Entreprenörskapshajpen under lupp ”Det finns en stämning som lockar”

Det satsas stort på att stimulera entreprenörskap och innovation. Men de allra flesta startup-företag misslyckas och avkastningen på innovation sjunker över tid. Ändå är entreprenörskap hetare än någonsin. Varför?

Entreprenören ses av många som en viktig kraft i samhället. Det är någon som skapar innovationer och jobbtillfällen, löser den gröna omställningen och får långtidsarbetslösa i arbete. Kulturen kring entreprenören är sympatisk och spännande som många vill vara en del av. Det menar Anna Brattström, forskare vid Sten K Johnson Centrum för Entreprenörskap vid Lunds universitet. Hon studerar entreprenörskapets kultur och vad den kan få för konsekvenser för individ och samhälle.

– Precis som i andra subkulturer finns det en stämning som lockar. Jag ser det hos våra studenter, hur de ser entreprenörskap som en dröm och karriärval. Det tror jag är annorlunda än för 15 år sedan. På streamingtjänsterna finns det en mängd tv-serier om framgångsrika entreprenörer och entreprenöriella tjänster och produkter marknadsförs och säljs som aldrig förr. Och det satsas stora summor offentliga medel på utbildningar och rådgivning inom entreprenörskap och innovation.

Människor kan utveckla sina idéer och sitt entreprenörskap i så väl privata som offentliga satsningar. Inkubatorer, startups hubs, innovationslabb och acceleratorer är några exempel. Men resultaten av satsningarna är oklara. Däremot visar tidigare forskning att avkastningen på innovation har sjunkit de senaste 30 åren, berättar Anna Brattström.

Kläder och språk avslöjar dig

I en nyligen genomförd studie undersökte hon de kulturella markörerna som finns inom entreprenörskapssfären. En del är ytliga, som klädkoder och språk till exempel. Det är snarare jeans och t-shirt än skjorta och kostymbyxor som gäller.

– Det finns ett starkt ungdomsideal som hänger samman med idén om att entreprenörskap skapar något annorlunda. Googlar man bilder på Klarnas grundare ser man att de till en början klädde sig som banktjänstemän. I de senare bilderna är klädkoden jeans och t-shirt.

Move fast and break things är Facebooks motto och innefattar en entreprenörskapskultur av hårt jobb och långa dagar. Elevator pitch, scaling, exit, unicorn, pitch deck, beach head. Svenska startup-världen har starka influenser från Silicon Valley. Ofta används engelska begrepp framför svenska.

– Kan du tugget så visar du att du är en del av gänget, det är också typiskt för en subkultur.

– Uppfattningen är att entreprenörskap omkullkastar det etablerade och att det gör livet bättre för människor. Det ligger mycket i detta! Entreprenörer har spelat och fortsätter att spela en viktig roll för ekonomisk, teknologisk och social utveckling. Men det som har skett på senare tid är att entreprenörskap också vuxit fram som ett starkt kulturellt ideal.

Offentliga satsningar riskerar vilseleda

Enligt Anna Brattström är det viktigt att förstå de kulturella delarna av entreprenörskap för att ha ett komplett svar på frågan om varför entreprenör-skap är så hett. När en kultur är trendig med många drivna aktörer, satsas det stora summor privata och offentliga medel.

– Att samhället satsar stora summor i entreprenörskap och innovation är bra, med det är viktigt att pengarna satsas där de gör mest nytta. Om människor startar företag för att de attraheras av en kultur, snarare än av ekonomiska skäl, kan man tänka sig att det ökar antal osunda företag som inte har förmåga att stå på egna ben och överleva över tid. Om drömmar utan substans dessutom stöttas med skattepengar är det problematiskt eftersom skattepengar alltid har en alternativ användning, säger Anna Brattström.

På individnivå är det riskfyllt att starta företag, långt ifrån alla har möjlighet att försörja sig på det. Och av de entreprenörer som satsar på tillväxtbolag är det mycket få som lyckas. Ändå är det attraktivt att bli entreprenör, enligt Brattström, som tror att den starka subkulturen är en förklaring till fenomenet. Och hon är självkritisk.

– Det är viktigt att man vet på vilka grunder som man startar företag. Om vi entreprenörskapsforskare uppmanar våra studenter att starta företag bör vi ge dem rätt förutsättningar. Annars är det ett helt gäng som plötsligt slitit med sitt företag i tio utan någon egentlig avkastning.

– Även om samhället tjänar på entreprenörskap i sysselsättningsgrad så tar individen en enormt stor risk. Om det hörs det sällan. Vi forskare är en del i narrativet av entreprenörskap som en väg till tillväxt och lösning på samhällsproblem. Det behöver vi göra något åt, säger Anna Brattström.

Kontakta anna.brattstrom@fek.lu.se

Kommande studie
Hösten 2022 påbörjar Anna Brattström, tillsammans med Mickaël Buffart och Karl Wennberg vid Handelshögskolan i Stockholm, ett större forskningsprojekt som ska studera entreprenörskap som en industri uppburen av starka kulturella ideal. Att förstå subkulturen på ett djupare plan blir en del i att förstå varför folk vill bli entreprenörer och varför organisationer investerar i entreprenöriella aktiviteter. De första resultaten från projektet går att läsa om här:
En explorativ fallstudie om kulturella ideal i entreprenörskapsindustrin (2022)
En kritisk analys av storytelling i entreprenörskapsforskning (2022)———–