Praktiskt program i innovationsekonomi

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2014:

I vårt kunskapsbaserade samhälle är den innovativa förmågan central. Individer som dessutom förstår entreprenöriella processer har ett stort försprång. Cesis har hittills examinerat ungefär 200 studenter som tränats i just detta, och fler står i startgroparna.

Cesis startade 2004 och firar alltså tioårsjubileum i år. En av de första aktiviteterna som centrumet drog igång var masterutbildningen ”Economics of Innovation and Growth”. Den ges på KTH i Stockholm, och lockar ekonom- och ingenjörsstudenter från hela världen.

Hans Lööf är föreståndare för Cesis. Han var med när det begav sig.

– Vi blev kontaktade av universitet i Tyskland, Frankrike, Spanien och Italien. Tanken var att i ett EU-projekt skapa liknande utbildningar på våra fem lärosäten, och att studenterna skulle kunna välja var de ville läsa. I slutändan var det bara KTH som faktiskt drog igång ett masterprogram.

– Söktrycket var stort redan första året. När vi startade var innovation som ämne väldigt nytt, särskilt på KTH. I dag har vi 200-300 sökande till utbildningens 20 platser. Kursplanen har ändrats en del, vi har till exempel ökat inslaget av entreprenörskap. Nu funderar vi på att också lägga till grön ekonomi, berättar Hans Lööf.

Zara Daghbashyan är utbildningsansvarig för ”Economics of Innovation and Growth”. Hon tillhör också en av de första årskullarna som läste masterprogrammet. Daghbashyan kom till Sverige från Armenien med en kandidatexamen i nationalekonomi och matematik i bagaget. Hon ville fördjupa sina kunskaper och Cesis masterprogram passade som handen i handsken.

– Min kandidatuppsats handlade om ekonomiska tillväxtmodeller och jag ville lära mig mer om det. Jag gillade också att programmet innehöll kurser där man fick kombinera kunskaper i matematik och nationalekonomi. Dessutom hade jag en bra bild av Sverige och ville gärna studera här, säger Zara Daghbashyan.

– Det är jättekul att jag nu ansvarar för det program där jag en gång var antagen som student. Eftersom jag har erfarenheter både av att vara student och att ingå i lärarkollegiet kan jag se utbildningens styrkor och svagheter. Det är till stor nytta när vi utvecklar programmet.

”Economics of Innovation and Growth” sjösattes 2005 och löpte till en början över 1,5 år. I dag är programmet tvåårigt.

– De första 5–6 åren var majoriteten av våra studenter utländska, främst från Asien och forna Sovjetunionen. I dag är 70 procent av våra studenter svenskar. 15 procent kommer från EU-länder, och resten från övriga världen. Skiftet beror dels på att det har införts en avgift för icke-europeiska studenter, dels på att utbildningen har fått ökad popularitet i Sverige.

I masterprogrammet integreras bland annat mikro- och makroteori, ekonometri och entreprenörskap. Innovationsprocessen står i centrum, och kopplas till företagsdynamik, globalisering, handel och management.

– Ekonometrin är en viktig del av programmet. Våra studenter lär sig dataanalys och att göra ekonomiska prognoser. De får ta del av toppforskning inom nationalekonomi, entreprenörskap och innovation. Och de får förståelse för innovationers koppling till värdeökning, välstånd och tillväxt i företag, regioner och länder.

– Studenterna får träna på att lösa problem och ta fram beslutsunderlag åt kunskapsbaserade företag, finansiella marknader och policymakare. Efter examen är de väl rustade för att möta dagens innovationsutmaningar, konstaterar Daghbashyan.

Alumnerna återfinns i dag i olika delar av världen, på skilda positioner, och i en mängd olika branscher och företag. Huawei Technologies i Kina, Pakistan Institute of Trade and Development och Toyota i Japan är några av de mer avlägsna arbetsplatserna. Andra jobbar som konsulter och analytiker på exempelvis Danske bank, Vodafone, Deloitte consulting, Swedbank, Google, H&M, Oriflame och Procter & Gamble. Några arbetar för FN och Röda korset, och ett par studenter från varje årskurs brukar bli antagna som doktorander.

Matilda Evaldsson och Fredrik Werner läste ”Economics of Innovation and Growth” 2010–2012. Evaldsson är i dag projektledare på Nordea och Werner är produktionsansvarig på undersökningsföretaget Nepa. Innan de började på masterprogrammet läste de nationalekonomi i Jönköping respektive Lund. Båda såg goda möjligheter att utvecklas på KTH.

– Jag letade efter en utbildning som var internationell och lite mer specifik än kandidatutbildningen. Jag tyckte att ”Economics of Innovation and Growth” kändes modern och framtidsinriktad i och med att den kombinerar mikro- och makroekonomi med innovation. Fokus ligger på kunskapsbaserade företag, snarare än på traditionella, tillverkande företag, säger Matilda Evaldsson.

– De kurser som var mest relevanta för mig var Economics of innovation, Economic geography, Econometrics och Management and strategy. Kursen i ekonomisk geografi gav mig förståelse för komparativa fördelar, lägesspecifika fördelar, specialisering, flöden av varor och tjänster, och andra handelsteorier, fortsätter hon.

Fredrik Werner lockades främst av att utbildningen var företagsnära, och kunskapen praktiskt användbar.

– Jag ville arbeta med case och applicerbar kunskap, i stället för enbart teoretisk kunskap. Kurserna i ekonometri, men även Industrial organization och Managerial economics, var mina favoriter. De var mest kopplade till verkliga situationer, säger Werner.

– Vi förväntades verkligen förstå och kunna använda oss av de nationalekonomiska och matematiska verktygen. Inte bara lära oss ”utantill”. Det var positivt, konstaterar han.

Både Werner och Evaldsson berättar att de har stor nytta av lärdomarna från masterprogrammet i sitt dagliga arbete.

– Jag har förstås med mig de generella lärdomarna och insikterna i matematisk och kvantitativ analys. Men jag lärde mig också att möta svåra analytiska och teoretiska utmaningar med rätt verktyg. Det grundtänk som jag och mina kollegor använder för att lösa våra kunders problem, är samma som vi använde i utbildningen, säger Fredrik Werner.

– Under masteruppsatsen fick vi plocka in alla de teorier och analysverktyg vi fått med oss från tidigare kurser. Det var den delen av programmet jag lärde mig mest av. Utbildningen introducerade mig till en mängd verktyg som jag använder varje dag: Hur man strukturerar arbetet på bästa sätt, hur man hanterar en stor mängd data och hur man utför empiriska studier, säger Matilda Evaldsson.

– Vi lever i en värld där företag med 28 anställda har lika stort marknadsvärde som bolag med 22 000 anställda. Företagen har gått från att främst producera varor till att vara mer IT-styrda. På masterprogrammet fick vi lära oss om varför vissa företag har utvecklats som de har gjort, varför vissa platser blev företagshubbar för vissa branscher, och hur det kommer sig att vissa länder ligger i framkant när det gäller entreprenörskap och FoU. Nu går vi mot ett mer kundorienterat samhälle. Utbildningen har definitivt gett mig förståelse för hur – och varför – förändringar sker, konstaterar hon.

Kontakta hans.loof@indek.kth.se, zara.daghbashyan@indek.kth.se

Mer om Cesis

Cesis står för Centre of Excellence for Science and Innovation Studies.

Cesis ingår, tillsammans med Ciir och Circle, i Vinnovaprogrammet ”Effekter av innovationspolitik för hållbar tillväxt.”

Utöver detta finansieras Cesis av KTH och Internationella Handelshögskolan i Jönköping.

Läs mer på www.cesis.se—–