Nerväxt är målet för ekoprenörer

När ekorrhjulet snurrar allt snabbare, samtidigt som klimatkrisen blir mer hotfull, väljer vissa att kliva av. Maxim Vlasov har studerat hur moderna ”gröna vågare” utövar sitt entreprenörskap.

Entreprenörskap, ekologi och psykiskt välbefinnande flätas samman i Maxim Vlasovs avhandling. Han har genomfört en etnografisk studie av 11 ”gröna vågare” – eller ”ekoprenörer” – i Sverige.

– De är människor som utan tidigare erfarenheter av jordbruk har startat småskaliga ekologiska jordbruk, både på landsbygden och i staden.

– Ekoprenörerna har erfarenheter av utbrändhet, känner klimatångest och att kontorsarbete alienerar dem. Det har fått dem att i stället satsa på nerväxling, självhushållning, kreativt fysiskt arbete och regenerativa jordbruksmetoder, berättar Maxim Vlasov.

Ett regenerativt jordbruk är en form av ekologiskt jordbruk som syftar till att återbilda och förnya marken, snarare än att utnyttja den maximalt för att få stora skördar. ”Nerväxt” är ett annat nyckelbegrepp i Vlasovs forskning. Det handlar om att ställa om samhället till minskad energi- och resursförbrukning. Ekologisk hållbarhet, välmående och social rättvisa prioriteras framför BNP-tillväxt.

– Nerväxt är inte detsamma som ekonomisk depression, utan innebär snarare en kritik mot tillväxtparadigmet som genomsyrar samhället. Tillväxtparadigmet är ohållbart och dessutom sårbart inför de kriser som det bidrar till att skapa, säger Maxim Vlasov.

De ekoprenörer som han har studerat försöker navigera i en terräng mellan rådande tillväxtekonomi och olika alternativa framtider. De stöter på många svårigheter, till exempel att det tar tid att lära sig platsen och yrket. Det fysiska arbetet kan vara krävande, och det är svårt att försörja sig på småskaligt, alternativt jordbruk.

Vlasov menar att ekoprenörerna har potential att driva omställning – men då måste de få institutionellt och politiskt stöd.

– Den nya generationen småbrukare kommer in i branschen med entreprenörsanda, alternativa värderingar och kritisk kunskap om jordbrukets roll i den lokala omställningen. För att få det att fungera ekonomiskt använder de sig av diversifiering – direkta distributionskanaler och marknader som andelsjordbruk och Reko-ringar, matförädling, utbildnings- och turismtjänster, och inkomst från arbete utanför gården, säger Maxim Vlasov.

Maxim Vlasov lägger fram sin doktorsavhandling Ecological embedding: stories of back-to-the-land ecopreneurs and energy descent vid Umeå universitet 27 november 2020 klockan 13.00. Disputationen livesänds via Zoom.

Kontakta maxim.vlasov@umu.se för mer info och länk till sändningen.———–