NY RAPPORT: Stärkt innovationskraft när små och stora företag samverkar

Åse
Karlén
DELA
Foto: Bill Oxford/Unsplash.

Vad händer när innovativa småföretag samarbetar med resursstarka storföretag? Frågan intresserar Björn Wikhamn, forskare på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Han har studerat 18 företagsinitierade innovationshubbar, bland annat Astra Zenecas Bioventurehub och Volvos Camp X. Wikhamn presenterade nyligen resultaten i en rapport som har getts ut av Vinnova. Vi fick en pratstund med honom om vad små och stora företag bör tänka på innan de ger sig in i den här typen av samarbeten.

Vad är en innovationshubb?
– En innovationshubb definierar jag i rapporten som ”en specifik och explicit uttalad plats, ämnad åt att facilitera innovation genom gränsöverskridande kunskapsutbyten och samverkan mellan olika aktörer’”. För att den skulle vara aktuell för studien skulle den dessutom vara initierad av ett eller flera storbolag, lokaliserad i Sverige och ha någon form av samverkan med startups eller scaleups.

Björn Wikhamn. Foto: Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Vad kan mindre respektive större företag få ut av att samarbeta på det här sättet?
– Generellt brukar storföretag vara mer trögrörliga och inlåsta i etablerade processer och kunskapsfält, än dynamiska och innovativa småföretag. Samtidigt lider många gånger småföretagen av brist på resurser, relationer, legitimitet och stordriftsfördelar. Med andra ord finns potentiella synergier att hämta genom att samverka.

Vad bör stora företag som vill etablera en innovationshubb tänka på?
– Det första jag skulle säga är att man behöver tänka över varför man vill göra det. I rapporten beskrivs hur innovationshubbar kan användas på många olika sätt. Vissa storföretag startar hubbar främst för att stärka det omgivande ekosystemet, andra gör det för att bli mer agila och förändringsbenägna, och så finns det såklart många som gör det främst för att få in nya innovationer till sin organisation. Syfte och fokus påverkar hur man bör sätta upp sin innovationshubb. Det handlar till exempel om vilka startups man riktar sig mot, vad de erbjuds, var hubben lokaliseras organisatoriskt, vilken budget man har och hur verksamheterna följs upp.

– Den andra delen är att det både är viktigt att bygga support och förtroende från värdföretagets högsta ledning, och att hitta rätt eldsjälar som driver hubben – de som både har den kreativa och explorativa sidan, men som även har intern legitimitet och brett kontaktnät i den egna organisationen.

– Beroende på vad man vill få ut av innovationshubben krävs det också många gånger att man ställer om sin interna innovationsprocess, och finner bryggor mellan innovationshubben och business-as-usual.

Vad bör småföretag tänka på för att samverkan i hubben ska bli lyckosam för dem?
– Småföretagen vänder sig till företagsinitierade innovationshubbar av många olika orsaker. Vissa gör det för att få ta del av storföretagens kunskaper, infrastrukturer eller relationer. Andra gör det främst för att skapa affärsmässiga relationer med storföretaget – bli underleverantörer, samarbetspartners eller bli uppköpta. Småföretag bör därför ha lite koll på vilken typ av innovationshubb de vänder sig till, för att förstå vilka värdeerbjudanden de kan förvänta sig.

– Mindre företag behöver också inse att det är ett asymmetriskt förhållande de går in i när de samverkar med storföretag, och förstå att samarbetspartnern har både stordriftsfördelar och stordriftsnackdelar. De måste alltså förbereda sig på att det kan ta längre tid, vara mer byråkratiskt, och att de inte alltid får högsta prioritet. Det är därför viktigt att de inte överlåter kontrollen och drivkraften i utvecklingsprocessen till storföretaget, utan bibehåller sin strategiska manövreringsförmåga. Småföretag bör inte lägga alla ägg i samma korg, utan ha möjlighet att samverka även med andra aktörer parallellt.

Hur hanteras immateriella tillgångar i den här typen av samarbeten?
– Det som är mest vanligt med denna form av innovationshubb – och som kanske är det mest intressanta eftersom det skiljer sig från corporate venturing – är att de immateriella tillgångarna behålls i princip i sin helhet av det lilla företaget under processen. Över tid, i takt med att man lär känna varandra och ser att det skulle vara av intresse för båda partnerna, kan relationerna ibland övergå till gemensamma projekt, affärskontrakt eller uppköp.

Rapporten Företagsinitierade innovationshubbar i Sverige: 18 exempel samt ett designramverk (VR 2020:11) kan laddas ner gratis.

Kontakta bjorn.wikhamn@handels.gu.se———

1550

DELA