”De främsta forskarna ska inte bli företagsledare”

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttPorträttetfnutt i Entré nr 1, 2002:

Sue Birley, entreprenörskapspionjär:

– Det är viktigt att det förs en vidare diskussion om universitetens roll för kommersialisering av forskning.
Det säger professor Sue Birley, en av pionjärerna inom entreprenörskapsforskningen.

Sue Birley tillhör de som tror på vikten och nödvändigheten av att utveckla former för att forskningen ska komma till kommersiell nytta. Konstigt vore det annars, med tanke på att hon är professor och chef för Imperial Colleges entreprenörskapscentrum och djupt engagerad i att se till att forskning kommer ut på marknaden.

– Flera studier visar tydligt att den kultur och strategi som ett universitet har för kommersialisering av forskning är central för hur det kommer att gå, säger Birley.

Samtidigt är hon tveksam till att kommersialiseringen ska kunna ge universiteten tillräckligt med pengar för att ersätta de intäkter de har i dag.

– Det är troligtvis så att tekniköverföring och andra former av kommersialisering av forskning både är kostsamt att organisera och underordnat universitets huvudsyfte som är att skapa, utveckla och sprida kunskap.

Tydlig policy krävs

En av de viktigaste frågorna är vem som äger de immateriella rättigheterna. Universitetet måste ha en policy som är tydlig, enkel och uppenbar för alla. Detta är dock komplicerat i de flesta fall, till exempel är det ofta flera forskare inblandade och forskningen kan vara privat finansierad.

Steget för en framgångsrik forskare att bli entreprenör är enligt Sue Birley kortare än man tror.

– Den framgångsrike forskaren har en hel del av de färdigheter och attribut som en framgångsrik entreprenör har: vision, kreativitet, förmåga att tänka lateralt, förståelse för hur en vision realiseras, tro på sig själv och orubblig beslutsamhet.

Men hon tycker samtidigt att det är skönt att de flesta forskare är bitna av forskningen. De behövs för att driva fram nya idéer som är kommersialiserbara.

– Jag tror knappast att vi vill att våra främsta vetenskapshjärnor ska bli företagsledare. De ska göra det de är bäst på, nämligen att forska.

En fråga som engagerar Sue Birley är betydelsen av att stödja den kommande forskargenerationen. Tillsammans med professor Ian MacMillan vid Wharton startade hon en konferens – Global Entrepreneurship Conference – i början av 1990-talet. Detta efter att de suttit tillsammans vid en större konferens och blivit väldigt upprörda över hur doktorander som presenterade sin forskning behandlades.

– Tanken med vår konferens var och är fortfarande att doktoranderna gör allt arbete med att presentera och kritisera varandras arbeten, förvisso med stöd av seniora forskare. Kritiken ska vara stödjande i en positiv anda.

Veteran inom området

Uppvuxen i en företagarfamilj har hon alltid tyckt att företagande är intressant. Vägen till entreprenörskapsforskning började dock med en doktorsavhandling i statistik.

– Efter min avhandling började jag undervisa i kvantitativa metoder på en handelshögskola. Efter en tid blev jag intresserad av strategifrågor och började på London Business School som hade startat en enhet för småföretag.

I den miljön medverkade Birley till att skriva fallbeskrivningar för undervisningsbruk och utvecklade även ett program för lärare i hur man skulle undervisa. Detta var i början och mitten av 1970-talet och långt innan småföretag och entreprenörskap stod högt på dagordningen.

– Jag har varit med ett tag, säger Sue Birley. Mitt fokus har flyttats från småföretag till entreprenörskap. Frågor om varför vissa företag växer och andra inte har varit ett av mina huvudsakliga intressen.

Ett av resultaten från dessa studier är vikten av motivation hos företagaren för att ett företag ska växa. Men även frågor om kontroll och andra intressenters påverkan på företaget har betydelse.

– Du får ofta ett helt annat scenario i ett företag som till exempel har externa finansiärer.

Att hitta vinnarna, de företag som kommer att växa, i förväg är ofta en ambition hos de aktörer som arbetar för att främja företagande. Enligt Sue Birley är detta ingen enkel uppgift – av den enkla anledningen att människors motivation förändras.

Fakta

Namn: Sue Birley

Bakgrund: Doktorerat i statistik. Professor och chef för Entrepreneurship Centre vid Imperial College Management School, London. Grundare, tillsammans med Ian MacMillan vid Wharton, av en årlig konferens: Global Entrepreneurship Conference. Tillhör en av de ledande internationella entreprenörskapsforskarna

Aktuell: Senaste medlemmen i Esbris Internationella vetenskapliga råd.

För mer info: www.ic.ac.uk ———–