Danmark: Forskningen som inte existerar

Följande text ingick även i temat ”Norden” som publicerades i ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 2, 2000:

Danmark

Den danska forskningen om småföretag och entreprenörskap är den som skiljer sig mest från sina nordiska kollegor. Den finns nämligen inte. Eller snarare, den saknar egna rubriker och ses istället som en naturlig del av företagsekonomin. Dessutom lägger danskarna numera mindre vikt på regionala frågor än vad som är fallet i Sverige, Norge och Finland.

En av de första forskare i Danmark som funderade kring de små företagens betydelse i näringslivet var C Haagens, som skrev sin Haandbog i handelsvidenskap redan 1926. Haagens förklarade hur företag hela tiden strävade efter större skalekonomier, och menade att detta i längden skulle leda till att de små företagen försvann. Så blev icke fallet, och i ännu mindre grad i Danmark än i något av de nordiska grannländerna. Danskt näringsliv kännetecknas nämligen just av bristen på riktigt stora företag, något som visserligen balanseras av de många duktiga medelstora exportföretagen.

– Bristen på storföretag har gjort att småföretagsforskning aldrig har varit särskilt hett i Danmark, vi har aldrig känt något behov av att ha särskilda konferenser eller särskilda kurser och utbildningar om det området, berättar Mette Mönsted, forskare vid Handelshögskolan i Köpenhamn.
– Däremot finns det mycket forskning som har med små företags villkor att göra. Teknikbaserat företagande eller knowledge management i tillväxtföretag är två exempel på det. Vi studerar även entreprenörskap, men kallar det hellre ”management of innovation”.

Den forskning som varit uttalat inriktad på småföretag tog fart i mitten av 70-talet, och då inom ramen för ett regionalt forskningstema på norra Jylland. Flera rapporter om näringslivets struktur presenterades, bland annat kunde det handla om småföretagens roll i den rådande ekonomin eller om entreprenörens roll för skapandet av nya företag. Sedan 80-talet har den regionala fokuseringen successivt ersatts av ett internationellt perspektiv på forskningen. Det har dels med den allmänna globaliseringen och den ökade grad av internationalisering som danska företag gått igenom att göra, dels beror det på att kunskapsintensiva och mer exportbenägna företag blivit intressantare för forskarna. Bioteknik och IT är viktiga framtidsbranscher för de unga danska företagen.

Den danska entreprenörskapsforskningen är i dag främst samlad till Handelshögskolan i Köpenhamn och Syddansk universitet, som sedan 1995 har ett eget centrum för småföretagsstudier. Några egna professorer finns inte, men här finns exempelvis forskare som Poul Rind Christensen, som bland annat studerat lokalisering och internationalisering av små företag. Detta är också ett av de områden där den danska forskningen kan anses vara ledande internationellt. Ett annat sådant område är utbildningsmodeller för entreprenörer, alltså hur och när småföretagare och entreprenörer bör utbilda sig för att behålla sin konkurrenskraft eller innovationsförmåga.

När Poul Rind Christensen tillsammans med Lene Axelsson gjorde en kartläggning av den danska småföretagsvärlden var det just dess spretighet som pekades ut som ett stort problem. Det finns forskning, men den har inga professorer och få institutioner att samla sig under. Intresset är dessutom svagare än i exempelvis Sverige. Ett resultat av detta har, precis som i Norge, varit att man som dansk forskare snarare har sökt sig utanför landets gränser för att hitta samarbetspartners istället för att leta bland kollegorna på hemmaplan.

– En annan sak som hämmar forskningen är att det finns för lite pengar. Det är svårt att få pengar till kurser om entreprenörskap, inte alls som i Sverige där det finns mycket regionala pengar att hämta, säger Mette Mönsted.
– Dessutom har ni mer uppdragsforskning vilket ger pengar till skolorna. För oss betyder det att det blir svårare att genomföra flera av de projekt som vi skulle vilja göra.
———–