Entreprenörerna – lika intressanta dagen efter?
Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 3, 2002: I valtider är det opportunt att damma av entreprenören och lyfta fram dennes betydelse för Sveriges framtida välstånd och tillväxt. Frågan är hur entreprenörspolitiken kommer att utformas under den kommande mandatperioden? Regeringsunderlaget är bräckligt, det finns en betydande risk för långbänkar och beslutsförlamning. […]
Forskning i styrelserummet fattas
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002: Under 1990-talet har forskningen om styrelsens roll i mindre företag ökat kraftigt. Ändå finns fortfarande många obeforskade områden, konstaterar Jonas Gabrielsson och Morten Huse i artikeln The venture capitalist and the board of directors in SMEs: roles and processes (Venture Capital, vol 4, nr 2, 2002). […]
Hundra år av företagsamhet
Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2002: Om svensk företagsamhet under hundra år berättar Jan Jörnmark i sitt kapitel i boken Omvandlingens sekel (Studentlitteratur, 2002). Innovativa vågor, samförståndsanda, snilleindustrier och globalisering är några av de faktorer som format utvecklingen. Under perioden 1870-1914 föddes företag som Alfa Laval, AGA och ASEA, och de växte […]
Planering, struktur och fokus är nyckeln till framgång
Följande text publicerades på ESBRIs webbplats 18 mars 2003: Nya forskningsrön om nyföretagande: Den typiska svenska nyföretagaren är en man i 40-årsåldern med tidigare erfarenheter av fnuttsinfnutt bransch. I 75 procent av fallen har han inga tillväxtambitioner, utan nöjer sig med att få ihop till brödfödan. Detta är några av resultaten från en unik studie […]
Företagsamhet med djupa rötter
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2002: I boken Entreprenörskapets dynamik och regionala förankring (Växjö University Press, 2002) medverkar forskare från de båda fälten entreprenörskap och historia. Tillsammans presenterar de en rikare bild av hur regioner utvecklas. I det inledande avsnittet skriver redaktörerna Peter Aronsson, Linköpings universitet, och Bengt Johannisson, Växjö universitet, om […]
Kluster kräver långsiktigt fokus
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2002: Långlivade kluster växer inte fram över en natt. Utan tålamod, omsorg och insatser från en rad olika aktörer avstannar utvecklingen. Det konstaterar Christian Berggren, Linköpings universitet, och Göran Brulin, Arbetslivsinstitutet och KTH, i Nutek-rapporten Klistriga kluster eller globala glidare?. I rapporten analyseras fyra fnuttklistriga klusterfnutt: Gnosjös […]
Kreativa kunder källa till innovation
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2002: Ett sätt att ta reda på vad kunderna tycker är att göra en traditionell marknadsundersökning. Ett annat sätt är att uppmana dem att föreslå hur produkterna borde utvecklas. Per Kristensson och Jonas Matthing vid Karlstads universitet samt Peter Magnusson, Handelshögskolan i Stockholm, har testat den sistnämnda […]
Afrikanska småföretag saknar kapital
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2002: För företagare med tillväxtambitioner i Uganda, Zambia och Zimbabwe är pengar det största problemet. De anser att det är svårt att få tillgång till lång- och kortfristigt kapital, men även förvaltningen av de finansiella medel som kommer in i företaget upplevs som problematisk. Det visar en […]
Efterlyses: en ny innovationspolitik
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2002: Betydelsen av innovationssystem: Utmaningar för samhället och för politiken är titeln på en Vinnova-rapport författad av Thomas Andersson, Ola Asplund och Magnus Henrekson. Författarna konstaterar att Sverige ligger i topp när det gäller att satsa på forskning och utveckling. Dessutom är svenska forskare duktiga på att […]
Gnosjös anda är manligt könad
Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2002: Vem är gnosjöföretagaren – en man i blåställ med verktyg i händerna? Ja, åtminstone om man får tro den bild som såväl forskare som journalister gärna förmedlar. Sanningen är att en tredjedel av företagarna i Gnosjö är kvinnor. Men de syns inte. De flesta fnuttvetfnutt hur […]