Geografins betydelse kan vara överdriven

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2007:

Ett företag som ligger långt ifrån kunder, underleverantörer och företag i samma bransch kan klara sig alldeles utomordentligt. Bo Wictorin är skeptisk till att tidigare forskning reservationslöst höjer klusterteorierna till skyarna.

Kluster och industriella distrikt var begrepp som gjordes populära i början av 1990-talet. Flera framstående forskare menade att det fanns stora fördelar med att småföretag i samma bransch var lokaliserade till samma geografiska plats. Att ha konkurrenter i närheten ansågs också betyda mycket. Men Bo Wictorin, som då arbetade med industripolitiska frågor, såg inte att företagen gynnades av att ha varken kunder eller leverantörer nära sig.

– Om du bor i en liten region kan du vara duktig ändå. Även om det inte finns en kotte i närheten som håller på med samma saker som du själv, säger han.

Bo Wictorin har lagt fram sin doktorsavhandling Är kluster lönsamma? – En undersökning av platsens betydelse för företags produktivitet vid Uppsala universitet. I den konstaterar han med hjälp av registerdata att ingenting tyder på att en högre koncentration av företag leder till högre produktivitet. Kanske är ryktet om geografins betydelse överdrivet?

– På något sätt ville jag ha en bekräftelse på det jag anade: Att ett företag som låg för sig självt, utan geografisk närhet till varken kunder eller liknande företag, kunde klara sig alldeles utomordentligt, säger ekonomie doktor Bo Wictorin.

Dunkla definitioner

När klusteridéerna blev heta växte företagsparker fram och områden som norra Italien gjordes till förebilder. Samtidigt kunde ingen klart säga vad ett kluster var.

– Många parametrar är höljda i dunkel när det gäller kluster. Den geografiska avgränsningen kan betyda allt från norra Europa till Räftele.

Bo Wictorin har granskat kluster genom att fokusera på arbetskraften. Enligt klusterteorierna är nämligen arbetskraftens rörlighet en av de stora fördelarna med att samla många likartade företag på samma plats. Här finns också ett av problemen: majoriteten av arbetskraften, i alla fall den svenska, flyttar ogärna på sig. Den är, vid sidan om råvaror, den produktionskraft som sitter där den sitter.

Kluster inte bättre

Wictorins studie visar alltså inte på några fördelar med att vara en del av ett kluster.

– Det är svårt att bevisa att ett samband inte existerar, men det är ju ett minst lika intressant faktum som att det gör det, säger Bo Wictorin. Jag hittar ingenting som säger att ett maskinföretag som slumpvis läggs ut i Sverige lyckas bättre om det hamnar i Laxå, där det redan arbetar 850 personer inom maskintillverkning, än någon annanstans.

En ”lagom” arbetskraftsrörlighet är dock positivt för produktiviteten i branscher som kräver högutbildad och specialiserad arbetskraft, exempelvis datanäringen. Även regionens storlek har betydelse. De mest produktiva företagen finns i större regioner. Men där återfinns också de minst produktiva. Inte heller här kan man dra några slutsatser som definitivt stödjer klusterteorierna, anser Wictorin.

För mer info: bo.wictorin@kultgeog.uu.se———–