Entreprenörskap grunden i ny utbildningsfilosofi

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2016:

Entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet, slog regeringen fast redan 2009. Men tråden verkar ha haft svårt att få fäste. En anledning är att ordet entreprenörskap har stark koppling till kommersialism. Och det är något som lärare ryggar inför, hävdar Martin Lackéus. I sin avhandling definierar han en ny utbildningsfilosofi där värdeskapande för andra står i fokus.

I dag verkar alla ha en åsikt om skolan. Pisaspöket skrämmer och många vill se förändring. Men frågan är vad dagens elever behöver för att säkra Sveriges framtida konkurrenskraft? På debattsidor och i sociala medier är tonläget uppskruvat. De flesta är snabba med att peka ut var felet ligger: ”Flumpedagogik” respektive ”katederundervisning” är två populära syndabockar.

Martin Lackéus har studerat motivation och lärande hos 2 000 barn och unga, från förskolan till högskolan. I hans studier ingår också hundratals lärare, och han har hämtat data från närmare 100 utbildningsinstitutioner i Sverige, Norge, Turkiet, Storbritannien, Belgien och USA.

Att lära genom att använda befintlig och ny kompetens, i syfte att skapa värde för minst en person utanför den egna gruppen. Det är definitionen av värdeskapande lärande, den nya utbildningsfilosofi som är resultatet av Lackéus forskning. Filosofin bygger på att individen skapar nytt värde för andra, och att detta värde utvecklar individen. Värdeskapandet går alltså i båda riktningarna.

Den teoretiska grunden är entreprenörskap. Men entreprenörskap förknippas ofta med ekonomisk vinning och den egna fickan. Värdeskapande lärande är mycket bredare än så.

– De bästa insikterna som jag har gjort under avhandlingsarbetet kommer från praktikerna jag jobbade med. Det var lärare i Sundsvall som sa: ”Vi kallar det ’värdeskapande’, då lyssnar folk”. Efter det började jag också använda begreppet.

– Det är mycket glädjande att vi har hittat något som fungerar på alla nivåer. Värdeskapande lärande är enkelt att definiera och alla förstår det.

”Entreprenöriellt lärande” benämns ofta som ett förhållningssätt, och Lackéus betonar att det inte är något fel i det. Men om det entreprenöriella stannar hos läraren och hens förhållningssätt uteblir den stora effekten på elevernas lärande.

– Många lärare saknar en djup förståelse för hur entreprenörskap relaterar till utbildning. Tendensen är att så fort elever jobbar i grupp, eller är ute på studiebesök, kallar man det ”entreprenöriellt”. Men det är ett olyckligt sätt att uttrycka sig.

– Att utgå från ”värdeskapande” är ett produktivt sätt att definiera entreprenörskap i utbildning. Man kommer runt mycket av det negativa med entreprenörskap. Alla som har pratat om entreprenörskap inför en grupp lärare vet att de förknippar det med kommersialism och egoism. För att inte tala om pedagogikforskningen – där är entreprenörskap verkligen persona non grata, konstaterar Lackéus luttrat.

Genom att fokusera på att skapa värde, snarare än att skapa företag, kan entreprenörskap ha en roll på alla nivåer inom utbildningssystemet, enligt Lackéus. Fröet till hans forskningsintresse kommer från Chalmers entreprenörskola, en utbildning som Martin Lackéus själv har deltagit i – och som förändrade hans liv. Utbildningen är ett så kallat venture creation program där studenterna, parallellt med teoretiska studier, även ska praktisera entreprenörskap. På Chalmers har de två år på sig att förvandla en idé eller ett forskningsresultat till ett tillväxtföretag. På riktigt.

– Från att ha varit en student utan egentlig relation till entreprenörskap, var jag plötsligt vd för ett bolag med åtta anställda. Det var en rejält emotionell berg-och-dalbana. Man ändrar perspektiv på vad man vill göra, och vad som är viktigt i livet.

– Några år efter utbildningen ville jag försöka förstå det här omvälvande som hade skett. Jag började forska på andra som hade gått igenom samma typ av högskoleutbildningar. Sedan vände jag på skutan och började titta på grund- och gymnasieskolor. Entreprenöriellt lärande i form av värdeskapande för andra förekom bara i liten utsträckning. Men i de fall som fanns såg jag starka effekter på motivation och lärande.

Lackéus har ägnat sig åt aktionsforskning, en handgriplig metod där forskaren är med och påverkar studieobjektet i stället för att observera på distans. Han har varit ute i skolor och arbetat tillsammans med lärarna, och därefter fångat upp både elevernas och lärarnas reflektioner. För att kunna göra det på ett bra sätt var han själv tvungen att agera entreprenöriellt.

– Jag har IT-bakgrund, och jag insåg att vi behövde ett nytt verktyg för att kunna strukturera upp och utvärdera de entreprenöriella och värdeskapande processer som sattes igång. ”Flumdödaren” blev arbetsnamnet på IT-verktyget som sedan har utvecklats till appen Loop me.

Tillsammans med lärarna har Lackéus gett eleverna uppgifter där de har fått arbeta utifrån frågeställningen: ”För vem kan mina kunskaper skapa värde i dag – och hur?” Eleverna har sedan, via appen, fått reflektera kring sitt lärande och sina känslor kring uppgifterna.

– Först är de ovana vid appen, men sedan älskar de direktkontakten med läraren. Och för läraren innebär den värdefull feedback.

– Utvecklingen av Loop me är helt integrerad i resan med forskningen. Appen har gett mig mer tid till forskningen, och den ger empirisk evidens. Jag hade aldrig kunnat presentera de här resultaten utan appen.

Martin Lackéus forskning visar att värdeskapande lärande ökar elevernas entreprenöriella kompetens. Samtidigt ökar även deras intag av mer traditionell kunskap. Det hänger ihop med att de motiveras av att hela tiden ha värdeskapande för en annan människa i sikte.

– Motivationen är en helt avgörande faktor. Man brukar säga att ”motiverade lär sig bättre”, ändå har man inte riktigt vetat hur man ska få till entreprenöriella och motiverande inslag i praktiken. Men vilken lärare som helst kan använda värdeskapande lärande för att motivera sina elever.

Att lära för ett eventuellt framtida jobb om 10–15 år är ofta diffust för elever. Desto mer direkt blir det att försöka tillämpa sina kunskaper – eller inhämta nya – för att skapa värde för någon annan i dag. Men Lackéus understryker att kopplingen till kunskapsmålen i läroplanen hela tiden måste finnas där. En heldag på Liseberg kan vara nog så underhållande, men den bidrar troligen inte till lärandet. Och att plocka disk under lunchrusningen kan skapa ett stort värde för krögaren – men uppfyller inte elevens kunskapsmål.

– Det räcker med att eleven tror på möjligheten att skapa värde, försöket att skapa värde behöver inte lyckas. Värdeskapandet är bara ett medel för att nå målet lärande, de kunskaps- och färdighetsmål som finns uppställda.

– Att göra något för någon utanför skolan är det som skapar mest värde, men det är också läskigast. En väldigt enkel och konkret övning kan vara att äldre elever lär ut ett skolämne till yngre elever.

Martin Lackéus disputerade i juni och har bestämt sig för att ta en paus från att studera just entreprenörskap i grund- och gymnasieskola. Han konstaterar att han ”badar i data” att skriva forskningsartiklar kring, men ska också starta nya forskningsprojekt. Dessutom vill han se till att Loop me snurrar på så att de anställda får lön, och så att forskningsverktyget kan leva vidare. När det gäller värdeskapande lärande som utbildningsfilosofi känner han att det är dags att pedagogerna tar över, och tillämpar kunskapen i skolorna.

– Jag vill inte vara den som står på barrikaderna och försöker rulla ut det värdeskapande lärandet. Det kan till och med vara skadligt. Det är bättre att andra gör det, de ser också andra saker än vad jag gör, säger Martin Lackéus.

Kontakta martin.lackeus@chalmers.se

Mer av värde

Förutom att kommunicera sin forskning den traditionella vägen, driver Martin Lackéus bloggen vcplist.com och Facebookgruppen ”Värdeskapande lärande i teori och praktik”. Hans Twitteralias är @mlackeus och på Youtube finns flera filmklipp, bland annat ett där han presenterar sitt avhandlingsarbete på tio minuter. På loopme.io finns mer info om IT-verktyget.———