Djur och natur + entreprenörskap – en lösning för psykisk ohälsa?
- Publicerad: 27 jun 2025,
- 9:56 f m
- Uppdaterad: 27 jun 2025,
- 1:05 e m
Allt fler människor drabbas av psykisk ohälsa, vilket för rätt många leder till långa sjukskrivningar. Ett forskningsprojekt undersöker nu hur naturen, sociala innovationer och entreprenörskap på landsbygden erbjuder möjliga lösningar.
Psykisk ohälsa ligger bakom mer än hälften av alla längre sjukskrivningar – och stressrelaterade fall är vanligast. Det här borde få aktörer inom hälso- och sjukvården att utforska alla möjligheter för att kunna erbjuda olika behandlingsmetoder till de som är drabbade. En potentiell rehabilitering är naturbaserade interventioner (NBI), till exempel djurassisterad terapi eller vistelser i naturmiljöer som skog och mark. Trots potentialen utnyttjas NBI i dagsläget i mycket begränsad omfattning, enligt forskarna verksamma i projektet ”Tur i skogen – entreprenörers naturbaserade och sociala innovationer”.
– Idag erbjuds naturbaserade interventioner främst i några få regioner i södra Sverige. Det fick oss att fundera över om detta kunde vara en möjlighet för att utveckla sociala innovationer och entreprenörskap på landsbygden. Här finns företagare som skulle kunna utveckla och erbjuda NBI-tjänster, men det finns utmaningar som behöver adresseras för att detta ska kunna utvecklas i större skala, säger biträdande professor Päivi Juuso, Luleå tekniska universitet.
Bristande kunskap bromsar utvecklingen
En utmaning är att offentliga aktörer – som ofta är de potentiella kunderna – har bristande kunskap om NBI som ett komplement till traditionell vård. Detta trots att det finns forskning, bland annat studier från NBI-verksamheter i Region Skåne, som visar att personer med psykisk ohälsa ofta återgår snabbare till sitt arbete efter att de genomgått ett NBI-program
– Vår egen forskning och internationella studier visar att kombination av ett rehabiliterande program med uppföljande friskvård hos samma företag som erbjudit rehabiliteringen är bra för tillfrisknande och återgång till arbetet. Att få återhämta sig i en kravlös naturmiljö där prestation och resultat inte är i fokus är hälsofrämjande. Det finns dessutom hög evidens för att regelbundet vistas utomhus med naturljud, ljus och ren luft främjar hälsan, säger professor Åsa Engström, Luleå tekniska universitet.
Upphandling och legitimitet är utmaningar
Även traditionell upphandling av de NBI-tjänster som är sociala innovationer är en utmaning. En effektiv upphandling försvåras då det inte finns någon standard för kvalitet och kostnad. Dessutom är det en heterogen marknad med olika företag som vänder sig till olika kunder och där slutkunden, personen med stressrelaterad psykisk ohälsa inte är den betalande kunden.
– Det finns ett behov av att utveckla tydliga kriterier för vad kvalitet innebär och hur det ska mätas. Certifiering kan vara ett sätt att skapa legitimitet för tjänsterna, säger Ossi Pesämaa, Luleå tekniska universitet
En annan del i att skapa legitimitet är att kunna visa på och följa upp de värden som skapas. Mätinstrumenten som utvecklas behöver fånga både kvantitativa och kvalitativa värden – till exempel återgång till arbete, men också välbefinnande. Det behöver även täcka ekonomiska aspekter på olika nivåer. Här kan verktyget Social return on investment (SROI) användas. Det visar vilka samhällsvinster en satsning ger i relation till kostnaden.
Professor Jeaneth Johansson, Luleå tekniska universitet, menar att även projektens korta varaktighet är en utmaning:
– Trots detta behöver företagen skapa legitimitet för tjänsterna de erbjuder och SROI är ett bra verktyg för det.
Nationell samordning behövs
För att NBI-tjänster ska kunna utvecklas i större skala menar forskarna att en nationell samordning behövs – med en plattform som skapar struktur, kvalitet och stöd. En sådan plattform skulle bland annat kunna ta fram kvalitetskriterier, upphandlingsstöd och bidra till att höja kunskapen hos köpare inom offentlig sektor.
– En viktig uppgift skulle vara att ge stöd till de små företagen. Vi har sett att de behöver hjälp med att söka tillstånd och förstå hur upphandlingar fungerar. Även affärsutveckling behöver de stöd med, säger Päivi Juuso.
En nationell plattform skulle också bidra till långsiktiga strukturer i stället för dagens tillfälliga projektlösningar. Då skulle hållbara strukturer, samverkansmodeller och långsiktig evidens skapas.
– Tänk om det kunde skapas en innovationsplattform för naturbaserade interventioner – ett strategiskt innovationsprogram som till exempel MedTech4Health. Då skulle fler NBI-tjänster som är sociala innovationer utvecklas och bidra till effektfulla, långsiktiga lösningar för psykisk hälsa och välbefinnande, avslutar Päivi Juuso.
Tips för upphandling av NBI-tjänster
För företag
• Samarbeta med andra företag för att tillsammans erbjuda olika NBI-tjänster – det ökar chanserna vid upphandling.
• Var tydlig med vad interventionen innebär och vad ett program innehåller.
• Utgå från köparens behov och krav, dvs den offentliga aktören. Många företag bygger affärsmodellen utifrån slutkunden som inte är köpare av tjänsten.
• Skräddarsy interventionerna. Fokusera på specifika slutkunders behov för att utveckla interventionen med utgångspunkt i ett personcentrerat förhållningssätt.
För upphandlare
• Ta del av den evidens som finns och lär av goda exempel som till exempel Region Skåne och Västra Götalandsregionen.
• Samarbeta med andra kommuner och regioner för att skapa gemensamma processer och strukturer för att upphandla NBI-tjänster.
• Våga prova NBI som en behandlingsmetod.
Kontakta paivi.juuso@ltu.se
Artikeln är publicerad i samarbete med forskningsprojektet ”Tur i skogen – entreprenörers naturbaserade och sociala innovationer” vid Luleå tekniska universitet.
Om forskningsprojektet Tur i skogen
”Tur i skogen – entreprenörers naturbaserade och sociala innovationer” är ett tvärvetenskapligt projekt med forskare från Institutionen för hälsa, lärande och teknik, och Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle vid Luleå tekniska universitet. Projektet är finansierat av Familjen Kamprads stiftelse. I projektet medverkar biträdande professor Päivi Juuso (projektledare), professor Åsa Engström, professor Jeaneth Johansson och biträdande professor Ossi Pesämaa.
Fler artiklar om projektet:
Sociala innovationer för psykisk hälsa – en möjlighet för entreprenörskap på landsbygden
