NY FORSKNING | Så kan små företag visa nyttan med naturbaserade insatser
- Publicerad: 21 maj 2025,
- 6:36 e m
- Uppdaterad: 21 maj 2025,
- 6:43 e m

För små företag som erbjuder naturbaserade interventioner (NBI) är legitimitet en utmaning. Men ett verktyg som Social Return on Investment (SROI) är användbart för att visa nyttan med insatserna, visar färsk forskning.
Små företag som utvecklar naturbaserade interventioner – exempelvis djurassisterad terapi eller vistelser i skog och mark – brottas ofta med utmaningen att övertyga de kommuner och regioner som ska betala för tjänsterna om vilket värde de levererar. Enligt professor Jeaneth Johansson kan SROI vara ett användbart verktyg. Hon är en av forskarna i forskningsprojektet ”Tur i Skogen – entreprenörers naturbaserade och sociala innovationer” vid Luleå tekniska universitet.
Det är viktigt att använda välkända och beprövade mått som aktörerna inom vård och omsorg är vana vid. På så vis skapas ett gemensamt språk som vårdfinansiärerna förstår. Men det räcker inte.
– Traditionella mått är centrala för att kunderna ska förstå vilka värden som levereras, men det ger inte hela bilden. Därför behövs kompletterande mått som SROI kan bidra med. Och måtten ska även vara anpassade efter de NBI-tjänster som företagen erbjuder. Då skapas en mer sammanhängande bild av nyttan med tjänsterna, säger Jeaneth Johansson.
Korta projekt en utmaning för legitimitet
En utmaning för de småföretag som erbjuder NBI-tjänster är att tjänsterna idag bedrivs i projektform. Det innebär ofta korta projekt utan uppföljning över tid. Detta gör det svårt att visa på den långsiktiga ekonomiska och sociala avkastningen på den investering som görs i individer som deltar i naturbaserade insatser.
– Det finns en stor utmaning med att projekten ofta är kortsiktiga. Företagen behöver ändå skapa legitimitet för sina NBI-tjänster, och då är SROI ett bra verktyg.
– För att företagen ska få långsiktig finansiering via vård- och omsorgsbudgetar samt större genomslag måste de visa vilka monetära och mer mjuka värden de skapar. Och i det senare fallet kan SROI hjälpa till att kvantifiera det, säger Jeaneth Johansson.
Använd SROI på rätt sätt
Samtidigt som SROI kan vara ett kraftfullt verktyg höjer hon ett varningens finger.
– I SROI slår man ofta ihop värdena till en slutsiffra. När det gäller NBI-tjänster har vi sett att det inte fungerar så bra, säger Jeaneth Johansson.
I stället bör företagen redovisa de mjuka värdena separat, samt utveckla nya värden för olika målgrupper på olika nivåer.
– Detta är nödvändigt då olika aktörer behöver förstå de underliggande värdena. Att bara få en ”slutsiffra” är inte bra. För att förstå helheten behöver de olika aktörerna de värden som är mest relevanta för just dem. Värdena måste också vara jämförbara för att de ska vara meningsfulla.
– Vi arbetar just nu med att ta fram olika fallbeskrivningar för att identifiera och beskriva skilda värden som kan användas inom ramen för en SROI-analys. Till hösten räknar vi med att kunna sprida de resultaten, säger Jeaneth Johansson.
Kontakta: jeaneth.johansson@ltu.se
Artikeln är publicerad i samarbete med forskningsprojektet ”Tur i skogen – entreprenörers naturbaserade och sociala innovationer” vid Luleå tekniska universitet.
Mer om SROI
Social Return on Investment (SROI) är en metod för att mäta och värdera de sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter som en verksamhet skapar, utöver de rent finansiella resultaten. SROI översätter dessa effekter till ett monetärt värde för att tydliggöra hur mycket samhällsnytta som genereras i förhållande till insatta resurser. Metoden används ofta av sociala företag, ideella organisationer och offentliga aktörer för att synliggöra och stärka värdet av sitt arbete.
Artikel om webbinarium ”Sociala innovationer för psykisk hälsa – en möjlighet för entreprenörskap på landsbygden”.
Artikel ”Upphandling hindrar sociala innovationer för psykisk ohälsa”
Om forskningsprojektet Tur i skogen
”Tur i skogen – entreprenörers naturbaserade och sociala innovationer” är ett tvärvetenskapligt projekt med forskare från Institutionen för hälsa, lärande och teknik, och Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle vid Luleå tekniska universitet. Projektet är finansierat av Familjen Kamprads stiftelse. I projektet medverkar biträdande professor Päivi Juuso (projektledare), professor Åsa Engström, professor Jeaneth Johansson och biträdande professor Ossi Pesämaa.