Privatvård skapar företagande män

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2013:

En ny marknad för företagare skapades när den offentliga sektorn privatiserades. Kvinnors överrepresentation som anställda i branschen förväntades ge dem övertag på den nya marknaden. Men så blev det inte.

Lagen om offentlig upphandling infördes 1992. Med den påbörjades en stor omvandling av den offentliga sektorn. Upphandlingar och större valfrihet för kunderna skulle stimulera ökat privat företagande, inte minst bland kvinnor. Och kvinnors företagande har ökat i den här branschen, men inte proportionerligt i takt med männens.

Birgitta Sköld har lagt fram sin licentiatuppsats Strukturerna och företagandet – En longitudinell studie av kvinnors och mäns företagande i spåren av offentlig sektors omvandling vid Linköpings universitet. Hon har studerat samtliga småföretagare som var verksamma 1993–2008 inom 16 kvinnodominerade näringsgrenar. Sköld finner att kvinnors underrepresentation har ökat i 13 av de 16 näringsgrenarna mellan åren 2003 och 2008.

Av studien framgår att mäns företagande gynnas av vårdbranschens särdrag med upphandlingsmodell och stordriftskaraktär, medan kvinnors företagande gynnas av smådrift och kundens valfrihet. Upphandling med kommunen innebär ofta stora initiala kostnader och långa kontrakt. Andelen kvinnor som är företagare har minskat mest i de näringsgrenar där en upphandlingsmodell använts.

Men även professionen spelar ut kvinnor. Läkare och tandläkare är yrken med rätt att driva egen verksamhet, och de är fortfarande maskulint könskodade. Professionens manliga könsmärkning, liksom bilden av företagande i sig, förstärker segregeringen. ”Genusstrukturerna är trögrörliga”, skriver Birgitta Sköld.

Kontakta birgitta.skold@liu.se———