HALLÅ DÄR! Irene Wennemo, ny ordförande för Vetenskapsrådets styrelse

Hon har en doktorsexamen i sociologi, har arbetat som statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet och är i dag generaldirektör för Medlingsinstitutet. Regeringen utsåg nyligen Irene Wennemo till ny ordförande i Vetenskapsrådets styrelse. Den 1 januari 2022 kliver hon på rollen.

Grattis till utnämningen! Hur känns det?
– Det känns fantastiskt roligt! Jag har jobbat med saker som inte är forskning men har alltid försökt behålla ett ben i den miljön. Det är så otroligt stimulerande och viktigt. Forskning och utbildning lägger en bas för Sverige som kunskapsnation.

Vilken typ av forskning kommer Vetenskapsrådet att satsa på de närmaste åren?
– Trots att Vetenskapsrådet styrs av regeringen har vi stor frihet att ta egna beslut om vilken forskning som ska finansieras. Det viktigaste är att vi satsar på grundforskning och att den är nyfikenhetsstyrd. Pandemin visar att saker man har utvecklat inom forskningen kan vara till nytta under en kris och att man sällan vet vilken kunskap som behövs. Mycket kommer till nytta till slut, som man kanske inte tänkt sig från början.

Vilken roll spelar innovation för samhället och vilka satsningar gör Vetenskapsrådet för att främja innovationsutveckling?
– Den spelar en viktig roll och hänger ihop med grundforskningen, som blir tillämpad forskning för att sedan närma sig innovationsforskning. Infrastrukturen kring detta måste fungera, eftersom den styr vilken forskning vi kommer att ha.

– Att finansiärer kompletterar varandra i den processen är oerhört viktigt, och att hitta bra processer för finansiering ligger inom Vetenskapsrådets uppdrag. Företag använder sig också av infrastruktur, så den bidrar till innovationsutvecklingen.

Hur bör samhället jobba för att forskning ska spridas utanför akademin?
– Det handlar förstås om vad forskare själva gör, men vi behöver också se till mottagarkapaciteten. Jag har jobbat på Regeringskansliet och olika myndigheter där personal med forskarkompetens kan ta till sig kunskapen. Men det är långt ifrån alla sammanhang där den kompetensen finns. Därför behöver forskning populariseras i högre grad än den gör i dag.

– Vetenskapsrådet har ett uppdrag att kommunicera populärvetenskapligt kring forskning vi finansierar. Man ska inte underskatta människors intresse för saker som påverkar dem. Under pandemin är det många som har blivit intresserade av epidemiologi.

Hur tror du att faktaresistens kan motverkas?
– Bra fråga. Jag tror inte vi ska skrämmas allt för mycket av det, människor har trott på skrock och haft vanföreställningar i alla tider. Men det är klart att det sprids mer nu i och med tillgång till sociala medier. Jag är övertygad om att förnuftet kommer att segra. Men forskning behöver göras mer tillgängligt och begripligt för att människor ska känna förtroende för det och på så sätt också ha möjlighet att tro på det.

Vilka utmaningar står forskningen inför?
– Forskning måste vara samhällsnyttig – bidra till en bättre värld! Det är skattebetalare som betalar forskares löner, så den behöver vara relevant för dem som står för kulorna. Det är inget problem i dag – pandemin har visat att forskningen är aktuell, men vi måste fortsätta se till att den är vettig och rimlig.

Kontakta irene.wennemo@mi.se———–