SÖDERTÖRNFORSKARE: Så får vi skärgårdsföretagandet att blomstra

Maria

Gustafsson

Publicerad: 29 jan 2025,
3:16 e m
Uppdaterad: 29 jan 2025,
12:45 e m

DELA

Logistiska hinder, höga kostnader och splittrade politiska beslut gör vardagen komplicerad för många skärgårdsföretagare. Samtidigt kan lokal innovationskraft bana väg för en blomstrande framtid. Men det krävs en nationell strategi som tar ö-samhällenas behov på allvar.

De flesta svenskar förknippar skärgården med solstänkta klippor, vackra båtturer, caféer och restauranger i toppklass. Och det är tack vare hårt arbetande företagare som vi turister får möjlighet att uppleva detta. Men för många ö-bor är livet som företagare inte alltid enkelt.

– Det går inte att separera företagandet från samhället på öar. Om samhället inte fungerar, fungerar inte heller företagandet – och vice versa, säger Paulina Rytkönen, forskare vid Södertörns högskola.

Säsongsbaserade verksamheter och logistikproblem

Med sina 267 570 öar är Sverige världens mest ö-rika land. Cirka 400 av dem är befolkade utan fastlandsförbindelse. Och det är på de öarna, utan broar eller tunnlar, som Paulina Rytkönen tillsammans med andra forskare, har studerat företagande och entreprenörskap. Södertörnkollegan Tommy Larsson Segerlind ingår i forskargruppen:

– Ett av de största hindren för skärgårdsentreprenörskap är logistik. Transport av varor och material är dyrt och tidskrävande, och många öar saknar grundläggande samhällsservice. Dessutom är många verksamheter starkt säsongsbundna, vilket gör det svårt att planera långsiktigt.

Paulina Rytkönen. Foto: Södertörns högskola.

– För att driva företag på en ö krävs inte bara affärskompetens utan även logistikförmåga och ett stort kontaktnät. Du måste veta vem som kan transportera en viktig vara åt dig när det behövs, fortsätter Paulina Rytkönen.

Exempel från pandemin visar hur lokal mobilisering och samarbete blev avgörande. På vissa öar organiserades besökarnas flöden noggrant, och färjepersonal samordnade med lokala företag för att minska smittspridning och säkra leveranser.

Socialt kapital nyckeln till framgång

Ett annat resultat i forskningen är vikten av socialt kapital – det vill säga invånarnas förmåga att samarbeta och mobilisera resurser för gemensamma mål.

– Civilsamhället, inklusive företagarföreningar, är centrala aktörer på öarna eftersom de ofta driver utvecklingsprojekt tillsammans med lokala företag och aktörer, säger Tommy Larsson Segerlind.

Skärgårdssamhällen med starkt socialt kapital har ofta större motståndskraft mot kriser och bättre förutsättningar för utveckling.

– Vi såg tydligt under pandemin att öar med hög grad av engagemang och samarbete klarade sig mycket bättre än de med lågt socialt kapital. Skillnaden mellan att lyckas och misslyckas handlar ofta om förmågan att mobilisera kraft och hitta gemensamma lösningar, berättar Paulina Rytkönen.

Politiska reformer – ett måste

Trots den lokala kreativiteten och innovationskraften lider skärgårdssamhällena av strukturella hinder. En av de största utmaningarna är avsaknaden av en svensk skärgårdsstrategi eller ö-lag. Sverige har idag inget ramverk som säkerställer att politiska beslut är anpassade till ö-samhällenas specifika behov.

Tommy Larsson Segerlind. Foto: Södertörns högskola.

– Dagens regionalpolitik baseras ofta på avstånd mätt i fågelvägen eller tid för biltransport till ett urbant centrum, vilket inte är tillämpbart på öar och kan skapa stora negativa konsekvenser. Det kan till exempel innebära att ö-företagare måste ägna en hel arbetsdag åt att resa till och från fastlandet för att lösa administrativa frågor, förklarar Tommy Larsson Segerlind.

– Finland har haft en skärgårdslag sedan 1981, och nu reviderar de den för att anpassa den till dagens behov. Sverige, som är ett av världens mest ö-täta länder, borde lära av detta och införa en liknande lag, säger Paulina Rytkönen, som vid ett flertal tillfällen diskuterat frågan med svenska politiker och representanter för OECD.

En skärgårdslag skulle kunna förhindra absurda situationer, som när restauranger på öar inte kan uppfylla krav på kylda soprum eftersom bygglov inte beviljas i hamnområden. Det skulle också skapa större tydlighet i beslut som rör infrastruktur och samhällsservice.

– Om skolor, butiker eller färjetrafik försvinner påverkar det inte bara vardagen för ö-borna utan också möjligheten att driva företag. Detta gör öarna extra sårbara, för små förändringar kan få stora konsekvenser för hela ö-samhället, menar Paulina Rytkönen.

Skärgården som laboratorium

Trots utmaningarna ser forskarna stora möjligheter i skärgården. Öar kan fungera som testmiljöer för hållbara lösningar inom energi och transporter. Initiativ som solcellsparker och elbåtar kan inte bara gynna lokala samhällen utan även skalas upp nationellt.

– EU ser öar som potentiella laboratorier för hållbar utveckling. Vi har redan sett exempel på svenska öar som lyckats samordna kollektiv avfallshantering och energieffektivisering. Det här kan bli en modell för andra regioner, menar Tommy Larsson Segerlind.

Framtidens möjligheter

Forskningen fortsätter att utvecklas genom initiativ som Swedish Network for Island Research, som arbetar för att samla kunskap och skapa en plattform för samarbete mellan forskare, företag och lokalsamhällen. Men för att skärgårdsentreprenörskapet ska blomstra krävs både politisk vilja och ekonomiskt stöd.

– Om vi vill att skärgården ska vara mer än en semesteridyll måste vi skapa förutsättningar för året runt-boende och företagande. Det handlar om att säkerställa social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet, säger Paulina Rytkönen.

– Med rätt politiska reformer och fortsatt lokal innovationskraft kan skärgården inte bara behålla sin livskraft utan också bli en förebild för hållbar utveckling i Sverige och internationellt, säger Tommy Larsson Segerlind.

Artikeln är publicerad i samarbete med Södertörns högskola.

Kontakta
paulina.rytkonen@sh.se
tommy.larsson.segerlind@sh.se