Ömsom bespottad, ömsom hyllad

Följande text ingick även i temat fnuttEntreprenören genom tidernafnutt som publicerades i Entré nr 1, 2003:

I dag hyllar vi entreprenören som hjälte. Men så har det inte alltid varit. På samma sätt som småföretagens roll har förändrats, har också samhällets attityder gentemot entreprenörer varierat.

En gång i tiden var det fult att tjäna pengar. Det kopplades samman med girighet och ogudaktighet. En tidig attitydskiftning i västvärlden kom efter reformationen. Att tjäna pengar blev accepterat i och med religionsskiftet. Då blev också företeelsen entreprenörskap accepterad, och till och med hyllad på vissa håll.

Några som inte hyllade entreprenörerna var överklassen i mitten på 1800-talet. Docent Karl Gratzer vid Södertörns högskola berättar att företagare betraktades som nyrika uppkomlingar.

– Bilden förändras när storföretagen börjar växa fram i slutet på 1800-talet. Det blir uppenbart att entreprenörskapet är viktigt för samhället. Då blir företagarna accepterade även i de finare salongerna, säger Karl Gratzer.

Smått är snyggt

Sedan var det just storföretagen som fick all uppmärksamhet, småföretagen brydde man sig inte så mycket om. Fram till och med 1960-talet lyder devisen fnuttBig is beautifulfnutt. Det sker ett paradigmskifte när den tyska ekonomen Ernst Friedrich Schumacher på 1970-talet kommer med motpolen fnuttSmall is beautifulfnutt.

På 1970-talet hade vi också hög arbetslöshet och hög inflation, samtidigt som studier visar att storföretagen har konstant eller sjunkande sysselsättning. Då hamnar fokus på småföretagaren som blir frihetshjälte och ger arbete till folket.

– Sedan dess har entreprenören haft en positiv ställning i samhället. Nu kan i och för sig stora skandaler som till exempel Enron i USA bidra till att det ändras igen. Bilden av företagen är föränderlig, säger Gratzer.

Professor Lennart Schön, Lunds universitet, poängterar att man tydligt kan se att media i större utsträckning lyfter fram de små företagen nuförtiden.

– Det här manifesteras också i att många i dag väljer att skapa ett eget företag istället för att ta anställning. Förr var det självklart att man skulle jobba i ett stort företag.

– Attitydskillnaden har också fått genomslag i den akademiska världen. Förr var undersökningarna främst inriktade mot storföretagen. Nu fokuserar många undersökningar på småföretagen. Det märks också på att ekonomutbildningarna numera innehåller mer småföretagande. Vad det här konkret för med sig är svårt att säga, men det borde ju vara positivt för småföretagandet, säger Lennart Schön.

Positivt 1970-tal

Professor Lars Magnusson, Uppsala universitet, menar att attitydförändringen också kommer till uttryck i den samhälleliga debatten och i den politiska retoriken.

– Varför det blivit så här är inte så lätt att förklara. Det har bland annat att göra med Keynesianismens sammanbrott, säger Lars Magnusson.

Han menar vidare att de positiva strömningarna för småföretagen fått hjälp av nyliberala tankegångar i slutet på 1970-talet. Till exempel blev SAF mer benägna att föra småföretagens talan. Samtidigt blev världsekonomin mer differentierad och global. Det gav utrymme för nya idéer inom företagandet.

Enligt professor Chris Steyaert, Esbri och University of St Gallen, har det alltid funnits två sidor, fast de har fått olika mycket uppmärksamhet under olika perioder.

– Dels har vi den positiva bilden av entreprenören som oberoende risktagare som håller igång ekonomin. Den store hjälten. Dels en mer fördomsfull bild, fylld av misstänksamhet. Entreprenören ses då som något av en skurk. En som inte alltid tjänar sina pengar på ett ärligt sätt.

– En annan trolig dimension är att när storföretagen förlorar i trovärdighet, så ökar istället småföretagens och entreprenörernas trovärdighet. Men det finns inte så mycket forskning kring det här, så det är svårt att säga något säkert, säger Chris Steyaert.———–