Få flyt i kunskapsflödet

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2012:

Kunskap föder tillväxt. Men hur attraheras ny kunskap, och hur förvaltar vi den på bästa sätt? Lina Bjerke har fördjupat sig i hur kunskap förflyttas mellan företag och regioner.

– Det är viktigt att se kunskapsflöden ur olika perspektiv. Man behöver inte låsa sig fast vid att kunskap bara finns i till exempel böcker. Eller att det handlar om patent. Man kan vidga perspektiven, säger Lina Bjerke.

Kunskap kan även vara knuten till individer och produkter. Högt värderade produkter är materialiserad kunskap, medan högutbildade människor kan stå för en annan sorts inflöde. Bjerke menar att förkroppsligad kunskap, som individer och produkter, är ett relativt nytt sätt att mäta kunskapsflöden på.

– Jag tycker det är intressant att se hur kunskap flödar från ett ställe till ett annat med hjälp av import och export. I avhandlingen har jag två olika perspektiv på hur man absorberar ny kunskap i regioner. I det ena tittar jag på hur regioner snappar upp idéer från andra svenska regioner.

Det handlar om hur olika exportprodukter förflyttar sig över Sverige. En produkt som har sitt ursprung i en kommun kan exempelvis senare exporteras ut från en annan kommun.

– I det andra perspektivet studerar jag hur man importerar produkter och omvandlar dem till egna exportprodukter. Det är också en form av kunskapsinhämtning.

Bjerke visar att kunskapsflödet mellan kommuner spelar en viktig roll i exportförnyelsen. Här förkroppsligar produkterna den kunskap som finns. En intressant fråga blir då vad en region behöver för att kunna förnya sig när det gäller export inom tillverkningssektorn.

– Jag har även tittat på vilka faktorer som leder till att man blir duktig på att absorbera kunskap. När det gäller import och export behövs ett bra exportsystem och en fungerande infrastruktur. Men det är också viktigt att det redan finns kunskap i regionen så att mottagaren kan förstå den nya kunskapen som ska tas emot. Om man importerar en vara som man vill förvandla till en egen exportvara, måste det finnas någon i den nya regionen som vet hur den ska förvaltas. Industrispecifik kunskap är då viktigare än generell kunskap, säger Bjerke.

– I den globala värld vi lever i blir import och export viktigt. I det stora perspektivet är den innovationskapacitet som Sverige, eller en kommun, har egentligen ganska liten. Därför blir den globala marknaden ännu viktigare: man måste ha möjlighet att hämta kunskap från andra länder.

I sin avhandling undersöker Lina Bjerke bland annat var högskolestudenter, det vill säga människor som sitter inne med färsk kunskap, väljer att bosätta sig efter sin examen. Vilka faktorer gör att de i vissa fall väljer att lämna utbildningsorten?

– Storstäderna är bäst på att attrahera ny kunskap. Studenter i dag är intresserade av att kunna välja arbete och göra karriär. Det är de stora regionerna, som har en diversifierad arbetsmarknad, som är duktiga på att absorbera den här kunskapen. Högutbildade människor kräver även kultur, servicetjänster, restauranger och teater.

Bjerke har också undersökt hur inflödet av kreativ arbetskraft påverkar produktiviteten i företag med hög kunskapsintensitet. Där är bytet av arbetsgivare en kanal för kunskapsflödet.

– Min forskning visar att ett stort inflöde av arbetskraft per definition inte behöver öka produktiviteten. Får man in specifik kunskap som företaget kan snappa upp, ökar däremot produktiviteten.

– Arbetskraften förnyar och ökar alltså företagets produktivitet om företaget kan absorbera kunskapen och inlemma den i sin existerande kunskapsbas. Man måste vara duktig på att ta till vara det man får.

Detta gäller kunskapsflöden över lag. Den som är mottagare av kunskapen, vare sig den kommer i form av ny, kreativ arbetskraft, arbetssugna studenter eller varor med exportmöjligheter, måste ha tillräcklig kunskap för att kunna absorbera och utnyttja den. Kunskapsflödet behöver helt enkelt en kunnig mottagare.

– Det är jätteviktigt för kommuner att absorbera kunskap i olika former och förnya sin kunskapsbas. Det kan leda till nya innovationer, som i sin tur ligger till grund för den ekonomiska tillväxten, säger Bjerke.

Kontakta lina.bjerke@jibs.hj.se———–