Lek mer på jobbet

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2016:

Barn är proffs på låtsaslekar och bus, men det är inget vi vuxna kan hålla på med – speciellt inte på vår arbetsplats. På jobbet är det alltid bäst att visa sin mest seriösa sida, vara så korrekt som möjligt och hålla tungan rätt i mun så att man inte gör bort sig inför chefen… Eller? Samuel West har forskat om lekens betydelse i arbetslivet.

När Samuel West försökte göra sina lektioner på universitetet lite roligare fick han kritik av sina kollegor.

– De talade om för mig att: ”Här på universitet ska vi inte ha roligt, här ska vi lära oss saker.” Och sedan undrar de varför studenterna inte lär sig något på lektionerna! säger Samuel West.

-Det är bland annat genom att leka som barn lär sig nya saker. Forskningen har visat hur lek påverkar barn, och funnit att den är viktig på flera olika sätt. Men hur påverkar lek vuxna i deras jobbsammanhang?

Samuel West konstaterar i sin avhandling att lek främjar både kreativitet och arbetsglädje. Hans forskning består av tre delar. I den första har han intervjuat ett antal kreativitetskonsulter som använder lek som ett av sina verktyg. Kreativitetskonsulterna arbetar med att bryta invanda tankemönster så att deltagarna kan få nya perspektiv på sig själva och på sin arbetsgrupp. En kreativitetsövning kan till exempel vara att bygga ett torn av spagetti.

Utifrån resultaten från den första studien designade West två experiment där han ”utsatte försökspersoner för lek”, som han säger. I det första fick mötesgrupper olika leksignaler inplacerade i sitt konferensrum efter fikapausen.

– När de kom tillbaka fanns där – i stället för en fruktkorg – en skål med sockervadd. På ett annat möte hade vi placerat ut leksakspistoler som skjuter skumgummiraketer. En tredje leksignal var lösmustascher i ett kuvert med instruktionen: ”Sätt på dig lösmustaschen och fortsätt mötet som om ingenting har hänt.” Den sista leksignalen bestod av instruktioner att lägga märke till när någon rörde vid sitt ansikte under mötet, till exempel justerade sina glasögon eller lutade huvudet mot handen. Den som märkte detta skulle kasta upp händerna i luften och utbrista: ”Det är härligt att leva!”

Efter att grupperna hade interagerat med de olika leksignalerna kunde West notera att kreativiteten hade ökat, i jämförelse med en kontrollgrupp som inte fick någonting extra förutom den vanliga fruktkorgen efter kaffet.

I ytterligare en lekstudie fick ett antal arbetslag gå en kurs i improvisationsteater tillsammans.

– Deltagarna fick göra kreativitetstester före kursen och en månad efter kursen. Mätningen visade att deras kreativitet hade ökat, både individuellt och i gruppen.

West menar att leken främjar kreativitet genom att vi blir mer öppna för nya idéer.

– I leken är det alltid okej att misslyckas, det gör inget att spagettitornet rasar eller att du gör bort dig i en opretentiös lekövning. Den sortens experiment främjar också viljan att utforska och undersöka saker.

Men det finns alltid de som inte vill vara med och leka, och det måste man respektera.

– Man kan aldrig tvinga någon att leka. Lek är per definition frivillig. Så fort du tvingas är det inte längre lekfullt. Det är jätteviktigt att komma ihåg. Det är därför forcerad team building oftast inte blir så bra.

Femkamp på kickoffen är en vanlig aktivitet och alla förväntas delta med ett leende. Men West menar att man inte bör fokusera så mycket på tävlingsmoment eftersom många tar tävlingar på för stort allvar, och det är alltid någon som måste förlora.

-En annan sak som kan hämma leken är en arbetsplatskultur som bygger på alltför stort allvar.

– Där är det den som är mest seriös som vinner. Jag kallar det ”överdriven seriositet”.

– Om det viktigaste är att verka seriös och alltid ha på sig sin prestigemask, då kan du inte tillåta lekfullheten att komma fram. Men om du däremot utför ditt arbete med en lekfull inställning kan du ändå göra ett seriöst jobb och vara väldigt kvalitetsmedveten – samtidigt som du känner både glädje och lekfullhet. Fokuserar du bara på seriositeten är leken död, konstaterar Samuel West.

Det är alltid svårare att vara kreativ om man bara fokuserar på att det ska leda till något slags resultat. West menar att leken är oslagbar när det gäller att utforska olika idéer tillsammans på ett lustfyllt sätt.

– Allt vi gör i organisationsvärlden ska ge en förväntad effekt och leda till att vi producerar eller tjänar mer. Men i lekens värld tar vi avstånd från det. Där är det tillåtet att göra saker bara för att det är roligt, utan att förvänta sig ett visst resultat. I det ligger en slags magi.

– Lek är självmotiverande, vilket skapar fokus, delaktighet och engagemang i gruppen. Alla kan vara med, inte bara de som skriker högst.

Historiskt sett var lek på jobbet vanligare innan industrialiseringen.

– Skomakaren och smeden hade ett mer flexibelt förhållande till lek. När vi började jobba i fabriker såg chefen där till att ingen höll på och tramsade. Vi fick för oss att tid är pengar, och det protestantiska sättet att tänka har följt oss fram till i dag. Man sa: ”Den enda vägen till himlen är genom hårt arbete” – ett uttryck som gagnar kapitalismen.

I dagens kunskapssamhälle ska vi i stället producera idéer. Då funkar inte det tankesättet. Vi måste tillåta oss att ta pauser och släppa in fantasin och glädjen, menar West.

Dessutom motiveras den nya generationen mer av att ha kul på jobbet än av pengar eller hög status.

– Arbetsgivare måste anstränga sig för att ”kul på jobbet” ska få ta större plats, annars byter en programmerare jobb ganska snabbt. Det är viktigt att ge anställda tillåtelse att leka, och att de högre upp i organisationen uppmuntrar de anställda även om de inte är produktiva hela tiden.

Det är också viktigt att ledningen föregår med gott exempel, menar West. Chefen kan inte säga: ”Nu ska ni vara kreativa och lekfulla medan jag svarar på lite mejl.” Chefen måste våga vara med och leka, och det inte bara en gång om året på företagets julfest…

– Det funkar inte att gå till gymmet en gång om året för att få muskler. Det funkar inte heller att ha en inspirerande kickoff och tro att det ska förändra vardagen.

Som chef finns det mycket du kan göra för att arbetsplatsen ska bli roligare, både genom att förändra arbetsmiljön och genom din personlighet. Det är dock farligt att komma in och tala om för andra hur de ska ha kul.

– Alltför koreograferat roligt funkar sällan eftersom vi har roligt på olika sätt. Det handlar snarare om att uppmuntra medarbetarna till att ta egna initiativ och bejaka sin lekfullhet. Det finns studier som visar att chefer som är okonventionella får kreativare medarbetare, vilket är ganska roligt. Gör något oväntat, ta en risk och se vad som händer.

Men om jobbet är lekfullt och roligt hänger förstås inte bara på hur arbetsmiljön ser ut eller på hur busig chefen är.

– Är det viktigt för dig att känna arbetsglädje bör du kanske anstränga dig lite själv. Och arbetsglädje kan du hitta på andra sätt än bara genom att skratta och ha kul, speciellt om det du gör är meningsfullt för dig.

Du kan börja bete dig på ett sätt som är i linje med hur du vill må.

– Som medarbetare finns det ofta ett spelrum, inte alltid i vad du gör men i hur du gör det…

– Det kanske inte alltid är kul att vara tågkonduktör med sura passagerare och försenade tåg, men du väljer ju själv din inställning. När jag åkte tåg till Lund häromdagen dansade konduktören genom kupén och ropade glatt ”God morgon!” till passagerarna, vilket gjorde att vi alla blev på gott humör. Han gjorde bara sitt jobb, men han valde att göra det på ett väldigt lekfullt sätt, säger Samuel West.

Kontakta samuel@superlab.se——-