NY FORSKNING | ”Entreprenöriell” stadsplanering exkluderar flera samhällsgrupper

Maria
Gustafsson
DELA
Kvinna i rullator går i park samtidigt som hon övervakas av kameror och butiker är öppna.
Idag byggs städer med främsta syfte att attrahera företag, turister och kapital – en så kallad entreprenöriell stadsplanering. Foto: Canva.

Gör fler butiker och övervakningskameror det offentliga rummet tryggare för alla? Nej, inte alls, menar sociologiforskare vid Mittuniversitetet.

För ungefär 30 år sedan skedde ett skifte i hur stadsplanerare vid kommunhusen definierar trygghet – och därmed också i hur städer utformas. Då, innan skiftet, betraktades trygghet främst som en social fråga.

– Staden skulle vara till för invånarna och människors sociala behov var i fokus. Kommuner satsade på att stärka sociala nätverk och överbrygga avstånd mellan generationer, till exempel genom att skapa ett rikt föreningsliv, berättar Ida Sjöberg, Mittuniversitetet.

– Medborgarna var helt enkelt i centrum för stadsplaneringen.

På 1980-talet ändrades fokus inom stadsplanering till att mer handla om att driva ekonomisk tillväxt. Idag vill man främst attrahera företag, turister och kapital, och stora summor pengar satsas på marknadsföring av städer. Fenomenet kallas för ”entreprenöriell stadsplanering”.

Ida Sjöberg. Foto: Privat.

– Beslutsfattare i kommuner vill ha människor och kapital i rörelse. Det ses som ett motgift mot brottslighet – och som den främsta faktorn för att skapa trygghet i en stad. Detta synsätt är starkt präglat av en ekonomisk logik där stadens varumärke och attraktivitet är centrala, förklarar Ida Sjöberg.

Trygghet uppfattas olika  

I sin doktorsavhandling har hon specifikt studerat Sundsvall. Hon har intervjuat olika aktörer, från politiker och tjänstemän till medborgare med olika bakgrund. På så vis har forskningen kartlagt hur trygghet uppfattas av olika grupper i samhället. I Sundsvall och de flesta andra svenska städer och kommuner handlar strategier kring trygghet främst om brottsbekämpning.

– Trygghetsarbetet handlar om att öka övervakningen i det offentliga rummet och att den fysiska miljön byggs för att minimera oordning och brottslighet.

Men för många medborgare handlar trygghet också om tillgänglighet och inkludering, visar forskningen.

– Kan du inte komma fram i staden med rullator på grund av för höga trottoarkanter eller dålig snöröjning så skapar det en känsla av otrygghet, säger Ida Sjöberg.

– Och för dem som inte har någonstans att bo eller på annat sätt är marginaliserade i samhället, skapar det snarare otrygghet att staden bygger bort naturliga platser för dem att vara på.

Gynnar de kapitalstarka

En slutsats i forskningen är att trygghetsbegreppet avpolitiseras och blir en ”neutral” teknisk fråga. Det innebär att maktrelationer och sociala strukturer osynliggörs. I stället gynnar trygghetsarbetet redan kapitalstarka individer, enligt Ida Sjöberg, och exkluderar grupper som inte passar in i den entreprenöriella stadsbilden.

– Stadsplanerare missar de verkliga trygghetsbehoven hos en stor del av medborgarna. Trygghet bör återigen börja ses som en fråga om social inkludering och jämlikhet, inte enbart om brottsförebyggande och ordning.

– Men det rimmar tyvärr illa med den entreprenöriella stadsplaneringen, påpekar Ida Sjöberg.

Andra metoder krävs

Om vi vill att städer ska byggas för alla, inte för några få, menar Ida Sjöberg att det behöver föras en bredare dialog om vad trygghet är.

– Vi måste våga utmana det vi tar för givet. Kommuner skulle behöva testa nya metoder för medborgardialoger till exempel, jobba mer med uppsökande verksamhet. För idag vet vi att de som kommer till kommunens medborgardialoger sällan tillhör de marginaliserade grupperna i samhället, säger hon.

En annan lösning för att bygga och utveckla trygga städer för samtliga medborgare är att kommuner lämnar stuprörsarbetet.

– Stadsplanerare jobbar såklart inte med de sociala frågorna. Men när man bygger städer som ska vara till för alla, krävs brett samarbete mellan förvaltningarna. För vi måste fråga oss om vi vill ha ett samhälle där vi bygger bort människor för att de inte passar in i stadsbilden, och sedan låtsas som de inte finns.

Kontakta Ida.Sjoberg@miun.se

Mer om avhandlingen
Ida Sjöberg disputerade nyligen vid Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, Mittuniversitetet, med avhandlingen A CALL FOR SAFETY: Mapping a dispositif of safety in entrepreneurial urban planning and development.

Läs också:
Kundbegreppet retar Kronofogdens medarbetare

6

DELA