Professorer i världsklass möttes i Stockholm

En kortare version av denna artikel publicerades i Entré nr 2, 2005:

19 maj inleddes FSFs och Nuteks Entreprenörskapsvecka 2005 i Stockholm med Esbri som en av medarrangörerna. På programmet stod bland annat en spännande paneldebatt med fyra av entreprenörskapsfältets giganter.

I paneldebatten deltog fyra professorer som har tilldelats The FSF-Nutek Award olika år. David Birch blev 1996 den första mottagaren av priset någonsin. Zoltan Acs fick det, tillsammans med sin kollega David Audretsch, 2001. Paul Reynolds tilldelades priset 2004, och den fjärde panelmedlemmen var årets pristagare Bill Gartner.

Tidigare under dagen hade flera talare varit inne på att man måste få misslyckas som företagare. Helst bör man göra det tidigt i startprocessen, så att man inte slösar en massa resurser på en idé som inte leder någon vart. Detta anknöt Paul Reynolds, professor vid Florida International University, till inledningsvis i sitt anförande.

– När jag undervisar brukar jag säga till mina studenter att om de ska misslyckas ska de göra det så billigt som möjligt. Då är det lättare att försöka igen med en annan affärsidé.

– Entreprenörskap måste också ses som en acceptabel valmöjlighet. Annars kommer inte tekniknördarna våga satsa på det – deras föräldrar kommer övertala dem att låta bli.

Långsamma processer

Reynolds har initierat och drivit den omfattande internationella studien Global Entrepreneurship Monitor (GEM). Den resulterar varje år i en jämförelse av den entreprenöriella aktiviteten i en rad länder.

– Sveriges GEM-placering har inte ändrats under de senaste åren. Av 100 svenskar i åldern 18-64 år är ungefär fyra i färd med att starta företag, eller har startat ett företag som är yngre än 3,5 år.

– Den entreprenöriella aktiviteten i ett land är inget som ändras snabbt. Det kommer inte att ske i Sverige heller. Kanske kan det bli en förändring till nästa generation, men inte till nästa val, sa Paul Reynolds.

Han pratade också om olika sorters entreprenörskap, och deras respektive roll i ekonomin.

– Det innovativa entreprenörskapet får all uppmärksamhet, men det är väldigt få affärsmöjligheter som är innovativa. Kanske en av fyrtio-femtio. Visst – det innovativa entreprenörskapet förändrar ekonomin och skapar tillväxt, men det är inte det enda som gör någon skillnad.

Kopior behövs också

Reynolds menar att det reproducerande entreprenörskapet, företagare som återskapar befintliga affärsmöjligheter, är minst lika viktigt.

– Nya sopgubbar, rörmokare och husbyggare sänker priserna och ökar kvaliteten. De bidrar därmed också till att förändra ekonomin.

Förutom det innovativa och det reproducerande entreprenörskapet tog Paul Reynolds även upp så kallat nödvändighetsentreprenörskap.

– Det utövas av människor som inte ser någon annan utväg för att försörja sin familj. De är desperata, men det betyder inte att de är dumdristiga. Tvärtom är de ofta extra försiktiga, sa han.

David Birch konstaterade att det var fantastiskt att tillhöra gruppen av forskare som har tilldelats The FSF-Nutek Award.

– Vi brukar sammanstråla då och då och diskutera forskningen. Till en början hade vi vitt skilda perspektiv – vi amerikaner skrockade lite åt européerna, och de såg väl i sin tur på vår forskning med fasa. Nu är vi inte lika oense.

Omöjligt välja vinnare

Birch hade en rad goda råd till de länder som vill bli mer entreprenöriella.

– Antalet misslyckade företag måste tillåtas att öka. Försök inte välja ut vinnare – det är dömt att misslyckas.

– En annan viktig faktor är att se över utbildningssystemet. Det handlar inte bara om att lära ut entreprenörskap i den högre utbildningen. Det entreprenöriella tänkandet måste genomsyra även grundskolan, sa David Birch.

Kunglig glans

Vidare menade han att entreprenörskulturen i Sverige måste utvecklas ytterligare. I dag är det inte så många svenskar som kan tänka sig en karriär som entreprenör.

– Jag tycker att det är fantastiskt att er kung och kronprinsessa exempelvis uppmärksammar Snilleblixtarna och delar ut priser till gasellföretagare. Det behövs mer glamour!

– Som jag ser det är läget inte tillräckligt akut i Sverige än. Men om kanske 12-15 år kommer det att vara det, så det är bäst att ni tar fram en plan för förändring redan nu, varnade Birch.

Zoltan Acs, professor vid Baltimore University, bidrog med bland annat en överblick över olika teman som har vuxit fram inom entreprenörskapsforskningen. Dessa har intresserat pristagarna men även många andra forskare.

– Vid mitten av 1970-talet hände något: det började gå dåligt för storföretagen. Allt såg inte lika ljust ut länge. Men i det läget växte de industriella distrikten fram som en alternativ modell, särskilt i Europa. Giacomo Becattini och Charles Sabel är två forskare som har intresserat sig för detta.

– Paul Reynolds och David Birch har båda använt sig av stora dataset i sin forskning. Slutsatsen är: fnuttDet är faktiskt de små företagen som gör något intressantfnutt, sa Acs.

Innovativa småföretag

Själv har han mest intresserat sig för innovation, och det har även forskare som David Audretsch, Arnold Cooper och William Baumol gjort.

– Vi insåg att något inte stod rätt till. Storföretagen har all forskning och utveckling – men det är de små som agerar innovativt. Det gör att de kan växa och bli störst i världen. Dell är bara ett exempel.

En annan forskningsgren är den som rör individen. Till denna grupp hör Howard Aldrich och Bill Gartner. Som en förgrundsgestalt inom policyforskningen nämnde Zoltan Acs David Storey.

– Ni svenskar är bra på forskning, men inte på kommersialisering. Dessutom har era företag börjat flytta ut, exempelvis till Indien. Ni behöver en politik som uppmuntrar de bästa och smartaste att starta företag. Först då kan ni få tillväxt.

– Om man skapar gynnsamma förhållanden för de bästa företagarna får man på köpet igång både det reproducerande entreprenörskapet och nödvändighetsentreprenörskapet, sa Acs.

Ny teknik ersätter människor

Bill Gartners anförande hade en annorlunda vinkling.

– Tänk om vi hade samlats i det här rummet 1905. Då fanns inga bilar eller flygplan och vi levde i ett jordbrukssamhälle. Om någon då hade sagt: fnuttOm 100 år kommer fyra procent av befolkningen att kunna framställa föda åt hela jordens befolkningfnutt hade vi blivit förskräckta, sa Gartner, professor vid Clemson University.

– På samma sätt måste vi vänja oss vid tanken att fyra procent av befolkningen år 2105 kommer att kunna tillverka allt vi behöver. Människor kommer inte att behöva använda sina händer längre, robotar kommer sköta det mesta.

Han menade att vi inte vet hur det kommer att gå till, men att vi måste förstå att en stor förändring är på gång. Speciellt inom tillverkningsindustrin.

– I morgon kommer inte att se ut som i dag, konstaterade Bill Gartner.

Läs även denna artikel: www.esbri.se/pris05.asp
samt porträttet på Bill Gartner från Entré nr 2-05: www.esbri.se/gartner.asp ———–