Internationell forskning väcker många frågor

Följande text publicerades även under vinjetten ”Åsikten” i Entré nr 2, 2000:

Utvecklingen av entreprenörskap som ett internationellt forskningsfält ger upphov till en mängd frågor. Kan vi bevara de värdefulla skillnaderna i metodsynsätt samtidigt som vi lär av varandra? Finns det specifika nationella sätt att studera ämnet? Om ja, tenderar de att slätas ut? Eller är motståndet mot likformighet så stort att skillnaderna bibehålls?

Entreprenörskaps- och organisationsforskningen i USA och Europa har utvecklats delvis isolerade från varandra. Det har lett till att entreprenörskapsforskare har upprepat många av de tvister som tidigare karaktäriserade forskningsfältet organisationsteori. Men underligt nog har entreprenörskapsforskarna kunnat enas om vissa saker mycket snabbare än sina organisationskollegor, kanske beroende på den starka vilja att sprida och använda varandras resultat som funnits inom området. Organisationer som exempelvis Esbri har spelat en viktig roll som mäklare av kontakter mellan USA och Sverige.

En annan likhet som genomsyrar entreprenörskapsforskningen i USA och Europa är den starkt normativa orienteringen. Den har lett till att forskarna har tätare kontakter med praktiker och policymakare än vad som är brukligt inom andra områden för studier av företagande.

En tredje gemensam beröringspunkt är att entreprenörskapsforskningen i de båda världsdelarna fokuserat mer på att beskriva fenomenet än att testa hypoteser, även om man kan skönja en förändring. Återigen är det de krafter som kämpar för spridning som minskar gapet mellan de som förespråkar kausala modeller och andra. Slutligen, i de båda regionerna har forskarna ägnat mer tid åt att undersöka etablerade organisationer än företagsstarter, även om detta ser ut att ändras i och med internationella forskningsprojekt som till exempel GEM.

Som jag ser det finns det tre skillnader mellan amerikansk och europeisk entreprenörskapsforskning. För det första utgår amerikanska forskare från att deras resultat är universella, medan européer verkar betona de nationella skillnaderna mer. De senare är mer benägna att jämföra olika branscher, regioner eller länder. För det andra varierar tilltron till kvalitativt fältarbete. För det tredje är statens stöd till entreprenörskapsforskning mycket större i Europa. Här har amerikanska forskare mycket att lära av sina kollegor.

På båda sidor av Atlanten finns ett intresse av att bevara skillnaderna. Hans Landström och Morten Huse konstaterar att ”Amerikanska och europeiska forskare har mycket att lära av varandra”. Till exempel tenderar amerikanska forskare att förankra sin forskning i grundläggande teorier och modeller medan europeiska forskare använder sig av en bredare metodrepertoar. Entreprenörskapsforskningens framsteg är beroende av en öppen och aktiv diskussion om forskning och metoder. Om denna dialog likriktas och blir till en monolog skulle mycket gå förlorat.

Howard E. Aldrich
University of North Carolina, Chapel Hill och
medlem av Esbris internationella vetenskapliga råd
———–