Konsten att leva på sin konst

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2011:

Esbri har fått i uppdrag av Tillväxtverket att koordinera ett nätverk för att främja entreprenörskap inom konstnärliga utbildningar. I slutet av oktober hölls den första workshopen för de lärare som ingår i nätverket.

Många utövare av kulturella och konstnärliga yrken är egenföretagare. Men hur väl förberedd för livet som företagare blir de under sin utbildning? Det är en konst att leva på sin konst och här behövs åtgärder, menar många. En sådan åtgärd, som ligger under regeringens satsning på kulturella och kreativa näringar, är ett nätverk för lärare och utbildningsansvariga på landets högre, konstnärliga utbildningar.

Syftet är att ta tillvara och sprida de erfarenheter som finns kring entreprenörskap och företagande på konstutbildningar runtom i landet. Tanken är att utbytet i förlängningen ska främja studenterna – de ska ges kunskap och verktyg att leva på sin konst.

25-26 oktober hölls nätverkets första workshop i Göteborg. Totalt deltog runt 20 personer. En stor del av arbetet handlar om att dela erfarenheter inom nätverket: Hur gör ni? Fungerar det? Hur examinerar ni? Vilken litteratur och andra läromedel använder ni? Vilka samarbetar ni med?

Vi fick också besök av ett antal gäster och inspiratörer, bland andra en grupp konstnärer, artister och entreprenörer från Godown Arts Centre i Nairobi, Kenya. Joy Mboya, som driver centrumet tillsammans med Judy Ogana, höll i diskussionen.

– Konst och entreprenörskap är inte samma språk, men har helt klart beröringspunkter. Vi vill inte att konstnärer bara ska lära sig att tänka business, utan göra det på ett sätt som fungerar för dem. Vi kan inte skicka konstnärerna direkt till handelshögskolor, vi måste tänka om helt. Jag tror på att lära genom praktik. Att bjuda in gästföreläsare, som till exempel en dansare som har lyckats. Vi måste utgå från konstnärens perspektiv och se till vad behovet är, snarare än till vad målet är, sa Mboya.

Entreprenörskapsprofessorn Bill Gartner höll också en kortare föreläsning, med efterföljande diskussion. Han hänvisade till en undersökning från Cornell University där man gått igenom vilka studenter som startade företag i störst utsträckning. Många trodde nog att de som studerat ekonomi eller teknik skulle ligga i topp. Men det blev tvärtom studenter från universitetets andra fakulteter.

– Entreprenörskap handlar inte om handelshögskolor. De flesta som går där vill ha ett jobb. De som startar företag, och skapar arbetstillfällen, finns i den övriga universitetsvärlden. Och det är dem vi måste träna i entreprenörskap, konstaterade Bill Gartner.

Karl Palmås, forskare inom socialt entreprenörskap, pratade om entreprenören som aktivist utifrån sin bok Prometheus eller Narcissus? Entreprenören som samhällsomvälvare. Pirate Bay är ett av exemplen i boken.

– Vad är det för grupp som står bakom Pirate Bay? Är det en civilsamhällesgrupp? Är de affärsmän? Kriminella? Ja, de beskrivs i alla fall som ett entreprenöriellt gäng. Och Pirate Bay har ju verkligen gjort avtryck. De öppnade upp för alternativa sätt att göra saker och gav upphov till många frågor. Problemet var att det var lite väl mycket kreativ förstörelse. De rörde om för mycket i det ekonomiska systemet. Så de fick inte existera, sa Karl Palmås.

– Det intressanta med Pirate Bay är att de inte sitter på kammaren och skriver texter om hur bra det är med fildelning. De gör något i stället, och slänger ut ett verktyg på internet som alla kan använda. Det här är spännande, det är någon form av kvasiradikalism.

Nätverksarbetet fortsätter under hela 2012, med en workshop på våren och en på hösten. Tanken är också att arbetet ska bli bestående i form av en resursbank. I nätverket ingår representanter från fler än 15 lärosäten, bland annat Operahögskolan, Textilhögskolan i Borås, Göteborgs universitet, Konstfack, Umeå universitet och Malmö högskola.

Mer info www.esbri.se/kultur———–