Facebook <3 Norrbotten

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2015:

I oktober 2011 annonserade ett av världens starkaste varumärken, Facebook, att de skulle bygga ett datacenter i Luleå. Varför föll valet på just Norrbotten? Vad innebär det för regionen? Och för Sverige? Ciir bedriver realtidsforskning om det innovationssystem som nu byggs upp i Facebooks kölvatten. Samarbetsorganisationen The Node Pole har en viktig roll.

Facebooks första datacenter i Luleå invigdes i juni 2013. Företaget är nu på gång med sin andra serverhall, samtidigt som flera andra företag har sökt sig till regionen. Totalt har åtta stora datahallar byggts sedan 2011. Bitcoin-företaget KNC Miner håller på med sin tredje, Fortlax har just byggt sin andra hall i Hortlax och Hydro 66, med huvudkontor i London, valde Boden för sitt datacenter.

– Det byggs faktiskt ett helt nytt kluster häruppe nu. Och det händer saker hela tiden när det gäller följdetableringar. Boden har cashat hem ordentligt i kölvattnet av Facebook, säger Ciirs föreståndare Håkan Ylinenpää.

Allt började med ett förutsättningslöst strukturfondsprojekt från EU som gick ut på att hitta Norrbottens ”nästa grej”.

– Det var öppet sök efter vad vi skulle satsa på. Datacenter och molntjänster kom upp som förslag, och efterhand växte kunskap om området fram.

Representanter från Luleå och Piteå började uppvakta de stora internetbolagen 2007–2008. 2009 var de med på en resa till USA, tillsammans med några andra svenska kommuner. Facebook var ett av de företag man träffade.

Östersund var en av konkurrenterna i fajten om Facebook. Båda orterna kunde erbjuda kallt klimat och billig, leveranssäker el. Närhet till ett tekniskt universitet, bättre kommunikationer med större flygplats, grövre internetkablar och en stark basindustri avgjorde i favör för Luleå, enligt Håkan Ylinenpää.

– Vi har processindustri i regionen som är beroende av energi. Den får inte stå still, ett strömavbrott kan kosta miljoner. Facebook var inte vana vid det, så är det inte alls i USA. Där måste de investera massor i säkerhetsåtgärder för att klara av ett strömavbrott.

– Att leveranssäker el skulle vara så avgörande hade jag inte trott. Det är rätt kul: Det pratas ofta om basindustrin som utdöende, men här blev den en viktig förutsättning för Facebooks etablering. Att energin i Norrbotten kommer från vattenkraft var också en fördel. Att vara miljövänliga är jätteviktigt för den här typen av bolag. Att få dåligt rykte kan vara förödande.

I samband med att Facebook valde att etablera sig i Luleå startades The Node Pole, ett samarbete mellan de tre kommunerna Boden, Luleå och Piteå. Syftet är att spinna vidare på Facebooks etablering och få fler företag att vilja slå sig ner i regionen. Enligt Håkan Ylinenpää har samarbetet haft stor betydelse.

– Facebook gör väldigt noggrann research innan de etablerar sig någonstans – ner på skruv- och mutternivå. De är rädda för att bli stämda om något går snett. Att det fanns en lokal organisation med engagemang och kunnande var ett stort plus, säger han.

Anne Graf har varit på The Node Pole sedan starten, numera är hon utvecklingschef. Graf pekar också på betydelsen av elen och den tunga industrin.

– Det finns en kompetens i området att bygga och driva stora industrier som är känsliga för avbrott och störningar. Vi har ett elnät som är extremt stabilt, kombinerat med Europas lägsta elpriser. När KNC Miner får igång sin tredje hall kommer de totalt att ligga på samma energieffekt som hela Bodens kommun – 50 megawatt. Det är väldigt mycket el, konstaterar Anne Graf.

Facebooks serverhall, tillsammans med alla efteretableringar, har lett till ett uppsving i den regionala ekonomin. Både direkt och indirekt.

– Det var ett jättestort PR-lyft för regionen att Facebook till slut valde oss. Det kan innebära att fler människor vill flytta hit och jobba, och att fler företag är beredda att etablera sig här. Det är svårt att ta fram exakta siffror på vad allt det här betyder ekonomiskt. Men vi vet i alla fall att det handlar om 8–9 miljarder i ordervärde, bara för själva byggnationerna. Det skapar ett antal arbetstillfällen när det gäller bygg och drift, även om det inte är några gigantiska siffror.

Hon menar att perspektivet är större än Norrbotten. Det är främst i Sverige som satsningen har fått en regional prägel. En investerare från USA eller Asien tänker inte på att det är just i norra Sverige de funderar på att investera.

– Trenden går mot att det handlar mer om vad en region har att erbjuda än om var den ligger geografiskt. Våra konkurrenter är inte i första hand en region i Finland eller Danmark. Våra konkurrenter är Amsterdam, London och Frankfurt. Det gäller att få upp ögonen för Norden och Sverige som ett ställe att investera i, och sedan hoppas att de väljer oss. Vi träffar investerare som inte ens vet vad Sverige är.

– Facebooks etablering är det största PR-genomslaget för Sverige inom IT-branschen på många år. Det är det största datacentret i Sverige, och Facebooks första hall utanför USA.

Graf ser ljust på framtiden. Bland annat eftersom det är mycket effektivare att förflytta data än el – och elen finns ju i Norrbotten. Teliasonera-ägda Skanova har precis börjat bygga en ny fiberkabel som ökar datakapaciteten med 5–8 gånger till regionen.

– Det är lätt att berätta en historia i efterhand, men det finns inga facit för det vi håller på med. Vi utvecklar verksamheten allteftersom, tillsammans med våra partners och vårt företagsnätverk, säger Anne Graf.

I december öppnar Sics Ice, ett datacenter för forskning och innovation inom big data och molnområdet, i Luleå.

– Uppbyggnaden av datacenterklustret ger direkta jobb i själva serverhallarna, och byggjobb när de uppförs. Men det rör sig mest om ganska okvalificerade jobb. Satsningen på ett forskningscentrum innebär ytterligare en växel när det gäller kunskapsutvecklingen. Det kan bli ett verkligt lyft för regionen, säger Håkan Ylinenpää.

En annan kunskapssatsning är Cloudberry, som bedriver verksamhet inom forskning, innovation, utbildning och design. Ett av målen är att datacenter och molnteknik ska bli miljövänligare och smartare. Luleå tekniska universitet är en partner och Ciir bedriver också följeforskning om projektet.

Ylinenpää lyfter gärna fram de ”mjuka effekterna” av Facebooks etablering. Att ett av världens starkaste varumärken väljer Norrbotten för sin första europeiska etablering har ett starkt symbolvärde. Det är viktigt för självbilden i regionen.

– Ska Norrbotten ses som en framtidsregion där man kan bygga moderna företag, eller ska vi bara utbilda folk som sedan flyttar någon annanstans för att starta sina företag?

I förlängningen påverkas hela ekonomin, även helt andra branscher. Besöksnäringen bygger ut, och fler satsningar inom utbildning och forskning är på gång. Det gör regionen ännu attraktivare att leva och arbeta i, menar Håkan Ylinenpää. Förr flyttade arbetskraften dit företagen fanns. Nu är det företagen som flyttar dit arbetskraften finns. Det är särskilt tydligt i kunskapsintensiva branscher.

– Pendelbeteendet ökar i samhället. Cykelavstånd är inte det viktigaste längre, det är tillgången till rätt kompetens. Vi börjar se en luftbro med arbetskraft från Stockholm till Luleå. Alltså att folk bor i Stockholm och arbetspendlar till Norrbotten. Och det handlar inte bara om direktörer och professorer. Sedan är det såklart fortfarande många som reser andra hållet.

För forskarna på Ciir innebär datacenterboomen i Norrbotten möjligheten att i realtid följa ett innovationssystems tillblivelse.

– Det är ganska ovanligt. Ofta är vi hänvisade till historiska data. Här är vi mitt uppe i skeendet, och involverade tillsammans med de andra aktörerna i innovationssystemet. Det är spännande att se vart det ska leda.

Liknande regioner på andra platser i världen vill redan nu veta hur man lockar till sig ett Facebook eller Google. Håkan Ylinenpää är under hösten bokad som keynotetalare på konferenser i Norge och Kanada.

Kontakta anne@thenodepole.com, hakan.ylinenpaa@ltu.se

Mer om Ciir

Ciir står för Centre for Interorganizational Innovation Research

Ciir ingår, tillsammans med Cesis och Circle, i Vinnovaprogrammet ”Dynamiska innovationssystem i omvandling.”

Utöver detta finansieras Ciir av Luleå tekniska universitet, Umeå universitet, Landstinget respektive Länsstyrelsen i Norrbotten, samt Regionförbundet Västerbotten.

Läs mer på www.ciir.se——-