Moral är drivkraften bakom hållbarhetsarbete

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2019:

Fina visioner och mål långt fram i tiden, eller verklig förändring här och nu – om än i små steg. Tina Sendlhofer har studerat små och medelstora företags hållbarhetsarbete och identifierat flera olika strategier.

Tina Sendlhofer har länge intresserat sig för hur företag kan bidra till ett hållbart samhälle. När hon jobbade i Indien ingick det i hennes arbetsuppgifter att titta närmare på hur rapportering kring corporate social responsibility, CSR, går till i praktiken. Hon la märke till att det finns en hel del kunskapsluckor kring hållbarhetsfrågor, inte bara hos företag i Indien utan även hos europeiska och nordiska företag.

– Den CSR-litteratur som finns handlar framför allt om större företag. Slutsatsen är för det mesta att större företag är bättre på detta än mindre företag, eftersom de senare inte har samma tryck på sig från media och konsumenter. Jag tyckte inte att det stämde med min bild så jag ville ta reda på mer, berättar Tina Sendlhofer som har disputerat vid Handelshögskolan i Stockholm.

I sin doktorsavhandling Organising Corporate Social Responsibility: The Case of Employee Involvement at Small and Medium-Sized Enterprises har Sendlhofer därför valt att fokusera på hur små och medelstora företag kan organisera sitt CSR- och hållbarhetsarbete. Hon har bland annat studerat hur anställda, ägare och ledare formulerar, och arbetar med, konceptet hållbarhet. Hon har också studerat hur företagen relaterar till aktörer i sin omgivning, däribland leverantörer, partners och politiker. Dessutom har hon prövat om en digital utbildning i arbetsrätt för fabriksarbetare kan vara ett alternativ till traditionell klassrumsundervisning.

De empiriska studierna har genomförts på tre mindre, svenska företag inom klädindustrin. Hon har även gjort intervjuer hos tillverkarna i Kina.

– Eftersom det är ny forskning och nya teorier får man ha i åtanke att resultaten bygger på ett begränsat underlag. Men för liknande företag med ungefär samma omständigheter bör resultaten absolut vara applicerbara, säger hon.

Fallstudierna visade att hållbarhetsarbetet drivs av moraliska ställningstaganden, inte av ekonomiska faktorer. Att arbeta med hållbarhet ansågs ingå i vad det innebär att driva ett företag, och medarbetarna hade ofta stark personlig drivkraft. Men därifrån till att faktiskt göra något konkret är steget långt.

Hos ett av företagen beskrev de anställda hur hållbarhetstänket var en del av företagets identitet, men att de hade svårt att få in det i sitt dagliga arbete. Tina Sendlhofer kallar det för ”visionär prokrastinering”. De ska vara med och rädda världen – men om 20 år.

– Företaget hade en ambitiös och visionär agenda men lyckades inte förändra sitt sätt att arbeta för att kunna leva upp till den. Målen hänvisar till något som ska hända längre fram. Företagets ledning och anställda hade utnämnt sig själva till framtidens hjältar, vilket gjorde att de kunde ta det lugnt i dag, säger hon.

I ett annat av de undersökta företagen såg det annorlunda ut. Det arbetar med mindre, kortsiktiga mål som utvärderas och omformuleras kontinuerligt. Tidshorisonten är kortare och förändringsarbetet handlar mindre om vad som ska göras internt, och mer om hur de ska kunna engagera andra runt omkring.

Till exempel valde företaget att inte söka patent för ett nytt material som de utvecklat, för att andra skulle kunna lära av företagets erfarenheter. Det gör att utvecklingen går snabbare framåt än om var och en arbetar på sitt håll, med samma uppfinning, menade företaget.

De studerade företagen har begränsat förhandlingsutrymme gentemot tillverkarna de anlitar, exempelvis i Kina. Men genom att erbjuda samarbete och gemensam kunskapsutveckling kan de, enligt Tina Sendlhofer, ändå hitta sätt att påverka.

– Det ena företaget engagerade leverantörerna och gjorde dem delaktiga i innovationsarbetet. Leverantörerna kunde då utveckla sitt eget tänkande kring hållbarhet och se nya affärsmöjligheter, berättar Sendlhofer.

I den tredje fallstudien har hon undersökt vilken potential en digital utbildning i arbetsrätt för fabriksarbetare har. I den mån de får utbildning i dag, sker det framför allt på traditionellt vis – genom undervisning i klassrum, med alla begränsningar det innebär.

– Klassrumsundervisning är bunden till en viss tid och plats, och jämförelsevis dyr. Fördelen med den digitala utbildningen är att den kan göras när som helst och var som helst. Om arbetarna har tillgång till digital utrustning där utbildningen finns lagrad kan det vara ett bra alternativ.

Under arbetet med avhandlingen kunde Tina Sendlhofer konstatera att företag tycks arbeta med CSR-frågor på olika sätt. Ett vanligt antagande när det gäller små och medelstora företag är att det är ägaren som driver hållbarhetsarbetet. Men Sendlhofers studie av mindre företag visar att i det fall hållbarhetsarbetet var lyckat, var det snarare de anställda som drev frågan. De jobbade hårt för att stärka företagets hållbarhetsprofil.

– Det var lite överraskande. Men även om inte ledningen driver arbetet, är det viktigt att den ger medarbetarna sitt stöd.

I det prokrastinerande företaget såg det annorlunda ut. Där lät ledningen visserligen medarbetarna arbeta med hållbarhetsfrågor, men de fick inget verkligt stöd. Medarbetarna försökte hitta framkomliga vägar men arbetet gick trögt. I praktiken blev det ingen större skillnad.

– Att arbeta med hållbarhet kräver kreativitet och ett kritiskt förhållningssätt till organisationen och omgivningen. Då är det lätt att ”vara upptagen” och skjuta på det till nästa år. Men för att klara sig på längre sikt när klimatet ändras och resurserna blir mer begränsade behöver alla, även små företag, anpassa sina affärsmodeller, säger Tina Sendlhofer.

Hon tror att arbetsgivare skulle vinna på att ge stöd till medarbetare som har ett engagemang som går utanför de ordinarie ramarna. I de flesta fall har ledningen visserligen bra överblick, men det är medarbetarna som vet hur förändringar kan genomföras i det dagliga arbetet.

– Genom att låta den här kunskapen gro och bära frukt finns möjlighet att hitta framgångsrika strategier inför framtiden. Det behöver inte alltid handla om att generera mer vinst, utan om att hitta affärsmodeller som håller i längden, säger hon.

Även om Tina Sendlhofers avhandling har gett en hel del ny kunskap om hållbarhetsarbete i små och medelstora företag finns det mer att lära, anser hon. Själv vill hon gärna fortsätta studera samma ämne, och våren 2019 fick Sendlhofer forskningsmedel från Handelsrådet för ytterligare två års studier.

– Det är ett spännande område, eftersom det inte finns så mycket forskning än.

Kontakta tina.sendlhofer@alumni.hhs.se———–