NY FORSKNING | Så driver afrikanska universitet innovation

För 30 år sedan ägnade sig universitet söder om Sahara enbart åt undervisning. Idag är de aktörer att räkna med i internationella innovations- och forskningssammanhang. Vad hände?

I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet skedde flera stora samhällsförändringar i Afrika, vilket ledde till att universitetens relevans ifrågasattes.

– Tidigare hade de i huvudsak fokuserat på utbildning, men nu behövde de också bidra till forskning och innovation för att stärka sin ställning i samhälle och ekonomi, berättar Domingos Langa vid KTH, som i sin doktorsavhandling har fokuserat på Eduardo Mondlane University i Moçambique och University of Nairobi i Kenya.

Han har studerat skiftet för att förstå hur universitet kan stärka sin relevans både nationellt och internationellt genom att integrera innovation i sina strukturer och processer. Forskningen ingår i ett SIDA-finansierat samarbetsprogram mellan Moçambique och Sverige.

Innovation i en bredare kontext

I forskningen innebär begreppet innovation inte bara tekniska framsteg, utan inkluderar också sociala och organisatoriska förändringar, som att utveckla tjänster som är anpassade till lokala behov eller skapa nya policys.

– Ett exempel på detta är Eduardo Mondlane Universitys arbete med småskaliga bevattningssystem som är utvecklade i samarbete med internationella partners. Systemen har gett lokala jordbrukare bättre möjligheter att hantera vattenbrist och ökat jordbruksproduktionen.

– Och på University of Nairobi fokuserar man på kommersialisering av forskning, vilket har resulterat i en uppdaterad immaterialrättspolicy, berättar Domingos Langa.

Drivkrafter och utmaningar

Forskningen visar att universitetens fokus på innovation började växa i början av 2000-talet. Det blev ett sätt för universiteten att hävda sin relevans i tider av minskade statliga anslag och ökad konkurrens.

– Lärosätena insåg att de behövde diversifiera sina inkomstkällor och hitta nya sätt att bidra till samhället.

Trots framstegen står många universitet i Afrika inför flera hinder. Teknologisk överföring, som småskaligt bevattningssystem, är en process fylld med utmaningar – som finansiering och tillgång till marknader för jordbrukarna.

– Det handlar om att bygga ett ekosystem där universitet, lokalsamhället och internationella aktörer samarbetar effektivt, förklarar Domingos Langa.

Internationellt samarbete är nyckeln

Studien visar att internationellt samarbete är viktigt.

– Afrikanska universitet har inte alltid kapacitet att utveckla ny teknik själva, men genom samarbeten kan de fungera som plattformar för kunskapsöverföring och lokal anpassning.

Vidare pekar forskningen på att framgångsrika innovationer kräver både en historisk förståelse för universitetens utveckling och en strategi för att balansera lokala och globala behov.

– Universiteten måste analysera sina styrkor och utmaningar för att kunna spela en ledande roll i samhällsutvecklingen, säger han, och betonar att lärosätena har potential att vara motorer för social, teknologisk och organisatorisk innovation i Afrika.

– Men en hållbar utveckling kräver långsiktiga samarbeten och en tydlig vision för framtiden, säger Domingos Langa.

Kontakta dlanga@kth.se

Mer om avhandlingen
Domingos Langa disputerar 18 december vid KTH, skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, med avhandlingen The relevant university: African universities and innovation In times of transition.