Porr viktigt för innovationsekonomin
- Publicerad: 6 maj 2011,
- 12:00 f m
- Uppdaterad: 6 maj 2011,
- 3:26 e m
FoU nämns ofta i samma andetag som innovation och innovationspolicy. Och visst är FoU jätteviktigt, men innovation handlar om mycket mer än så. Det handlar om design, marknadsföring och bra distributionskedjor. Och om porr – tydligen.
I onsdags höll ESBRI, tillsammans med näringsdepartementet, ett seminarium om innovationspolitik. Seminariet arrangerades med anledning av arbetet med den nationella innovationsstrategin och var det första av flera inom samma område.
Inbjudna som talare var Amar Bhidé, professor vid Tufts University, Enrico Deiaco, chef Innovation och globala mötesplatser på Tillväxtanalys, samt Andrew Wyckoff från Directorate for Science, Technology and Industry, OECD. Seminariedeltagarna kom från sex olika departement, samt från myndigheter och intresseorganisationer.
Seminariet inleddes av Catharina Håkansson Boman, statssekreterare på näringsdepartementet, som hälsade välkomna och poängterade att det behövs en bred och delad förståelse för innovationsstrategin.
Andrew Wyckoffs presentation handlade om OECD:s innovationsstrategi, och om arbetet med att ta fram den. Projektet startade 2007, mot bakgrunden att många länder upplevde att de låg efter i innovationskraft. Den globala konkurrensen från nya utvecklingsländer som Indien och Kina ökade dramatiskt. I och med finanskrisen blev behovet än större.
– Samtidigt finns det ju många andra globala utmaningar, som klimatet, smittsamma sjukdomar och fattigdom. Innovation kanske inte är en magisk silverkula, men det kan hjälpa. Därför ligger det här högt upp på folks dagordning, sa Andrew Wyckoff.
Grundläggande för arbetet har varit en bred ansats på innovation, och många olika delar av OECD:s organisation har varit inblandade i arbetet.
– Vi har ett 10 000 meters-perspektiv. Och jag tror att det är en användbar utsikt här uppifrån. Bland annat ser man att det har funnits en del inkonsekvens mellan OECD:s olika avdelningar.
Andrew Wyckoff visade en tabell över satsningar på forskning och utveckling i olika länder.
– FoU är livsviktigt, och det är huvudfokus i vår policy. Jag hade inte tid att lägga in Sverige i tabellen, men ni vet var ni ligger: I topp.
– Men det är också viktigt att se förbi FoU. Innovation består av fler komponenter än så.
Wyckoff tog kaffeföretaget Nespresso som exempel. Med smart marknadsföring, strategiska partnerskap med andra företag och en bra distributionskedja har de nått en otrolig tillväxt.
Innovation har alltid handlat om en kombination av olika discipliner. Och samtidigt som innovationsklimatet blir allt globalare, blir det också allt öppnare. Så hur stödjer man så komplicerade processer?
– Det är ingen lätt fråga, och det finns helt klart mycket kvar att lära, och mycket kvar att göra. Vi ser att universitetens roll har ökat. De drar till sig talang, och fungerar som klister för nya företag. Det är också viktigt att sprida och dela kunskap så att många kan kapitalisera på den. Och bygga plattformar för nätverkande mellan olika parter. Som till exempel här i dag.
Det var sedan Enrico Deiacos tur att ta över. Han hade en liknande inriktning som Andrew Wyckoff, men från ett svenskt perspektiv.
– Sverige ligger alltid i topp när det gäller välstånd, så varför bry sig om det här? En del säger till och med att vi är en tigerekonomi. Men vi har också många utmaningar: Arbetsmarknaden fungerar inte så bra. Entreprenörskapet ligger inte så högt. Så alla förlitar sig på innovation. Men det finns många utmaningar.
En av utmaningarna är som sagt att vi inte är ensamma om att satsa på innovation. Många länder vill klättra upp för innovationsstegen och satsar stort på detta nu.
– Ett mycket hårt omvandlingstryck väntar, och det är något vi måste hantera. Många av de här länderna kommer i och för sig att få en lång och tung resa uppåt, men de kommer att klättra.
Konsekvenserna blir att utvecklingsekonomierna går framåt och USA, Japan och EU tappar.
– Det här är inga nyheter, men det är viktigt att berätta historien. I Sverige har vi emellanåt en väldigt nationell fokus. Vi måste vara medvetna om att det finns en värld därute som växer snabbt.
Den här nya världen kräver nya sätt att se på hur och vad som skapar värde, menade Deiaco. Nya värdekedjor bildas, och nya typer av samarbeten där företag, myndigheter, riskkapitalindustrin och universiteten är tätt sammankopplade.
– Det här gör policyfrågan mycket mer komplicerad. Vi måste bland annat veta hur värde skapas och av vem. Vilken kompetens behöver vi ha inom landet och vilken kan vi importera?
– Många företag säger att policy inte förstår de utmaningar företagen står inför. Konkurrensen är extrem. Så hur ser vi till att behålla de multinationella företagen i Sverige?
Enrico Deiaco menade att det inte längre går att skilja på tjänste- och tillverkningssektorn, de är såpass sammantvinnade. Och båda går bra just nu i Sverige. Han menade vidare att immateriella frågor blir allt viktigare, att vi måste ha en smart lagstiftning och att det gäller att attrahera talang och kunskap.
– Allt handlar egentligen om produktivitet. Det sätter stor press på oss att vara innovativa. Vilket också skapar stora strukturella utmaningar, konstaterade Deiaco.
Amar Bhidé använde inga power point-bilder i sitt anförande, men väl en del rekvisita. Bland annat en Iphone och en Ipad.
– De här produkterna är klichéer, men de är viktiga klichéer. Apple spenderar nästan ingenting på FoU. Däremot spenderar de massor på marknadsföring och design. Det visar verkligen på bredden i dagens innovativa klimat.
– Apple har också en fantastisk distributionskedja. Och många andra företag har en stor del i deras framgång. Som till exempel nonsensspelet Angry Birds. Även porrindustrin har spelat en jättestor roll för utvecklingen av den moderna IKT-industrin, sa Amar Bhidé.
Han kallade Ipaden för en ”onödig produkt”. Det är Apples fantastiska marknadsföring som får oss att tro att vi behöver en sådan. En annan del är att vi är vad Bhidé kallar för ”venturesome consumers”, alltså ungefär riskvilliga konsumenter. Vi är villiga att spendera pengar på osäkra produkter.
Amar Bhidé menade att det pratas för mycket om högteknologi och innovativa produkter. Det är produktivitet allt handlar om. Sedan om det är en ny häftig mobiltelefon, ett Angry Birds eller ett nytt café spelar inte så stor roll. Det som spelar roll är hur stor del av befolkningen i ett land som är involverad i den typen av produktion.
– Alla vet om detta, men har ändå en väldigt elitistisk syn på innovation när det verkligen gäller. Man tänker sig att det bara handlar om ny högteknologi. Och visst, Silicon Valley är fantastiskt, men Kalifornien som helhet går det jättedåligt för. Vi måste se till ekonomin som helhet.
I många länder är man oroade över att det inte utbildas tillräckligt många ingenjörer, eller över att eleverna inte presterar så bra i mattetävlingar. Men den moderna ekonomin kräver en mycket bredare kunskap än så, till exempel i design och marknadsföring.
– Så ska vi satsa på att lära barnen bli bäst i algebra eller kanske lite mer på att utveckla deras kommunikationskompetens?
Det finansiella systemet fick en ganska rejäl känga av Bhidé, särskilt då det amerikanska. Han menade att USA har ett bra innovationsklimat trots det finansiella systemet, inte på grund av det. Störst betydelse har det finansiella systemet när det gäller konsumentkrediter. De flesta som skaffar en Iphone har nämligen inte tillräckligt med egna pengar, utan är beroende av någon form av finansiering för att genomföra köpet.
– Det här är helt avgörande för den riskvilliga ekonomin, som jag kallar den. Men det måste finnas en balans: om man ger för mycket kredit så folk inte kan betala, finns risken att systemet kraschar.
Så, vad behövs då när det gäller policy för att främja innovationsekonomin, enligt Amar Bhidé?
– Med risk för att vara kontroversiell, men jag är skeptisk till att det behövs en nationell innovationsstrategi över huvud taget. Jag lutar mycket mer mot att det är viktigt med en bred känslighet inför innovation och hur man främjar den.