”Nästa teknikskifte är en game changer”

Anna-Karin
Florén
DELA
Vinit Parida. Foto: Lukas Andersson.

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 4, 2019:

Vinit Parida vill bedriva praktiknära forskning i framkant:

I Luleå är det redan år 2024. Eller, i alla fall på Vinit Paridas arbetsplats. Hans forskargrupp har siktet inställt på de utmaningar som antas komma med industrins transformation.

Vinit Parida är ett stjärnskott. När tidningen Fokus rankar de 100 mest produktiva och citerade forskarna i kategorin samhällsvetenskap placerar han sig på nummer 24. I april utnämndes han till ämnesansvarig professor för forskningsämnet entreprenörskap och innovation på Luleå tekniska universitet. Av de 25 anställda forskarna inom ämnet är många ledande inom sina respektive områden. Tillsammans producerar de varje år ett 40-tal artiklar som publiceras i ledande vetenskapliga tidskrifter.

– Det är en positiv utmaning att leda gruppen. Vi har goda förutsättningar att fortsätta växa och rekryterar för närvarande sex nya doktorander och två postdoktorer, säger Vinit Parida.

Under Vinit Paridas barndom var hans pappa överste i den indiska armén. Nya stationeringar innebar ständiga flyttar. Efter en tid valde familjen att slå sig ner i Delhi för att barnen skulle få studiero. Men pappa Aditya Parida trivdes inte på sitt nya jobb inom näringslivet, så när han blev erbjuden en lektorstjänst på Luleå tekniska universitet (LTU) packade familjen väskorna igen.

– Jag läste två bachelorutbildningar samtidigt i Delhi: informations- och kommunikationsteknologi på förmiddagarna, ekonomi på eftermiddagarna. Det rådde dotcom-boom vid millennieskiftet.

Nyutexaminerade, engelskspråkiga IT-ingenjörer hade goda möjligheter att få välbetalda jobb i den växande outsourcingindustrin.

– Min plan var att jobba några år och så småningom kanske läsa en MBA.

Men när pappan tipsade om masterutbildningen i e-handel på LTU, sökte och antogs både Vinit och hans syster. Dotcom-boomen fick vänta.

– Jag trivdes bra i Luleå, när den inledande kulturkrocken hade lagt sig, säger han och skrattar.

Luleå strax söder om polcirkeln, med knappt 80 000 fåordiga invånare, stod i bjärt kontrast mot myllret av människor i 20 miljonersstaden Delhi med medeltemperatur på 34 grader i juni. Kontrasterna finns även i utbildningssystemen.

– I Indien är undervisningen skolboksorienterad, som student ska man kunna återge vad man har läst. I Sverige arbetade vi med verkliga problem som företag brottas med. Det passar mig bättre. Jag var en okej student i Indien, men inte jättebra. I Sverige fick jag bättre betyg och såg möjligheter till en akademisk karriär.

I Luleå blev Vinit Parida uppmärksammad av professor Michel Cervantes och fick efter masterutbildningen i uppdrag att göra en global översyn av utbildningsbehovet inom vattenkraft, ett område som sträcker sig över flera forskningsfält. Resultatet blev en artikel som publicerades i en vetenskaplig tidskrift och som ett konferensbidrag.

– Det här var 2006, samtidigt som LTU etablerade sig som entreprenöriellt universitet med Håkan Ylinenpää som ämnesföreträdande professor. Jag var en av de första doktoranderna som rekryterades till den nya avdelningen, tillsammans med bland andra Joakim Wincent, Daniel Örtqvist och Sara Thorgren.

Tretton år senare arbetar de fortfarande tillsammans.

– Många frågor som vi studerade då blev viktiga, som framtidens affärsmodeller. I dag pratas det mycket om att stora företag som Volvo Cars måste gå från att sälja bilar och service till att sälja mobilitet. De nya affärsmodellerna byggs runt en funktion, snarare än en produkt.

Gruppen utforskar fortfarande företags utmaningar och bidrar med insikter som kan leda till att företagen fungerar bättre. De initierar också dialoger mellan olika aktörer. Bland tidigare och nuvarande samarbetspartners finns Ericsson, Scania, Volvo Construction Equipment, Epiroc, Komatsu Forest, SCA, ABB, IBM, Telia, Mälarenergi, Luleå energi och ett flertal kommuner.

– Det unika är att vi arbetar med praktiska problem. Vi vill ligga steget före och funderar över utmaningar som industrin kan möta om fem år. Det gör att vi får generöst med finansiering, och att vi ibland får så många förfrågningar från näringslivet att vi måste tacka nej.

– Att bidra till konkreta resultat på företag är en viktig drivkraft för mig. Jag vill göra skillnad, det är mer givande än att få genomslag i den akademiska världen genom publiceringar, säger Vinit Parida.

Just nu sker flera teknikskiften parallellt. Tre trender bildar en megatrend: elektrifiering, automatisering och digitalisering. Det sistnämnda handlar i det här fallet om maskiner som pratar med varandra och AI som skapar nya insikter. Till det kommer förändrade konsumtionsmönster.

– Det är en game changer, säger Parida.

En lastbilstillverkare, som Scania till exempel, har en prissättningsmodell som är avhängig bilens material- och produktionskostnad, samt underhåll. Men om lastbilen saknar förare och motor, och ser väldigt annorlunda ut än i dag – hur ska företaget tjäna pengar? Hur kan det skapa värde? Och varifrån får det sina intäkter?

– Sannolikt kommer man ta betalt för digitala tjänster och tillhandahålla mjukvara. I praktiken innebär det att ingenjörsorienterade företag i Sverige, blir konkurrenter till mjukvaruföretag som Google, IBM och Microsoft.

För närvarande arbetar Vinit Parida och hans kollegor med gruvindustrin, 5G och interkonnektivitet. Stora delar av brytningen kommer att automatiseras.

Parida tycker att hans indiska bakgrund har gett honom sociala färdigheter och perspektiv som är värdefulla i forskningsmiljön.

– Indien är ett helt annat typ av samhälle där mycket av den struktur som vi är vana vid i Sverige saknas. Man är ständigt omgiven av människor, allting är kaos, och det gäller att vara superflexibel och ödmjuk för att klara sig. Det går inte att vara auktoritär och peka med hela handen.

– Samtidigt trivs jag väldigt bra med det svenska sättet. Människor säger vad de tycker och är ärliga. Att dialogen är rak gör det lätt att samarbeta. Man behöver inte fundera över vad som inte sägs.

I väst tar vi mycket för givet, och det färgar av sig på hur vi resonerar och ställer forskningsfrågor. En etablerad sanning här är till exempel att stabila institutioner är en förutsättning för entreprenörskap, menar Parida.

– Då borde färre individer vara entreprenörer i länder med bristfälliga institutioner – men så är det inte.

Ända sedan Vinit Parida började forska i Luleå har han velat använda sina kunskaper i Indien eller andra utvecklingsländer.

– En fördel med att vara professor är att jag kan designa mina egna studier, säger han med glimten i ögat.

Tillsammans med Dean Shepherd från University of Notre Dame i USA, har Parida startat en studie om jugaad innovation. Jugaad är ett ord på hindi som betyder ungefär ”en tillfällig lösning på ett problem”. I praktiken är det ofta en dålig prototyp framtagen med obefintliga resurser. Men prototypen är ofta väl anpassad till omgivningen och har hög innovationsgrad, menar Vinit Parida.

– Många som arbetar med jugaad innovation är fattiga och lever på landsbygden eller i slumområden. Jag vill förstå hur metoden kan användas i företag som har svårt att innovera, trots stora resurser.

Vinit Parida har samlat data om innovatörers drivkrafter och förutsättningar i slummen. I ett annat projekt intervjuade han entreprenörer som är verksamma i Dharavi utanför Bombay, ett av världens största slumområden. Han ville bland annat veta hur de definierar framgång.

– Det är inte, som man kan tro, att lämna slummen och flytta in i en lägenhet. I slummen finns både kunder och billig arbetskraft. Dessutom är entreprenörerna en slags hjältar med hög status i området. Definitionen av framgång är i stället att deras barn kan utbilda sig och gifta in sig i bättre familjer.

Det har inte varit lätt att publicera den här forskningen, men Vinit Parida tycker att insikterna är angelägna att föra ut.

– De utmanar vår uppfattning om vad som är entreprenörskap.

Kontakta vinit.parida@ltu.se

Mer av Vinit

Digital servitization business models in ecosystems: A theory of the firm. Journal of Business Research, vol 104, 2019 (tillsammans med Marko Kohtamäki, Pejvak Oghazi, Heiko Gebauer och Tim Baines).

Circular Business Model Transformation: A Roadmap for Incumbent Firms. California Management Review, nr 2, vol 61, 2019 (tillsammans med Johan Frishammar).

Orchestrating industrial ecosystem in circular economy: A two-stage transformation model for large manufacturing companies. Journal of Business Research, vol 101, 2019 (tillsammans med Thommie Burström, Ivanka Visnjic och Joakim Wincent).

Smart Factory Implementation and Process Innovation: A Preliminary Maturity Model for Leveraging Digitalization in Manufacturing Moving to smart factories presents specific challenges that can be addressed through a structured approach focused on people, processes, and technologies. Research-Technology Management, nr 5, vol 61, 2018 (tillsammans med David Sjödin, Markus Leksell och Aleksandar Petrovic).

Adopting a platform approach in servitization: Leveraging the value of digitalization. International Journal of Production Economics, vol 192, 2017 (tillsammans med Javier Cenamor och David Rönnberg Sjödin).

Mer om Vinit

Bakgrund Disputerade 2010 vid Luleå tekniska universitet på avhandlingen Achieving Competitiveness through Externally Oriented Capabilities – An Empirical Study of Technology-Based Small Firms. Har gästforskat vid Stanford University, National University of Singapore och Indian Institute of Science. Vinit har också varit gästprofessor vid Linnéuniversitetet och University of Vaasa. Några av hans forskningsområden är tjänstefiering, affärsmodellsinnovation och digitalisering av industriella ekosystem.

Fritid Med en fru från Polen, syskon i USA, svägerska i Skottland och släkt i Indien blir det mycket resande för Vinit, hans fru (som också forskar på LTU) och deras två barn. Hemma i Luleå är familjen ofta ute i naturen, och ser fram emot att snart få lära barnen skidåkning och andra vintersporter.

Aktuell Huvudtalare på två konferenser i slutet av november: ASAP Service Management Forum i Milano, Italien, och International Conference on Business Servitization i San Sebastián, Spanien.

2242

DELA