Kultur och filantropi ämnen för policyseminarium

9 juni 2004 arrangerade ESBRI, i samarbete med näringslivsenheten på Näringsdepartementet och VINNOVA, ett interaktivt policyseminarium. Två internationella forskare, Chris Steyaert och Ellen O”Connor, presenterade insikter från sin forskning om städer och kluster, respektive om socialt entreprenörskap.

Chris Steyaert är professor vid University of St Gallen i Schweiz och doktor Ellen O”Connor är associerad forskare vid Stanford University i USA. Steyaert och O”Connor kom direkt från ESBRIs tredje workshop i serien Movements of Entrepreneurship som arrangerades i Tällberg, Dalarna, 6-8 juni.

Med socialt entreprenörskap menas att genomföra sociala förbättringar med hjälp av entreprenöriella initiativ. Ellen O”Connor exemplifierade med den amerikanska filantropen Jeffrey Skolls. Han har en MBA-examen från Stanford University och var bland annat eBays första vd. Skolls har valt att donera en del av sin förmögenhet, närmare bestämt 7,5 miljoner dollar, till Oxford University i England.

– Jeffrey Skolls utbildningsprogram syftar till att få fram doktorer i socialt entreprenörskap. Han vill lyfta fram bilder av, och berättelser om, sociala entreprenörer för att inspirera andra att gå samma väg.

– För mig handlar socialt entreprenörskap om relationen mellan näringslivet och samhället. För er svenskar är det förmodligen aktiviteter och kommunikation mellan stat, näringsliv och samhälle som skapar sociala och entrepenöriella initiativ, konstaterade O”Connor.

Kartlagda sociala rörelser

Hon presenterade en schematisk karta över olika aktörer och rörelser inom samhälls- och näringslivssfären som skapar socialt entreprenörskap. Eftersom Ellen O”Connors kontext är amerikansk, hon lever och forskar i Silicon Valley, var hon noga med att betona att det förmodligen ser annorlunda ut i Sverige. Kartan visade att engagemang i exempelvis folkrörelser, allmänt miljötänkande, ja till och med möten på dagis, i kyrkan och i olika sportklubbar, utgör grogrunden för sociala rörelser och filantropi.

– Kartan är ingen statisk modell. Men den kan användas som underlag för att prata om vilka aktörer som är viktiga för den sociala utvecklingen, och hur de bör stödjas.

Chris Steyaert har forskat om bland annat städers kreativitet i Belgien, Köpenhamn och på ESBRI i Stockholm. Han menade att geografin har betydelse – för såväl socialt entreprenörskap som för andra typer av företagsamhet.

– När jag kommer till en ny stad funderar jag alltid över var folk möts. Mötesplatserna är viktiga, för det är där människor interagerar.

– Öresundsregionen är väldigt avlägsen för stockholmarna. Och i norra Sverige måste du skrika väldigt högt för att höras, sa Steyaert.

Entreprenörskapet i städer, omkringliggande orter och på landsbygden styrs av den rådande kulturen. Den fysiska närheten som finns i exempelvis städer och teknikparker behöver inte betyda interaktion. Och entreprenörskap kan ploppa upp där man minst anar det. Det sistnämnda blev O”Connor och Steyaert varse i Dalarna.

Från rock till opera

Chris Steyaert berättade om det familjeföretag i tredje generationen som Movements-forskarna kommit i kontakt med i Tällberg. Företaget är en bidragande orsak till att bygden numera blomstrar. Förutom att familjen har hotellverksamhet driver den även hantverksbodar. Turisterna får se hur exempelvis bagare och smeder arbetar på traditionellt vis.

– Människor vill ha variation. Om variationen inte finns kommer de att skapa den.

– Hultsfred är ett annat exempel. Några vänner var ointresserade av att spela hockey och såg därför till att skapa en musikfestival. I dag är den Nordens näst största, sa Steyaert.

Operascenen Dalhalla tyder på samma entreprenöriella gnista. Eldsjälen bakom Dalhalla, operasångerskan Margareta Dellefors, fick verkligen kämpa för sin vision, men till slut blev det en operascen i det gamla nedlagda kalkbrottet.

– Under workshopen var jag kommentator till en artikel om Dalhalla. Jag kunde inte låta bli att se det symboliska i historien. Kalkbrottet var en övergiven plats, ett jättehål i marken som man funderade på att använda som soptipp. Dalhalla är som en hemlig skatt som var nära att bli bortkastad, men som nu har fått nytt liv, sa Ellen O”Connor.

Bred syn på entrepenörskapet

På frågan om var i samhället innovation skapas svarade Steyaert att företagsinkubatorer och kluster nog är bra. De skapar uppmärksamhet kring frågorna. Men att bara fokusera på specifika platser är inte bra. Man måste se entreprenörskapet i bredare perspektiv.

– Ofta säger svenskar att Sverige är så dåligt, men den svenska historien är mycket entreprenöriell. IKEA och H&M är bara två exempel på framgångsrika företag som har startat i liten skala.

– Gräsrötterna är viktiga, och de måste kunna frodas i en stimulerande miljö. Tänk på att det krävs många Kamprad för att skapa ett enda IKEA, sa Chris Steyaert.

Han konstaterade vidare att snabbväxande, högteknologiska företag knappast faller ner från himlen. Det går inte att dra fram gräset ur jorden, och det går inte heller att kalkylera fram innovativiteten.

– Innan Öresundsbron byggdes pratade alla om hur fantastiskt det skulle bli när den var på plats. Ingen funderade över att Malmö och Köpenhamn har varsin historia, och skilda kulturer. Interkulturella möten skapas inte genom att bygga en bro.

– För att få igång entreprenörskapet i Sverige måste fnuttmen-kulturenfnutt bort. Det går inte att besvara alla nya initiativ med fnuttJa, men…fnutt. Dessutom behövs lite jäkla action – enbart visioner räcker inte, sa Steyaert.

För mer info: chris.steyaert@unisg.ch, o_connor_ellen@hotmail.com———–