Kan forskarna förnya företagandet?

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 2, 2003:

Företagandet är lika gammalt som människan själv som visat stor uppfinningsrikedom, fantasi och uthållighet i interaktionen mellan sig själv och omgivningen. Genom tiderna har vi haft en rad märkvärdiga förnyelseepoker inom företagandet, till exempel i Nederländerna under medeltiden, under den industriella revolutionen, med den kemisk/elektriska revolutionen kring 1870 och med Internet och finans under senare tid. Biologin är alldeles i början av sin revolutionerande verkan på företagandet – och på människan. Företagandet har blivit både mer enkelt och mer komplicerat och frågan är om företagandet är baserat på kunskap om företagandet eller om företagandet i huvudsak drivs av erfarenheter?

Under förra århundradet, företagsekonomins storhetstid, växte det emellertid fram tekniker som hjälpte företagarna att hålla reda på tillgångar och redovisa för att betala, eller undvika att betala, skatter. Under sjuttiotalet, då långsiktsplanering och kalkylering av internräntan med två decimaler inte längre kunde försvaras, växte intresset för det omedelbara och nära företagandet fram. Först med fokus på småföretag och sedan med den mer säljande benämningen entreprenörskap. Företagsekonomin hängde inte med i denna omställning och har egentligen inte hämtat sig ännu.

Entreprenörskapsforskningen, däremot, kom som en frisk fläkt in i diskussionen kring företagandet och dess utveckling. Politiker absorberade snabbt det nya och entreprenörsfrågor är aktuella i media. Under de senaste tjugo åren har det etablerats skolor och utbildningar för att främja företagandet genom mer kunskap och forskning. Jag har själv bidragit till detta.

Nyligen fick jag en fråga från en företagare: fnuttHar entreprenörskapsforskningen resulterat i nya företag och förnyelse av gamla företag?fnutt Han frågade egentligen efter entreprenörskapsforskningens nytta. Teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk forskning har givit oss nya industrisektorer och mängder av företag, men har företagsekonomi och entreprenörskap haft samma nytta?

Varken företagsekonomi eller entreprenörskap – som forskning – är vana att bli värderade på det sättet men det är kanske på tiden att så sker! Hur många nya företag och hur mycket tillväxt kommer företagsekonomin och entreprenörskap att kunna tillskrivas under år 2003? Jag tror på entreprenörskap som förnyare och pådrivare i företagandet men då behövs också en mätare på värdet av verksamheten. Jag ställer frågan om entreprenörsforskningen verkligen har infriat mångas – i min uppfattning berättigade – förväntningar om nya företag, tillväxt och nytta. Entreprenörsforskningen skulle ha kunnat ställa liknande frågor som nationalekonomin ställde under sin storhetstid och som de stora tänkarna inom sociologin, exempelvis Durkheim, gjorde i sin tid. Då kanske vi hade haft en mer optimal utveckling av entreprenörskapet inom till exempel finanssektorn.

Jag tror, efter åtskilliga år inom medicinsk forskning, att nytt entreprenörskap skulle kunna skapas genom att integrera och överbrygga kommunikationsbarriärer och språkskillnader mellan vetenskap, teknik och samhällsvetenskap/ekonomi. Då får vi en mer kunskapsbaserad företagandeutveckling.

Ett nytänkande – entreprenörskap – behövs inom entreprenörskapsforskningen för att motverka stagnation och sekterism. Jag hoppas att de många unga lovande forskarna inom sektorn ska ta utmaningen att förnya företagandet på allvar!

För mer info: john.skar@cmi.ki.se ———–