Lagar och regler hämmar företagandet

Åse
Karlén
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002:

Hur påverkar institutionella lagar och regler i ett land dess entreprenörskap och ekonomiska tillväxt? Än har forskningen inga definitiva svar på frågan. Ett av de preliminära resultaten visar emellertid att skattesänkningar ökar egenföretagandet.

Institutions, Entrepreneurship and Firm Growth var temat för en workshop som hölls vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping i januari 2000. Det är också titeln på det första av två specialnummer av den vetenskapliga tidskriften Small Business Economics (vol 19, nr 2, 2002) som innehåller artiklar från workshopen.

I introduktionsavsnittet beskriver redaktörerna Charlie Karlsson och Zoltan Acs den ekonomiska utvecklingen i Sverige de senaste decennierna. 1970 rankades Sverige som det tredje rikaste OECD-landet. Mot slutet av 1990-talet hade ett 15-tal länder sprungit om oss i välståndsligan. Detta, menar redaktörerna, hänger förmodligen samman med att skatte- och pensionssystemet, arbetsmarknadslagstiftningen och andra delar av det institutionella systemet inte direkt uppmuntrat svenskar till entreprenörskap och småföretagande.

Tidskriften rymmer sju artiklar på temat institutioner, entreprenörskap och tillväxt. I en av dem jämför Bo Carlsson biomedicin- och polymerklustren i Sverige med de i Ohio. Han finner att båda klustren är ungefär dubbelt så stora i Ohio som i Sverige. Den markanta skillnaden kan inte förklaras av faktorer som ekonomiska förhållanden eller industriell historia, menar Carlsson. Det handlar istället om att det i Ohio satsas mer på att länka samman forskning och näringsliv och att riskkapitalet är mer svåråtkomligt i Sverige.

I en annan artikel undersöker Stefan Fölster sambandet mellan skattetryck och egenföretagande i dels OECD-länderna, och dels i svenska län. Hans slutsats är att en sänkning av skattebördan skulle öka egenföretagandet.

Per-Olof Bjuggren och Lars-Göran Sund diskuterar, i en tredje artikel, successionen i familjeföretag och menar att reglerna bör ses över. När entreprenörer dör utan att ha hunnit överföra ägarskapet på sina barn kan mycket av den nedärvda kunskapen gå förlorad. Detta då arvsreglerna är så komplexa att företaget går i konkurs eller säljs till utomstående istället för att överlåtas på barnen. Bjuggren och Sund argumenterar även för att familjeföretag bör få skattelättnader den första tiden efter att grundaren gått bort.

För mer info: charlie.karlsson@jibs.hj.se
———–

1279

DELA