Matnyttigt event för blivande Kinaprenörer

Riskbenägna entreprenörer har mycket att vinna på att satsa på Kina, en marknad med 800 miljoner internetanvändare och 600 miljoner smartphoneanvändare. Men räkna med att det kostar pengar och att det tar tid att förstå de kulturella koderna.

Nyfikna entreprenörer som besökte Sweden-China Entrepreneurship Forum i tisdags fick med sig många viktiga insikter. Magnus och Helene hade, tillsammans med konsultbolaget Fusin, satt ihop ett roligt och intensivt program. Medverkade gjorde bland andra Kinas ambassadör Congyou Gui, Hainings vice borgmästare Qinli Shen, forskarna Mike Danilovic och Jasmine Lihua Liu, som har erfarenheter av att arbeta i både Kina och Sverige, samt Marie Claire Maxwell på Business Sweden.

– Kina är en marknad med 800 miljoner internetanvändare och 600 miljoner smartphoneanvändare. Det blir ganska fina siffror i pitchen, sa Marie Claire Maxwell, Head of Technology and Startup Lead, Asia Pacific.

Hon menar att många startups missar att inkludera Kina i sina pitchar, trots att landet utgör en enorm möjlighet. Facebook, Instagram och andra västerländska sociala medier finns inte i Kina. Däremot har man ett helt eget ekosystem för sociala medier, med exempelvis Wechat (980 miljoner användare enligt Wikipedia) som samlar betalningar, sociala media, spel, sök och kartor i samma app, och Alibaba. I flera avseenden är deras appar mer avancerade än de vi använder i västvärlden.

– Här föds 40 procent av alla enhörningar och Kina ligger längre fram än Sverige inom AI, e-handel, digitala betalningar och IoT. Marknaden präglas av hög konkurrens, vilket ger möjligheter till små spelare, sa Marie Claire Maxwell.

Några utmaningar för entreprenörer i Kina kan vara att det saknas bandbredd, och att det är svårt att skala upp verksamheten i tillräcklig takt för att kunna möta efterfrågan. För att underlätta för svenska entreprenörer kommer Sverige att öppna 15 Nordic Innovation Houses som ska fungera som ”one-stop-shops” för entreprenörer som vill till Asien. Innovationshusen ska kunna hjälpa till med lokaler, finansiering, HR-tjänster och administration.

Congyou Gui, Kinas ambassadör, framhöll att tillväxten nationellt är 6,5 procent och 8 procent i Haining, staden som var fokus för dagens event. Han pratade en hel del om IP-rättigheter och Kinas arbete för att utländska företag ska kunna känna sig trygga med att inte bli piratkopierade eller få sina uppfinningar stulna.

– Haining ska bli ett centrum för företagsutveckling inom nya material, digital information, förnybar energi och produktion av mode med hög kvalitet, sa Hainings vice borgmästare Qinli Shen.

Hon berättade vidare att staden, som ett led i att göra Haining attraktivt för entreprenörer och investerare, bygger snabbjärnvägar mellan Shanghai och Haining. Man satsar också på högre utbildning, stadens universitet samarbetar med universitet i Edinburgh och Paris.

Samhällsnytta och symbios

Forskarna Mike Danilovic och Jasmine Lihua Liu, Högskolan i Halmstad och Shanghai Dianji University, gav oss värdefulla insikter om den kinesiska kulturen. De har forskat kring framväxten av vindkraftsindustrin som, från att ha varit obefintlig år 2000, har växt om Vestas och andra stora västerländska bolag.

Mike Danilovic menar att det handlar om att företagen beaktar både ekonomi och samhällsnytta. Dessutom växer de fram i symbios med staten och sina kunder. En jämförelse kan vara hur svenska företag som Volvo och SSAB växte fram i nära samverkan med staten under 1900-talet.

Det finns också några särdrag i kulturen som forskarna har identifierat. Kineser är målorienterade och kan tänka sig att göra kortsiktiga förluster för långsiktiga vinster. Experimentviljan är hög, både inom samhället och affärslivet. Det gör att man fattar snabba beslut och provar vad som funkar.

Varför H&Ms strandklänningar inte säljer

Jasmine Lihua Liu berättade om hur viktigt det är att förstå kulturen när man gör affärer i Kina. Hon tog H&Ms strandklänningar som exempel. Fotsida, skira, vackert mönstrade strandkaftaner hängde orörda på reagalgarna i H&Ms butiker i Kina. Varför?

– I Kina är vi på stranden, precis som här, men kvinnorna är fullt påklädda och sitter under parasoll. De vill inte bli bruna, som ni. De vill vara vita. De flesta kan inte simma och går därför inte nära vattnet. Dessutom anses det inte fint att vara så avklädd.

– När det kommer till marknadsbeslut måste man ta hänsyn till kulturen. Att skicka den här typen av kläder till Kina är lönlöst, menade hon.

Jasmine Lihua Liu berättade också om hur viktigt det är med förtroende när man gör affärer i Kina. Det var ett tema som återkom flera gånger under eftermiddagen. I Sverige finns en hög grad av förtroende för människor. Här har vi traditionellt sett varit ett homogent samhälle, där alla har känt alla.

– I ett land med en miljard människor vet man inte vem man gör affärer med, och därför är relationer avgörande. Man bygger relationer genom att umgås mycket, äta middagar, sjunga karaoke och umgås med familjen på helgerna.

Bygg nätverk och ta hjälp av offentliga kanaler

Två svenska entreprenörer och en amerikansk riskkapitalist berättade om sina erfarenheter av att göra affärer i Kina.

Bonnie Roupé driver företaget Bonzun inom digital hälsa. Appen med samma namn ger information till kvinnor i syfte att förebygga ohälsa och dödsfall i samband med graviditet. Hon tipsade om att ta hjälp av både svenska och internationella organisationer för att få ett kontaktnät.

– Sverige är ett litet land och svenska entreprenörer kan verkligen vinna på det stöd som vi kan få från offentliga kanaler, som Sida och andra svenska organisationer. Sverige och Kina har goda relationer.

Marcus Skinnar kom till Kina som 23-åring, efter att ha läst om Marco Polo. Här startade han en rörelse som exporterade kinesiskt byggmaterial till Sverige, sedan dess har han varit engagerad i en rad olika företag. Han menar att det inte räcker med erfarenhet av det jobb man ska göra. Företagare behöver också ha erfarenhet av Kina.

– Det tar lång tid att förstå kulturen, och det är dyrt i Kina. Man måste vara villig att lägga mycket pengar på underhållning och då pratar vi inte om tio tusen kronor i månaden, utan kanske snarare om hundra tusen kronor i månaden.

Både han och Clare Fairfield, Venture Capital Institute China, betonade hur viktigt det är att lära känna sina affärspartners. Då få kineser pratar engelska är också risken för språkförbistring stor.

– Man är i händerna på översättare. Bygg in extra tid i projektet för att försäkra dig om att alla har förstått en situation eller överenskommelse på samma sätt, sa Fairfield.

Sweden-China Entrepreneurship Forum 2018 arrangerades av ESBRI och Fusin AB med stöd från Hainings lokala regering och Haining Economic Development Zone. Under eftermiddagen avslöjades vinnarna i Haining Day Competition, en tävling som tar svenska företag till Kina.

Sweden-China Entrepreneurship Forum filmades och livesändes. Se konferensen i repris på vår webb-tv-sida.

11 tips till blivande Kinaprenörer

1. Satsa på att bygga relationer och nätverk.
2. Lär känna affärskulturen.
3. Var beredd på att det kostar (mycket) pengar att underhålla nätverk.
4. Se till att alla dokument finns på både kinesiska och engelska.
5. Framhåll gärna produktens samhällsnytta.
6. Utnyttja det digitala ekosystemet med plattformar som Wechat, Alibaba.
7. Dra nytta av svenska och internationella organisationer som Business Sweden, Sida och FN.
8. Beakta kulturskillnader inför marknadsaktiviteter.
9. Försäkra dig om att ni förstår varandra, dubbelkolla att ni har samma uppfattning om vad era överenskommelser innebär.
10. Slå dig ihop med en kompetent lokal partner som har goda kontakter med både regeringen och affärslivet.
11. Var beredd på hög hastighet och experimentlusta. I Sverige arbetar affärslivet långsamt jämfört med i Kina.-