”Nyföretagarstöd är en björntjänst”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 2, 2013:

Regeringsalliansen har i flera dokument understrukit hur viktigt entreprenörskap är för Sveriges framtida konkurrenskraft. Nyföretagandets förmåga att skapa nya jobb, innovationer och tillväxt lovprisas.

När vi tänker på entreprenörskap går tankarna gärna till uthålliga, hårt arbetande individer som nått framgång med sitt företagande. Som Sven Wingquist, Amelia Adamo eller Ingvar Kamprad.

Staten lägger åtskilliga miljoner per år i stöd till nyföretagande via Arbetsförmedlingen. Paradoxalt nog är det först efter att man konstaterat att individen inte kan få arbete som möjligheten till stöd för nyföretagande öppnas. För en normal arbetslös tar det inte sällan upp till ett år innan Arbetsförmedlingen konstaterar detta. För handikappade och vissa invandrargrupper kan det gå snabbare. Entreprenörskap blir således sista utvägen för dem som inte kan arbeta, eller få ett vanligt jobb. Arbetsförmedlingens fokus är anställning snarare än egenföretagande. Det regleringsbrev som styr Arbetsförmedlingens insatser säger att den arbetssökande ska söka jobb inom en etablerad verksamhet 40 timmar i veckan för att få ersättning.

I stark kontrast till utformningen av stödet till nyföretagande, tyder forskning – och sunt förnuft! – på att en framgångsrik företagsstart är en högintensiv och utmanande process, som kräver stor arbetsförmåga, entreprenöriell kompetens och förmåga att skapa legitimitet bland leverantörer och kunder. Kvaliteter som ofta också krävs för att få ett vanligt jobb. Att starta företag är inte enkelt. Förutom kunskap om regler kring bokföring, skatter och redovisning, krävs en grundläggande förståelse för marknadsföring, försäljning, industriell analys, juridik och entreprenörskap.

Att då satsa på en grupp som länge stått utanför arbetsmarknaden, inte kan få arbete, eller har nedsatt arbetsförmåga är osunt. I de flesta fall är stödet lyckligtvis helt ineffektivt. Men i ett icke försumligt antal fall leder det till finansiell konkurs och personlig tragedi för den stödtagare som alltför sent förstår entreprenörskapets hårda krav och verklighet.

Vi tror att entreprenörskap fyller en viktig funktion i samhället. Att det stärker svensk konkurrenskraft, kommersialiserar forskning och står för nettotillskottet av alla nya jobb i den svenska ekonomin. Men man bör sluta ge bidrag till dem som har sämst möjligheter att lyckas. I stället bör man bidra till att höja entreprenörskapets status generellt i samhället och utveckla de entreprenöriella kompetenserna hos individer som vill starta företag.

Tomas Karlsson och Tobias Schölin

Tomas Karlsson är docent på avdelningen för Management of Organizational Renewal and Entrepreneurship (More), Chalmers, och knuten till Sten K Johnson Center for Entrepreneurship, Lunds universitet. Hans forskning handlar bland annat om nyföretagande och entreprenörskap i utbildningen. Tobias Schölin är lektor vid Sten K Johnson Center for Entrepreneurship, Lunds universitet. Han intresserar sig för ämnen som socialt entreprenörskap och företagande bland utrikes födda. Du når dem på tomas.karlsson@chalmers.se respektive tobias.scholin@fek.lu.se———–