FORSKNINGSPROPOSITIONEN 2020: ”Konkurrensen hårdnar från nya länder”

I kölvattnet av pandemi och lågkonjunktur – vilka satsningar kommer att göras på svensk forskning och innovation de kommande åren? Esbri har pratat med ministern för högre utbildning och forskning, Matilda Ernkrans.

Varje mandatperiod presenteras en forskningsproposition som pekar ut riktningen för svensk forskningspolitik de kommande åren. Senare i höst är det återigen dags. Men redan när höstbudgeten presenteras 21 september vet vi hur mycket pengar det finns att satsa på svensk forskning.

Vad innebär egentligen forskningspropositionen?
– Inriktningen på kommande proposition är att Sverige ska vara en ledande forskningsnation och att den positionen ska försvaras. Den fria forskningen ska värnas samtidigt som forskningspolitiken ska svara mot globala och nationella samhällsutmaningar, som vår tids ödesfråga klimatet och utmaningar inom hälsa och välfärd. Då stärker vi samhället, skapar en bättre välfärd, nya jobb och väcker framtidstro.

Vad innehåller den konkret?
– Exakt innehåll återkommer vi till när propositionen presenteras. Men den kommer att bli en forsknings- och innovationsproposition. Därtill kan vissa utbildningsfrågor som kopplar till forskningspolitiken också komma att inkluderas. Utgångspunkten för arbetet är fortsatt att Sverige ska försvara sin position som en ledande forskningsnation. Nu hårdnar konkurrensen från nya länder, och för att försvara vår position krävs fortsatta satsningar och stärkt kvalitet inom svensk forskning.

– Det är tydligt att hela vårt samhälle även på sikt påverkas av pandemin. I satsningar vi gör i den kommande propositionen behöver vi därför se över om och hur de behöver relatera till pandemin eller dess påverkan på vårt samhälle.

Vilken betydelse har propositionen för entreprenörer och innovationsklimatet i Sverige?
– Den innehåller prioriteringar för politiken för forskning och innovation. Regeringen bedömer att den rådande pandemin kan leda till minskningar av FoU-finansiering från näringsliv och andra privata aktörer. Det tar vi i beaktande när vi ser över behoven av statliga medel för forskning och utveckling. Statliga forskningsinsatser är dessutom viktiga för en återstart av ekonomin.

– Att Sverige har den styrka vi har i dag som innovationsnation beror på att vi har sett att högre utbildning, forskning och innovation hänger samman. Och att vi har jobbat tillsammans mellan det offentliga och det privata. I nära samverkan. Vi ska även minnas att den grundplåten för vårt kunskapssamhälle inte är en självklarhet, utan något som en rad regeringar byggt starkt under mycket lång tid.

Läs också om vad forskarna Maureen McKelvey, Hans Westlund och Mats Benner har för tankar om kommande forskningsproposition. ———–