga, att skjuta till de medel som krävs.
I sin forskning drar Daniel Hjorth ofta paralleller till konstens värld. Fantasi och förmågan att se alternativ är viktiga element inom konsten, och även inom entreprenöriella verksamheter.
– Konst har gått från estetiskt tilltalande utsmyckning till kritisk kraft. Samtidigt har forskningen rört sig i motsatt riktning.
– När man besöker ett galleri blir man ofta ifrågasatt i sin roll som konsument, medborgare, man eller far. Konsten bidrar med ett avbrott i vardagen och ger oss en möjlighet att tänka annorlunda. Den här effekten är en viktig del även i entreprenöriellt lärande, och jag förespråkar att vi ska utnyttja den i klassrummet.
Virtuellt och verkligt
I takt med att företag blir alltmer kunskapsbaserade och konstinfluerade växer utrymmet för annorlunda idéer. Hjorth berättade om en god vän som organiserar lukrativa innovationsmöten – i ett hus byggt av Digital Hollywood, på en ö i den virtuella världen Second Life.
Ett annat exempel är sportskotillverkaren Nike som har utsett Berlin till konceptstad där nya idéer kan testas. I samband med lanseringen av nya sneakers arrangerar Nike demonstrationer – mot Nike. På så vis återtar de kontrollen och slår undan benen på andra, presumtiva demonstranter.
– Man kan ju inte demonstrera mot demonstrationen mot Nike. Det skulle vara för abstrakt till och med för Berlinborna.
Hjorth återkom till utbredningen av managementtänket i vårt moderna samhälle. Även pedagoger har fått sin släng av managementsleven, menar han. Detta har gjort att de är alltför inriktade på Det Rätta Svaret. I stället för att leda och stödja väljer de att kontrollera och korrigera.
– I skolorna avlär man eleverna sin förmåga att vara barn. Och lärarna säger: fnuttVad skojigt att du har egna idéer, men det rätta svaret på frågan är…fnutt när eleven tänker annorlunda.
Daniel Hjorth visade en bild över Romarriket när det var som störst och konstaterade att fnuttMachiavelli är managementfnutt. Vid sidan av Niccolò Machiavelli framhöll han Thomas Hobbes och Adam Smith som de som har format den moderna människans sätt att tänka.
– Jag har inget emot management, men jag vill se en ombalansering av management och entreprenörskap, sa han.
– Som det är nu har entreprenörskapet ganska svårt att knuffa sig fram. Inte minst sedan management valde att plocka upp någon sorts blek kopia av vad entreprenörskap skulle kunna vara.
Enligt Hjorth klarar sig inte en sjukhusdirektör, universitetsrektor eller ens en politiker i dag utan managementkunskaper.
– Managementböcker utgör efterkrigstidens största försäljningssuccé. Ingen annan litterär genre har sålt fler böcker, och därmed inte heller influerat fler människor.
– Allt beror på en märklig fransk-amerikansk korsbefruktning – kanske historiens sista? En amerikansk militär plockade upp metoder för att skriva, betygssätta och examinera i Frankrike, och implementerade dem på den amerikanska militärhögskolan West Point.
– Kontrollmekanismerna spreds också till amerikanska ingenjörer vid järnvägen, som därmed kunde minska antalet dödsfall drastiskt.
Den managementskolade Frederick Winslow Taylor kunde på sin tid öka produktiviteten i ett företag med 200-300 procent. Det är lite skillnad mot dagens managementkonsulter, som ofta höjer produktiviteten med mer blygsamma 5 procent, konstaterade Hjorth.
Var finner vi kreativitet i västvärlden? Stereotypiskt hos barnet, galningen eller konstnären.
– Det är praktiskt för resten av oss, då slipper ju vi vara kreativa…
– Kreativitet är en problematisk kraft i samhället. Om våra barn säger att de ska bli konstnärer oroar vi oss genast för hur de ska tjäna ihop till brödfödan. För inte alltför länge sedan drog konstnärer skam över sina familjer, och särskilt skamligt var det förstås om de råkade vara kvinnor, sa Daniel Hjorth.
Enligt honom kan entreprenörskap mycket väl vara ingången för ett omtänk kring människans möjligheter. Den sista bilden Hjorth presenterade föreställde en av hans entreprenöriella hjältar: Don Quijote. Han väver samman verklighet med fantasi och experimenterar friskt. Precis som alla entreprenörsämnen borde få göra.
– Ni är alla kreativa! Och jag är medveten om att det kan vara en skrämmande tanke. Pröva gärna att vara lite kreativa – inte hemma, utan på jobbet, sa Daniel Hjorth.
Att vara eller inte vara…
Därefter tog Kelly Shaver vid. Hans professur är placerad vid Department of Management and Entrepreneurship, College of Charleston, USA.
– Nu tror ni kanske att det är ett galet ställe där Tayloristerna och Don Quijote-anhängarna är i luven på varandra för jämnan, men det är vi faktiskt inte. Faktum är att vi försöker vara så entreprenöriella vi kan, sa Shaver.
Däremot måste han brottas med myter utanför institutionen.
– Det första folk säger när jag berättar att jag är entreprenörskapsprofessor är: fnuttKan man verkligen lära ut entreprenörskap?fnutt Frågeställaren menar alltså att vissa människor har vad som krävs från födseln, medan andra aldrig kan bli entreprenörer hur mycket de än försöker.
– För mig är entreprenör något man blir – inte något man föds som. Det är inte en öppen fråga. Därför kan man självklart lära ut olika saker som ökar chanserna att lyckas som entreprenör. Däremot är jag mer osäker på om man kan lära folk att vilja bli entreprenörer.
Kelly Shaver gick igenom flera olika områden som entreprenören måste ha koll på för att inte vara helt chanslös från början. Regelverken kring licenser, skatter och säkerhet på arbetsplatsen är ett sådant område.
– När ni ser det här förstår ni ju att inga entreprenörer har den här kunskapen när de föds, sa han.
Entreprenören måste också ha kunskap om industrin: i vilket skede befinner den sig? Vilka är de lokala och globala konkurrenterna? Vad är deras styrkor respektive svagheter?
Ett annat viktigt område är marknaden. Vilka är de potentiella kunderna, hur många är de, och hur många av dem kommer att vända sig till just mitt företag? Hur når jag dem, varför ska de välja att handla av mig och hur kan jag få dem att bli trogna? Det är ytterligare några frågor som en blivande entreprenör måste ha kunskap om.
– Alla som inte tänker vara soloföretagare behöver också organisatorisk kunskap. Det gäller att fundera över sådant som hur stort team man behöver, hur medarbetarna ska rekryteras och hur man kan få dem att stanna i företaget.
– Många rekryterar bland sina vänner, men det är inte så smart. Ofta har vi liknande smak, livsstil och attityder som våra vänner, och det gör dem till dåliga medarbetare. De kommer att göra samma misstag som du, och de kommer inte att kunna bidra med information eller kunskap som du saknar.
fnuttKulfnutt som drivkraft
Ett nytt företag har sällan råd att betala ut skyhöga löner till de anställda. Ett sätt att få dem att stanna är förstås optioner. En annan anledning kan vara att det faktiskt är roligare att jobba i små företag.
– fnuttKulfnutt är fult ord på IBM, eller någon av storbankerna. Men i en entreprenöriell verksamhet är fnuttkulfnutt något bra. Och det kan göra att man arbetar mer, för mindre pengar.
– Enligt serieentreprenörer är det inte särskilt kul att driva företag. Om det hade varit det, skulle de ha stannat kvar inom samma organisation. I stället väljer de att starta-växa-sälja företag om och om igen, för det är uppstarten som är det roligaste.
Som entreprenör är det också bra att veta ett och annat om sig själv, och sina relationer till andra. Vilken effekt har jag på andra människor? Är jag en ledare? Har jag stöd från min familj?
– Frågor som: fnuttHar du den erfarenhet som krävs?fnutt och fnuttGillar du att lösa problem?fnutt finns på varenda starta-eget-sajt, i alla länder. Anledningen är att det skulle bli mycket kostsamt om väldigt många företagsstarter misslyckades. Alltid är det några som tänker att fnuttdet här med företagande är inte för migfnutt när de konfronteras med sådana här frågor. Och de som tänker så har faktiskt lärt sig något om sig själva – kunskap som de inte hade när de föddes.
Lärande kan ske på flera olika sätt. Ett är att söka kunskapen i bibliotek och på Internet. Man kan också lära sig av gamla erfarenheter eller genom sociala jämförelser.
– Hur tar man reda på hur duktig man är som tennisspelare? Det handlar förstås om vilka man vinner över, och vilka man förlorar mot. Antagligen är de flesta sämre än Björn Borg, men bättre än en treåring. Någonstans i spannet finns det andra som ligger på samma nivå, och för att hitta dem måste man mäta sig med flera olika spelare.
Förebilder kan också fungera som lärare. Det är ingen slump att många duktiga entreprenörer har föräldrar som också är entreprenörer.
– Man kan också lära genom att göra. Det här är nog vad Daniel skulle kalla fnuttlära genom att misslyckasfnutt. Poängen är att inte bara skriva ner saker, utan att faktiskt göra dem.
Planera mera
Shaver konstaterade att det är lätt att se om en entreprenör har misslyckats med att lära sig det som krävs.
– De går i konkurs. Många menar att det beror på att företaget är fnuttunderfinansieratfnutt, men det kan lika gärna handla om att företagaren är för långsam.
– Entreprenörens behov av en affärsplan är något som diskuteras flitigt. Vissa menar att affärsplanen är nödvändig, medan andra anser att den är ganska oviktig. Jag tycker att det viktigt att gå igenom en planeringsprocess, oavsett om den resulterar i en skriftlig affärsplan eller inte.
När Kelly Shaver undervisar ser han till att studenterna får arbeta igenom sina idéer ordentligt. Detta, menar han, är deras laboratorium.
– Jag berättar inte allt som studenterna behöver veta. I början av terminen säger jag till dem att jag är deras coach, men om de inte ställer några frågor får de heller inga svar.
– Studenterna får bilda grupper själva, tänka ut vad de ska göra och lära sig att motivera gruppmedlemmar som annars tenderar att försvinna. Det är ju trots allt en entreprenörskapskurs.
Några tentor finns inte, däremot ska studenterna lämna in en komplett affärsplan när kursen är över. Under terminen splittras en del grupper, vissa studenter tvingas hitta en plats i en annan grupp och andra blir underkända på kursen.
– Ju fler erfarenheter och möjligheter att misslyckas som studenterna får i en vänlig skolmiljö, desto mindre risk är det att de misslyckas när de startar företag senare i livet.
Shaver redovisade också några forskningsresultat om kunskap från Panel Study of Entrepreneurial Dynamics (PSED). Forskarna inom PSED har undersökt amerikanska företagare i vardande och bland annat ställt frågor kring deras entreprenöriella motivation, kunskapsläge och förtroende för den egna affärsidén. En fråga handlar om vad som kom först: affärsidén eller önskan att starta ett företag.
– Ni undrar kanske vilka företag ni ska investera era pengar i? Det ska jag berätta nu. Ni bör investera i kvinnor som säger att idén kom först, och att de behöver en del ytterligare kunskap för att starta företaget. Det är den grupp som är mest sannolik att fortfarande vara aktiv i företaget efter ett år.
– Entreprenörens kunskap – det han eller hon har lärt sig på ett eller annat sätt – spelar roll, sa Kelly Shaver.
Se hela föreläsningen som webb-tv
För mer info: dhj.lpf@cbs.dk och shaverk@cofc.edu—
