Entreprenörskap är frukten av en livslång lärprocess

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2005:

Entreprenöriell kunskap får man inte bara genom att starta företag – det handlar om ett livslångt lärande. Det menar Diamanto Politis i doktorsavhandlingen Entrepreneurship, Career Experience and Learning – Developing Our Understanding of Entrepreneurship as an Experiential Learning Process*.

Varför är vissa bättre än andra på att upptäcka och exploatera affärsmöjligheter? Ekonomie doktor Diamanto Politis har i sin avhandling undersökt hur individer utvecklar entreprenöriell kunskap, och vilken roll deras tidigare karriärerfarenheter spelar i denna lärprocess. Empirin kommer från en enkät som har besvarats av närmare 300 svenska företagare, samt från intervjuer med fyra äldre affärsänglar.

De senare har hunnit prova på flera olika roller under sin yrkesverksamma karriär. De började som anställda i olika företag, avancerade uppåt och fick ledarskapserfarenhet. Sedan gick de sin egen väg under några år: verkade som entreprenörer med egna konsultföretag. Därefter blev de affärsänglar som investerade i andras entreprenörskap.

– Vi måste förstå entreprenörskap som en livslång lärprocess. Det handlar inte bara om processen kring att starta företaget. Vi behöver även förstå skeenden runtomkring och få ett bredare perspektiv, säger Diamanto Politis, Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Högskolan i Halmstad.

Tidiga erfarenheter viktiga

Hennes intervjuer med affärsänglarna visar att de skaffade sig entreprenöriell kunskap långt innan de startade sina företag. Företagsledarerfarenhet och branscherfarenhet, affärsrykte och legitimitet är några exempel på faktorer som är viktiga för kunskapsgenereringen.

– Det här är något man inte reflekterar över i debatten kring nya företagare. Kanske finns de nyföretagare som Sverige behöver redan i existerande företag?

Ofta sätter man likhetstecken mellan fnutterfarenhetfnutt och fnuttkunskapfnutt. Det är felaktigt, menar Politis. Olika karriärtyper genererar olika erfarenheter. Dessa kan sedan omvandlas till olika typer av kunskap, men det är inget som sker per automatik.

– Först när individen reflekterar över erfarenheten kan den omvandlas till kunskap. En företagare kan exempelvis ha startat tio företag som alla gått i konkurs – det betyder inte att han eller hon har lärt sig något av det.

Två komponenter

Diamanto Politis delar in den entreprenöriella kunskapen i två komponenter. Dels handlar det om att identifiera och utvärdera möjliga affärsmöjligheter, dels om att exploatera affärsmöjligheter. Den senare komponenten innefattar förmågan att hantera traditionella hinder som nyföretagare ofta stöter på, till exempel brist på finansiering och legitimitet.

Vilken komponent som är starkast hos en entreprenör beror på hur hans eller hennes lärprocess ser ut. Vissa har en explorativ lärprocess, det vill säga en fallenhet för att undersöka många olika sorters affärsmöjligheter. Andra är mer exploaterande och repetitiva. De gillar att utnyttja sin befintliga kunskap i likvärdiga affärsmöjligheter.

– Individer som har startat flera företag, och som har erfarenhet från varierande funktioner som marknadsföring, redovisning och juridik, är mer benägna att identifiera många nya affärsmöjligheter. Högskoleutbildning samt tidigare erfarenhet av att ha startat eller drivit företag i en snabbväxande bransch påverkar också identifieringsförmågan positivt.

– Individer som däremot har erfarenheter av företagsledning har större förmåga att starta och driva företag. Detta gäller oavsett om de har skaffat sig ledarerfarenheten som ägare eller anställd, i ett litet, medelstort eller stort företag, säger Politis.

För mer info: diamanto.politis@fek.lu.se

* Avhandlingen har lagts fram vid Lunds universitet———–