Byråkratin hejdar nyskapande idéer

Jonas
Gustafsson
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2009:

Det framhålls ofta att byråkrati och krångliga regler ställer till stora problem för entreprenörerna. Nu finns det också vetenskapliga bevis för detta. Åtminstone är byråkratin en hämsko för de mest kreativa och nyskapande idéerna. ”Vanliga” företagare verkar inte lika påverkade.

Byråkratin är en av de faktorer som påverkar om en person väljer att bli entreprenör eller inte. Det visar Fredrik Svensson i Essays on Entrepreneurship and Bureaucracy.

Avhandlingen handlar om relationen mellan entreprenörskap och byråkrati och läggs fram vid Mittuniversitetet. Svensson har bland annat undersökt vad företagare i Strömsund i Jämtland tycker om ”byråkratiproblemet”. Med byråkrati menar han all typ av verksamhet som reglerar och ramar in företagarnas beteende.

– Ibland hör man åsikten att byråkrati är så fasansfullt krånglig. Men det visar sig faktiskt att de allra flesta är ganska nöjda, säger han.

Endast 16 procent av de 123 undersökta Strömsundsföretagen upplever byråkratin som ett problem. Fast efter en uppdelning av företagarna enligt en kreativitetsskala blir det annat ljud i skällan. De kreativa entreprenörerna har klart större problem med byråkrati.

– Siffrorna ökar ganska dramatiskt. Bland de tillverkande, kreativa företagen har nästan 50 procent problem med byråkratin. Nya idéer och riktigt kreativt entreprenörskap verkar alltså påverkas negativt av byråkratin, konstaterar Svensson.

Samhället påverkas negativt

Han sätter gärna in resultaten i ett bredare perspektiv och påpekar att det är de riktigt kreativa företagen som kanske i störst utsträckning bidrar till samhällsutvecklingen. I förlängningen påverkas därmed samhället av de negativa aspekterna av byråkratin, menar Svensson.

Han har även undersökt om skillnader i entreprenörskap och byråkrati kan förklara skillnader i ekonomisk utveckling mellan länder.

– Det verkar ju som att fler entreprenörer leder till ökad ekonomisk utveckling. Men det är också viktigt att ta hänsyn till byråkratin. Många fatiiga länder har en väldig massa entreprenörer, men ändå ingen vidare ekonomisk utveckling. En stor del av förklaringen till detta är att länderna har en omfattande och ineffektiv reglering av entreprenörskap och företagande.

Fast motmedlet är inte att montera ner byråkratin helt. Ett laglöst land är givetvis inte heller så attraktivt för entreprenörer.

– Man får göra skillnad på ”good law” och ”bad law”. Entreprenörer är beroende av att det finns bra skydd för ägande, ett effektivt skattesystem och så vidare. En effektiv reglering med väl fungerande ”good law” och så lite ”bad law” som möjligt är den ideala situationen ur ett entreprenöriellt perspektiv.

Svensson har gjort en fallstudie i Zambia där han följer ett antal processer från idé till företag. Han har bland annat intresserat sig för hur entreprenörer löser de olika byråkratiska problem de stöter på under resans gång.

– Det finns framförallt två strategier man kan ta till i Zambia. Den första, och viktigaste, är att skapa sociala kontakter med relevanta tjänstemän. Den andra att betala mutor.

Landsspecifika problem

Lösningen på problemen är lite olika beroende på sammanhang. Olika länder har olika problem. Många fattiga länder är i behov av effektivare reglering och mer ”good law”. Tyvärr saknas ofta resurserna för att göra byråkratin effektivare.

– I Sverige har vi relativt mycket regler, men de handhas effektivt och ställer därför inte till med så stora problem. Men visst, man kan fråga sig varför så många kreativa företagare här känner sig så begränsade av byråkratin, säger Fredrik Svensson.

För mer info: fredrik.svensson@itps.se———–

3089

DELA