”Det måste till ett systemtänkande”

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2019:

– Byråkraterna i EU behöver förstå att det måste till ett systemtänkande för ökad innovationskraft. Det räcker inte med att införa investeraravdrag och tro att entreprenörskapet kommer att blomstra.
Det sa Magnus Henrekson när han föreläste på Estrad tillsammans med Niklas Elert.

Hur kan vi skapa ett inkluderande och effektivt innovationslandskap i Europa? I det Horizon 2020-finansierade forskningsprojektet Fires, Financial and Institutional Reform for the Entrepreneurial Society, har 46 forskare från nio EU-länder tagit sig an frågan.

Under höstens första Estradföreläsning presenterade Magnus Henrekson och Niklas Elert, båda forskare på Institutet för näringslivsforskning (IFN), några av resultaten. Tillsammans med Mark Sanders vid Utrecht University i Nederländerna, har de skrivit boken The Entrepreneurial Society: A Reform Strategy for the European Union (Springer, 2019).

– Av världens största företag som har byggts upp från grunden sedan 1990, finns 60 i USA, 22 i Kina och 18 i Europa. Vi är för dåliga på innovation i Europa, sa Magnus Henrekson.

– Entreprenörskap är inte enkelt. Utöver riskvilligt kapital behövs många kompetenta personer som kan samarbeta. Det måste också finnas möjligheter att anställa specialister och nyckelmedarbetare som ska våga riskera säkra anställningar. Och alla inblandade måste ha incitament för att bidra till den här resan, fortsatte han.

Inom EU kan det vara skattemässigt förmånligt att starta ett företag, men svårt att rekrytera. Idéer måste ibland säljas till ett annat land för att kunna växa. Och det kan finnas goda incitament för att forska på en plats, men samtidigt vara svårt att kommersialisera forskningsresultaten där.

Författarna föreslår reformer inom sex områden: rättsstaten och skydd för äganderätt, beskattning, finans- och kapitalmarknader, arbetsmarknader och socialförsäkringssystem, öppna produktmarknader samt mobilisering av humankapital för entreprenörskap.

– Rättssäkerhet och ägandeskydd ska få upphovspersonen att känna sig trygg, men inte vara begränsande för nya uppfinningar. I några EU-länder har vi sett en ”institutionell backsliding”. De har gått från att uppfylla kraven för EU-medlemskap till ett sämre institutionellt klimat. Om institutionerna inte fungerar, blir allt annat svårt, sa Niklas Elert.

Det behövs också mer riskkapital för att vi inte ska gå miste om innovationer.

– Av skattetekniska skäl är det ofta fördelaktigare att finansiera bolag med lån än med riskkapital i EU, och mycket sparkapital kanaliseras via institutionella placerare som inte är särskilt riskvilliga, sa Elert.

– Ett av mina favoritområden är konkurslagstiftningen. Det bör vara lätt att misslyckas.

Över huvud taget bör klimatet för företagare vara mer tillåtande, ansåg han, och exemplifierade med Uber.

– När företaget etablerade sig i USA hävdade de helt enkelt att reglerna för taxi inte gällde dem. Sedan följde långa konflikter mellan Uber och etablerade aktörer. De utmanade existerande bolag på ett sätt som var bra i längden. Det ledde till institutionell utveckling, konstaterade Niklas Elert.

Föreläsningen genomfördes 25 september 2019 på mässan Ekonomi & Företag i Kista. Den går att se i repris på www.esbri.se/webb-tv

Boken som föreläsningen byggde på kan laddas ner kostnadsfritt via www.ifn.se———–