”Entreprenörskap är en demokratifråga”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 3, 2000:

Richard Swedberg, professor i sociologi:

Entreprenörskap har blivit ett legitimt högskoleämne. Men den sociala miljöns betydelse för företagandet borde få mer plats, menar Richard Swedberg, professor i sociologi vid Stockholms universitet.
– Då skulle studenterna bli mer insiktsfulla och kreativa. Entreprenörskap kan inte bara förklaras ur ett individuellt perspektiv.

Vid förra sekelskiftet växte de första handelshögskolorna fram. Syftet var att skapa praktiskt inriktade akademier för det nya viktiga chefsyrket. Nu är samma process på gång igen, men den här gången handlar det om entreprenörer. Den segdragna debatten om huruvida entreprenörer kan skolas eller bara födas tycks förlegad och utbildningarna är mycket populära.

– Skolorna har länge koncentrerat sig på att lära ut praktiska kunskaper, som hur konkurslagarna ser ut eller hur man förhandlar. Nu när ämnet har mognat behöver det kompletteras, menar Richard Swedberg. De ekonomiska modellerna bör inkludera det sociala perspektivet på företagande.

– Det finns mycket forskning inom sociologi, antropologi och psykologi som kan göra nytta på utbildningarna. Allt handlar inte om individens nyttomaximering. De sociala strukturerna påverkar också, säger Swedberg och pekar bland annat på hur nationalekonomen Joseph Schumpeter ständigt växlade perspektiv i sina försök att förklara entreprenörens betydelse för samhällsekonomin.

Själv ägnar han sig åt ekonomisk sociologi i allmänhet och åt Schumpeter och Max Weber i synnerhet. Biografin om Schumpeter gav han ut 1991, men intresset för hans forskning och liv lever vidare. När Richard Swedberg nu som redaktör sammanfattar de sociala vetenskapernas forskning om entreprenörskap i boken Entrepreneurship: The Social Science View kretsar mycket kring just Schumpeters arv. Boken är ett försök att bjuda in de mer klassiska ekonomerna till en korsbefruktning av perspektiv, såväl teoretiskt som praktiskt.

– Även om vi är mitt i en tvärvetenskaplig renässans för entreprenörskapsforskningen är det fortfarande ovanligt med projekt där sociologer och nationalekonomer jobbar tillsammans. Det är naturligt att man tycker att den egna analysen är överlägsen, men en objektiv bedömning är väl att vi är bra på olika saker, säger han.

Han vill också ta död på myten om att socialvetenskaperna inte kan bjuda på praktiska råd. Det handlar inte alltid om ”varför” en entreprenör gör som han eller hon gör, utan i högsta grad också om ”hur” och ”vad”. Därför kan resultaten användas även i praktiska utbildningar.

Nästa år kommer Richard Swedberg att vara gästforskare vid Centre for Advanced Studies in the Behavioral Sciences i Palo Alto utanför San Francisco. Troligtvis kommer han då att delta i Mark Granovetters nätverkstudie över Silicon Valley. Varför händer det som händer i den nya ekonomins vagga just där?
– Det verkar finnas många orsaker, tekniska såväl som institutionella och kulturella. Det är aspekter på den nya ekonomin som är mycket intressanta för en sociolog.

Nätverkssynen på samhället är för övrigt något som håller på att tränga bort det gamla klasstänkandet. Det som händer i dag går helt enkelt inte att förklara med den gamla terminologin, och att klasstänkandet tappat i betydelse är fackens frånvaro från de nya branscherna ett tecken på.

Richard Swedbergs eget intresse för entreprenörskap handlar inte bara om att entreprenörer bidrar till den ekonomiska samhällsnyttan. Man kan faktiskt se det som en demokratifråga, säger han.
– På sätt och vis är företeelser som entreprenörskap och civilkurage den raka motsatsen till mobbning. För att demokratin ska fungera krävs det att folk också har styrkan att stå upp för sina idéer och våga satsa på dem.

Det är kanske ingen slump att det var i entreprenörskapets förlovade land, USA, som den moderna demokratin föddes.

Fakta

Namn: Richard Swedberg
Ålder: 52 år
Bakgrund: Professor i ekonomisk sociologi vid Stockholms universitet med intresse för Webers och Schumpeters teorier kring entreprenörskap.
Aktuell: Med boken Entrepreneurship: The Social Science View (Oxford University Press, 2000).
———–