Äntligen börjar verkligheten avspegla sig i forskningen

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 2, 2002:

I en aforism sägs att fnuttåsikter får mening först när de kläs i ordfnutt. Vid jubiléet för Småföretagsdagarna i Örebro i januari deltog jag i en workshop om perspektiv på småföretagsforskning. Att anlägga ett perspektiv innebär att göra en avbildning med djup, att se något på avstånd i tid eller rum eller att skapa sig en överblick. Detta kan ske inifrån eller utifrån.

Ett försök gjordes att klassificera svenska företagsekonomiska avhandlingar 1970-2000 med en indelning i sex femårsperioder. Licentiatuppsatser, tidskriftsartiklar, offentliga utredningar behandlades inte. Underlag har under många år samlats för forskarkurser. Småföretagsforskning definierades brett för att få med bland annat entreprenörskap. Som företagsekonomi har även räknats avhandlingar från närliggande ämnen på tekniska högskolor och vid Sveriges lantbruksuniversitet. Viss osäkerhet finns i materialet. Avhandlingar kan ha missats eller klassificerats fel, det vill säga som icke småföretagsforskning.

Totalt noteras avseende småföretagsforskning 69 avhandlingar (74 doktorer) i företagsekonomi. Ytterligare fem finns inom nationalekonomi, psykologi, ekonomisk historia och finansrätt. Av de 69 kom 11 procent 1971-1980, 22 procent 1981-1990, 19 procent 1991-1995 och 48 procent 1996-2000. Av doktorerna är 20 procent kvinnor, flest under senare tid. Umeå universitet, Lunds universitet och Handelshögskolan i Stockholm svarar för vardera ett tiotal avhandlingar. Doktorer med inriktning småföretagande utgör en ökande andel av det totala antalet doktorer i ämnet. Intressant är att andelen kvinnor som disputerat på småföretagande är högre än andelen kvinnor som disputerat inom hela företagsekonomin. Till och med 1985 hade bara en enda småföretagsavhandling skrivits på engelska. Därefter är cirka hälften på engelska. Detta språk och svenska dominerar också referenslistorna.

De delområden som dominerar är strategi, planering, ledning och organisation (20 procent) samt teknik, utveckling, innovationer och internationella frågor (20 procent). Minst intresse visas för produktion och arbetskraftsfrågor (3 procent) samt ekonomistyrning, redovisning och beskattning (4 procent). Det senare är märkligt med tanke på debatten. Noterbart är vidare att ägande, finansiering och statliga bidrag inte röner så stort intresse (12 procent). Dock kan ekonomi- och finansaspekter beröras även om avhandlingar huvudsakligen handlar om annat. Perspektiv inifrån anläggs i 55-60 procent och utifrån i 25-30 procent av avhandlingarna. Några är svårklassificerade. De kan utgöra rent teoretiska arbeten eller ha blandade perspektiv.

Småföretagsforskningen har blivit rejält etablerad under senare år. Ett antal pionjärer har format forskningsprogram samt skapat stimulans och blivit handledare för doktorander. Internationell forskning har utövat lockelse. Småföretagsfrågor har rönt politiskt intresse och lett till statliga satsningar. Statens industriverk (SIND) gjorde tidigt studier av mindre och medelstora företags finansiering, överlåtelser, skatter med mera. Forskningsbyar runt universitet och högskolor har stimulerat till forskning, liksom nyskapade stiftelser av typen Forum för småföretagsforskning (FSF), Scandinavian Institute for Research in Entrepreneurship (SIRE), Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala (CEF) och Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning (ESBRI). Kanske har också det förhållandet att små, främst familjeägda, företag dominerar företagandet i Sverige till slut givit genomslag i forskningen.

För mer info: bertilgandemo@hotmail.com———–